Annons

”Det här varnade vi för när skolan kommunaliserades”

Publicerad 23 februari 2011

Den stora skillnaden i kvalitet mellan Sveriges skolor är ingen tillfällighet.
– Det var precis det politikerna ville med kommunaliseringen av skolan. Det är hög tid att tala klarspråk, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Enligt den nya skollag som riksdagen antog förra året ska alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet.
Utbildningen ska dessutom vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Det är den inte i dag.
Några exempel:
• 2009 var det 1,2 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i Tanums kommun som inte var behöriga att studera på gymnasiet. I Skinnskatteberg var motsvarande
andel 27,5 procent.
• Av niorna i Nordmaling var det samma år 46 procent som inte hade uppnått målen i ett eller flera ämnen. I Överkalix var det 5,7 procent och i Danderyd 6,4 procent.
• Av lärarna i grundskolan i Norsjö – som arbetade heltid – hade 2009 nästan alla – 98 procent – pedagogisk utbildning. I Nynäshamn var det bara 72 procent.
Oavsett vilka faktorer som undersöks är resultaten desamma. Skillnaderna mellan kommunerna är enorma.

Varför?
– Genom att det är kommunerna som bestämmer över skolan uppstår det per definition olikheter som dels beror på kommuninvånarnas socioekonomiska sammansättning, dels hur mycket kommunpolitikerna är beredda att satsa på skolan, säger Metta Fjelkner.
– Det här är inget överraskande utan något vi varnade för redan när skolan var på väg att kommunaliseras i slutet av 1980-talet. Tyvärr tycks det i Sverige som om  det kommunala självstyret är överordnat allt annat: skolans likvärdighet, statens ansvar och elevers rätt till god utbildning.

Det fanns väl skillnader mellan olika skolors resultat även före kommunaliseringen?
– Jo, men de var inte lika stora som i dag. Dessutom har skillnaderna förstärks, med resultat att vissa grupper av elever halkar efter allt mer. Det är en helt orimlig situation.
I en intervju i Skolvärlden 2010 förklarade den dåvarande ordföranden i Södertälje kommuns utbildningsnämn Thomas Johansson (S) att kommunen inte hade råd att satsa mer på skolan än vad den gjorde:
– En stor del av de pengar som borde gå till skolan tvingas vi använda till att ge människor mat för dagen och någonstans att bo.

Det innebär väl att många kommuner inte har något ordentligt val?
– Att kommunpolitiker ska tvingas välja mellan mat och undervisning är inte värdigt en nation som Sverige. Det borde finnas ett system som garanterar att eleverna både får mat och undervisning, säger Metta Fjelkner.
– Jag tycker att det är mycket upprörande att Södertälje kommun inte kan erbjuda sina elever det som kommuner som Danderyd, Lomma, Vellinge och Lund kan. Alla  elever har rätt till liknande chanser och det kan bara staten garantera.

Hur då?
– Vi ska inom LR arbeta fram en modell för hur det ska gå till. Det handlar inte om att gå tillbaka till samma system vi hade före 1989. Det går inte. Sverige ser i dag helt annorlunda ut. Därför gäller att hitta en ny modern form av statligt huvudmannaskap för skolan.

Som innebär?
– Att staten fullt ut finansierar grundskolan. Den ska också med hjälp av tydliga regler och krav och återkommande inspektioner styra skolans verksamhet. Alla  elever ska garanteras det stöd de behöver för att nå målen. Därmed inte sagt att staten också ska driva skolorna

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Framgång för norska lärarna

Fackligt

Den norska lärarstrejken blåstes av efter att arbetsgivarsidan släppt kravet på avskaffad förtroendetid.
– Det var oerhört viktigt att motparten inte lyckades driva igenom den förändringen, säger Bo Jansson, ordförande LR till Skolvärlden.

Annons
Annons
Mentorstöd

Trygg i mötet med eleverna

Ny lärare

Som en trygg punkt i en omtumlande första tid i yrket. Så beskriver den nya läraren Elnaz Moradi sin mentor och det stöd hon fått från henne. Men det är ett ömsesidigt utbyte där mentorn också har mycket att vinna. 

Annons
Annons
Annons
Nya lärarstudenter

Valde lärare istället för polis

Tre nya lärarstudenter

”Det är en känsla av skräckblandad förtjusning just nu” säger Helena Hellmark som precis ska påbörja sin lärarutbildning vid Södertörns högskola. Skolvärlden har träffat pinfärska studenter med höga förväntningar på den kommande utbildningen.

Annons

V: Gratis frukost i skolan

V-utspel

Gratis frukost i skolan till alla grundskoleelever. Det är Vänsterpartiets senaste vallöfte för skolan. 

