Annons

”Det här varnade vi för när skolan kommunaliserades”

Publicerad 23 februari 2011

Den stora skillnaden i kvalitet mellan Sveriges skolor är ingen tillfällighet.
– Det var precis det politikerna ville med kommunaliseringen av skolan. Det är hög tid att tala klarspråk, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Enligt den nya skollag som riksdagen antog förra året ska alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet.
Utbildningen ska dessutom vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Det är den inte i dag.
Några exempel:
• 2009 var det 1,2 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i Tanums kommun som inte var behöriga att studera på gymnasiet. I Skinnskatteberg var motsvarande
andel 27,5 procent.
• Av niorna i Nordmaling var det samma år 46 procent som inte hade uppnått målen i ett eller flera ämnen. I Överkalix var det 5,7 procent och i Danderyd 6,4 procent.
• Av lärarna i grundskolan i Norsjö – som arbetade heltid – hade 2009 nästan alla – 98 procent – pedagogisk utbildning. I Nynäshamn var det bara 72 procent.
Oavsett vilka faktorer som undersöks är resultaten desamma. Skillnaderna mellan kommunerna är enorma.

Varför?
– Genom att det är kommunerna som bestämmer över skolan uppstår det per definition olikheter som dels beror på kommuninvånarnas socioekonomiska sammansättning, dels hur mycket kommunpolitikerna är beredda att satsa på skolan, säger Metta Fjelkner.
– Det här är inget överraskande utan något vi varnade för redan när skolan var på väg att kommunaliseras i slutet av 1980-talet. Tyvärr tycks det i Sverige som om  det kommunala självstyret är överordnat allt annat: skolans likvärdighet, statens ansvar och elevers rätt till god utbildning.

Det fanns väl skillnader mellan olika skolors resultat även före kommunaliseringen?
– Jo, men de var inte lika stora som i dag. Dessutom har skillnaderna förstärks, med resultat att vissa grupper av elever halkar efter allt mer. Det är en helt orimlig situation.
I en intervju i Skolvärlden 2010 förklarade den dåvarande ordföranden i Södertälje kommuns utbildningsnämn Thomas Johansson (S) att kommunen inte hade råd att satsa mer på skolan än vad den gjorde:
– En stor del av de pengar som borde gå till skolan tvingas vi använda till att ge människor mat för dagen och någonstans att bo.

Det innebär väl att många kommuner inte har något ordentligt val?
– Att kommunpolitiker ska tvingas välja mellan mat och undervisning är inte värdigt en nation som Sverige. Det borde finnas ett system som garanterar att eleverna både får mat och undervisning, säger Metta Fjelkner.
– Jag tycker att det är mycket upprörande att Södertälje kommun inte kan erbjuda sina elever det som kommuner som Danderyd, Lomma, Vellinge och Lund kan. Alla  elever har rätt till liknande chanser och det kan bara staten garantera.

Hur då?
– Vi ska inom LR arbeta fram en modell för hur det ska gå till. Det handlar inte om att gå tillbaka till samma system vi hade före 1989. Det går inte. Sverige ser i dag helt annorlunda ut. Därför gäller att hitta en ny modern form av statligt huvudmannaskap för skolan.

Som innebär?
– Att staten fullt ut finansierar grundskolan. Den ska också med hjälp av tydliga regler och krav och återkommande inspektioner styra skolans verksamhet. Alla  elever ska garanteras det stöd de behöver för att nå målen. Därmed inte sagt att staten också ska driva skolorna

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Stödet sätts in för sent”

Skolinspektionen granskar

Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp förbättrar ofta sin skolnärvaro, sina kunskapsresultat och utvecklas socialt. Men stödet sätts ofta inför sent. Dessutom är det få elever som sedan återvänder till sin ordinarie klass trots att placering särskild undervisningsgrupp inte är tänkt som en permanent lösning.

Annons
Annons
Lärarlöner

"Särlösningar skapar större problem än det löser"

Lönesatsning

Debatten kring lärarlönerna har efter flera politiska utspel kommit att handla om vem som egentligen kan göra vad för att höja lönerna. KAN staten överhuvudtaget höja lärarnas löner inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen? Hur ska det i så fall gå till?

Annons

Alliansen vill satsa på ännu fler förstelärare

Femtedel karriärlärare

Alliansen förslår en utbyggnad av karriärreformen till 22 000 förstelärare i sitt valmanifest. Dessutom vill man att förstelärare i utanförskapsområden ska få ett fördubblat statligt lönetillägg på totalt 10 000 kronor i månaden.

Annons
Annons

"Skolans atlantångare behöver radar och GPS"

Debatt

Skolan måste ha radar och GPS, varje skolreform bör ha ett tydligt utvärderingsbart syfte, styrdokumenten behöver bli mer konkreta och skolutveckling ska inkludera lärarna. Det skriver Helena von Schantz och Johan Kant. 

Annons

Behövs det bildning?

Reportage

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Skolpolitik

40-timmarsvecka för nya förstelärare

Karriärtjänster

33 nya förstelärare i Motala har tvingats byta till semestertjänst i samband med sin nya roll. De 16 som fick samma tjänst i våras har däremot kvar sin ferietjänst. 

"Fel att förstelärare och lektorer slåss om samma pengar"

Debatt

Eftersom kommunerna varken har intresse eller kompetens att hantera lektorstillsättningen så borde lärare med forskarutbildning kunna ansöka direkt till Skolverket. Regeringen borde för detta ändamål avsätta medel som inte påverkas av hur många förstelärartjänster som tillsätts, skriver högstadieläraren Åke Strandberg.

