”Det här varnade vi för när skolan kommunaliserades”

Enligt den nya skollag som riksdagen antog förra året ska alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet.
Utbildningen ska dessutom vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Det är den inte i dag.
Några exempel:
• 2009 var det 1,2 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i Tanums kommun som inte var behöriga att studera på gymnasiet. I Skinnskatteberg var motsvarande
andel 27,5 procent.
• Av niorna i Nordmaling var det samma år 46 procent som inte hade uppnått målen i ett eller flera ämnen. I Överkalix var det 5,7 procent och i Danderyd 6,4 procent.
• Av lärarna i grundskolan i Norsjö – som arbetade heltid – hade 2009 nästan alla – 98 procent – pedagogisk utbildning. I Nynäshamn var det bara 72 procent.
Oavsett vilka faktorer som undersöks är resultaten desamma. Skillnaderna mellan kommunerna är enorma.

Varför?
– Genom att det är kommunerna som bestämmer över skolan uppstår det per definition olikheter som dels beror på kommuninvånarnas socioekonomiska sammansättning, dels hur mycket kommunpolitikerna är beredda att satsa på skolan, säger Metta Fjelkner.
– Det här är inget överraskande utan något vi varnade för redan när skolan var på väg att kommunaliseras i slutet av 1980-talet. Tyvärr tycks det i Sverige som om  det kommunala självstyret är överordnat allt annat: skolans likvärdighet, statens ansvar och elevers rätt till god utbildning.

Det fanns väl skillnader mellan olika skolors resultat även före kommunaliseringen?
– Jo, men de var inte lika stora som i dag. Dessutom har skillnaderna förstärks, med resultat att vissa grupper av elever halkar efter allt mer. Det är en helt orimlig situation.
I en intervju i Skolvärlden 2010 förklarade den dåvarande ordföranden i Södertälje kommuns utbildningsnämn Thomas Johansson (S) att kommunen inte hade råd att satsa mer på skolan än vad den gjorde:
– En stor del av de pengar som borde gå till skolan tvingas vi använda till att ge människor mat för dagen och någonstans att bo.

Det innebär väl att många kommuner inte har något ordentligt val?
– Att kommunpolitiker ska tvingas välja mellan mat och undervisning är inte värdigt en nation som Sverige. Det borde finnas ett system som garanterar att eleverna både får mat och undervisning, säger Metta Fjelkner.
– Jag tycker att det är mycket upprörande att Södertälje kommun inte kan erbjuda sina elever det som kommuner som Danderyd, Lomma, Vellinge och Lund kan. Alla  elever har rätt till liknande chanser och det kan bara staten garantera.

Hur då?
– Vi ska inom LR arbeta fram en modell för hur det ska gå till. Det handlar inte om att gå tillbaka till samma system vi hade före 1989. Det går inte. Sverige ser i dag helt annorlunda ut. Därför gäller att hitta en ny modern form av statligt huvudmannaskap för skolan.

Som innebär?
– Att staten fullt ut finansierar grundskolan. Den ska också med hjälp av tydliga regler och krav och återkommande inspektioner styra skolans verksamhet. Alla  elever ska garanteras det stöd de behöver för att nå målen. Därmed inte sagt att staten också ska driva skolorna