Medierådet vill rusta lärare

Fortbildning

Ett nytt utbildningspaket från Statens medieråd tar upp teman som näthat, kritiskt tänkande och vilka kunskaper vi behöver i dagens medielandskap. Materialet riktar sig till lärare, bibliotekarier och elever på högstadiet och gymnasiet.

Skolreformerna som fallit bort i valrörelsen

Valmanifest

Politiska löften regnar över väljarna så här i valspurten, inte minst på skolområdet. Alliansens nya valmanifest har fokus på skolan, men innehåller inga nyheter. Skolvärlden har frågat läsarna vad som trots allt saknas i valrörelsen.

Med hot om nedläggning

Lärarrummet

Trots mycket goda studieresultat tvingas Kälarne skola kämpa för sin överlevnad. Lärarnas vapen för att få behålla sitt högstadium är engagemang, nyfikenhet och en ständig anpassning efter nya förutsättningar.

"Ge lärarna fullt mandat att besluta om läxor"

DEBATT

Läxor är och förblir en del av skolarbetet och hör därför till de professionella lärarnas ansvar. Ge skolan och lärarna tydliga mål och överlåt med fullt förtroende till lärarna att besluta om och i övrigt hantera läxorna, skriver Åsa Morberg, docent i didaktik angående läxdebatten i flera kommuner.

Valet 2014

"Skolan ska stärka kunskap och vilja att delta"

Inför valet

"Partierna är duktiga på att själva komma ut och berätta om sin politik, till exempel vill de komma till skolan och prata. Skolans roll kanske mer blir att granska och analysera det som sägs och tekniken gör ju också att informationen är tillgänglig hela tiden", säger en av gymnasielärarna, Per Nordstrand, i Skolvärldens enkät om hur skolan kan förbereda elever inför valet.

Förstelärare

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Knappt 13 procent obehöriga till gymnasiet

Gymnasiebehörighet

En större andel av årets niondeklassare var obehöriga till gymnasieskolan i juni, jämfört med förra året. Men plussar man på de elever som fick sina betyg prövade under sommaren är andelen obehöriga lika stor som i fjol. 

Extralön till Stockholmslärare dröjer

Stockholm

Den utlovade extra lönesatsningen på Stockholms lärare dröjer till senare i höst. Först måste kommunfullmäktige klubba beslutet. Men Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, säger att löftet gäller.

Nya krav ska stoppa friskolevinster

S-förslag

Med nya krav på lärartäthet och möjlighet för kommuner att inte betala ut hela skolpengen vill Socialdemokraterna stoppa vinstjakten inom friskolan. 

”Stödet sätts in för sent”

Skolinspektionen granskar

Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp förbättrar ofta sin skolnärvaro, sina kunskapsresultat och utvecklas socialt. Men stödet sätts ofta inför sent. Dessutom är det få elever som sedan återvänder till sin ordinarie klass trots att placering särskild undervisningsgrupp inte är tänkt som en permanent lösning.

Rebel Learners tar in fler lärarstudenter

Lärarutbildning

Rektorsakademiens mål med satsningen Rebel Learners är att lyfta och spetsutbilda talangfulla studenter på lärarprogrammen och att på sikt locka fler till läraryrket. Nu startar projektet även utbildning i sydvästra Sverige.

Lärarlöner

"Särlösningar skapar större problem än det löser"

Lönesatsning

Debatten kring lärarlönerna har efter flera politiska utspel kommit att handla om vem som egentligen kan göra vad för att höja lönerna. KAN staten överhuvudtaget höja lärarnas löner inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen? Hur ska det i så fall gå till?

Alliansen vill satsa på ännu fler förstelärare

Femtedel karriärlärare

Alliansen förslår en utbyggnad av karriärreformen till 22 000 förstelärare i sitt valmanifest. Dessutom vill man att förstelärare i utanförskapsområden ska få ett fördubblat statligt lönetillägg på totalt 10 000 kronor i månaden.

"Skolans atlantångare behöver radar och GPS"

Debatt

Skolan måste ha radar och GPS, varje skolreform bör ha ett tydligt utvärderingsbart syfte, styrdokumenten behöver bli mer konkreta och skolutveckling ska inkludera lärarna. Det skriver Helena von Schantz och Johan Kant. 

Behövs det bildning?

Reportage

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Skolpolitik

"Nationella prov kan inte förbättra betygen"

Debatt

De nationella proven bidrar inte till betygens rättsäkerhet och likvärdighet. De har aldrig förhindrat betygsinflation och de kan inte förbättra en betygssättning som ska baseras på helhetsomdömen. Det skriver Per Måhl, sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen.

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.