Alliansen vill införa ordningsbetyg

Valutspel

Folkpartiets valfråga att skolor ska få ge ordningsbetyg har till slut blivit gemensam politik för Alliansen. Partiet kom även med förslaget valrörelsen 2006 och 2010.

MP: 10 000 mer i månaden om åtta år

MP-utspel

Två nya miljarder från staten till lärarlöner. Det är Miljöpartiets senaste valsatsning. Totalt, med tidigare satsningar, skulle det enligt Gustav Fridolin kunna innebära 10 000 kronor mer i lön om åtta år för lärare med normal löneutveckling. 

Teatermagi i skolan

Debatt

Femteklassarna stojar in i det svarta teaterrummet. Några pojkar rullar in sig i de svarta byxorna som täcker de kala väggarna. Andra ålar runt på golvet. Flickorna är mest högljudda. Det är en sliten källarlokal, men när strålkastarna tänds blir det teatermagi. Det skriver Paula Ternström, skådespelerska med fil.kand. i pedagogik. 

Yrkesprogrammens kontakt med arbetslivet brister

Yrkesutbildningar

Regeringen, oppositionen och Skolinspektionen är överens om att det är viktigt att yrkesprogrammen har en bra kontakt med yrkeslivet. Samtidigt uppger en tredjedel av eleverna i årskurs 2 i en enkät att de inte gjort ett enda studiebesök.

S satsar fler miljarder på utbildning

Vallöfte

I valtider slåss partierna om att presentera storsatsningar inom skolområdet. Nu bättrar Socialdemokraterna på vårens kunskapslyft för omkring 2,5 miljarder. Totalt vill partiet lägga 5,6 miljarder på nya utbildningsplatser.

(S) vill ge arbetslösa jobb i skolan

Reformförslag

Socialdemokraterna vill ge 6 000 långtidsarbetslösa jobb i skolan om de vinner valet. Syftet är dubbelt – att avlasta lärarna och ge en chans till ett riktigt jobb. "Skolan behöver rätt person på rätt plats. Jag är tveksam till om fler långtidsarbetslösa vuxna i skolan är rätt väg att gå", säger Anders Almgren, förste vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

"Nationella prov kan inte förbättra betygen"

Debatt

De nationella proven bidrar inte till betygens rättsäkerhet och likvärdighet. De har aldrig förhindrat betygsinflation och de kan inte förbättra en betygssättning som ska baseras på helhetsomdömen. Det skriver Per Måhl, sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen.

Tillgänglig skola en framtidsinvestering

Debatt

Lärare och rektorer har inte tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar. Därmed minskar möjligheten för många barn och unga att nå målen i skolan. Nu måste lärar- och rektorsutbildningarna förstärkas, skriver Ingrid Burman, Handikappförbunden.

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Betygsutredning

”Tidiga betyg kan lyfta resultaten”

Kommentar

Utbildningsminister Jan Björklund kommenterar betygsutredningen och ser flera skäl till att införa betyg från och med årskurs fyra.

Skolvalsforskaren: ”Vår undersökning bara en av pusselbitarna”

Skolvalsreformen

Det fria skolvalet har inte påverkat utsatta samhällsgrupper negativt, slog en rapport från Institutet för näringslivsforskning fast i juni. Samtidigt är rapportförfattaren Karin Edmark öppen för att den kanske inte ger hela bilden.

”Lärarkall och hög lön är ingen motsättning”

Seminarium

Både högern och vänstern har bidragit till att lärarna förlorat sin autonomi och att läraryrket nedmonterats. Det menar författaren Johan Wennström, som undersöker ämnet en ny bok. Och han trycker på vikten av ett ”professionellt etos” i lärarkåren.

Skolstart

”Kom igång med fasta ramar tidigt”

Skolstart

In i vardagen så fort som möjligt. Det tipset ger Annika Sjödahl, ämneslärare i svenska och engelska på högstadieskolan S:t Iliansskolan i Enköping, inför starten på det nya läsåret.

Hallå där Annelie Söderberg

Fackligt

Hallå där Annelie Söderberg, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund. Hur går det med årets avtalsförhandlingar?

"Skolan behöver ett nytt skolämne"

DEBATT

"Jag föreslår ett helt nytt obligatoriskt skolämne, från och med lågstadiet till sista året på gymnasiet, med fokus på människan och våra livsvillkor", skriver Carina Hellström, överläkare och specialist i psykiatri.

Martin Widmark får medalj för läsgärning

Utmärkelse

Författaren, läraren och läskodsknäckaren Martin Widmark belönas idag av regeringen med medaljen "Illis quorum meruere labores" för sina insatser för barns och ungas läsning.

S: ”3,5 miljarder ska göra läraryrket till ett drömyrke”

Utbildningspolitik

3,5 miljarder årligen vill Socialdemokraterna satsa för att stärka läraryrkets attraktivitet. Det handlar om satsningar på fler karriärtjänster, bättre kompetensutveckling och höjda lärarlöner.

Så vill S höja kraven på lärarstudenterna

Utbildningspolitik

Minst 14,0 i gymnasiebetyg eller 0,9 på högskoleprovet. Det vill Socialdemokraterna se som minimikrav för den som ska utbilda sig lärare. Dessutom vill man införa ett lämplighetstest.

Förhandlingarna bröts – nya strejkvarsel

Norge

Ytterligare 2 200 norska lärare varslades om strejk av Utdanningsforbundet på fredagen, efter att facket avbröt förhandlingarna på torsdagkvällen.

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.