”Många lärare vet inte vad vi gör”
Den största utmaningen för nya studie- och yrkesvägledare i framtiden är att marknadsföra vad utbildningen innebär. Det tycker fyra syv-studenter som blir klara till sommaren.
- Vi kan så mycket mer än att bara hjälpa niorna att välja gymnasieprogram, säger Sonia Moradian som pluggar till studie- och yrkesvägledare.
På förmiddagen torsdagen den 1 december närmar sig en strid ström av elever Stockholmsmässan i Älvsjö för att gå in till Saco studentmässa. Inne i mässhallen kryllar det av montrar och människor, och ljudnivån är hög.
I en monter vid ingången står Frida Dynér tillsammans med Linn Andergren, Sonia Moradian och Lillebill Borg. De studerar till studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. I dag är de här för att hjälpa till med vägledning för gymnasieeleverna, och det är många som kommer fram för att prata.
– Flera är splittrade, säger Frida Dynér.
– Ja, de är vilsna i sina tankar och vill väldigt mycket. Det spretar åt olika håll, säger Linn Andergren.
– Många känner till kända skolor och program, men de vet inte så mycket om programmen. Ibland passar det inte överens med vad de egentligen vill, fyller Lillebill Borg i.
De berättar också att det är flera som frågar vilka vägar de ska ta för att nå ett specifikt yrke, och hur mycket man tjänar inom olika yrken. Till sommaren har de fyra studerat klart och ska själva ut i arbetslivet.
Vilken tror ni är den största utmaningen för er som studie- och yrkesvägledare när ni börjar jobba?
– Marknadsföring av vår utbildning och vad vi kan, säger Frida Dynér.
– Många tror att vi bara kan berätta om gymnasieprogram, det är det alla förknippar oss med, säger Sonia Moradian.
Hon fortsätter:
– Vi kan så mycket mer än att bara hjälpa nior att välja gymnasieprogram. Jag tror att få skolor tar vara på oss syv:are. Många lärare vet inte ens vad vi gör.
– Vägledningen kommer i skymundan, säger Lillebill Borg.
Även i samhällsdebatten tycker de att studie- och yrkesvägledare glöms bort.
– När man pratar om till exempel coaching så nämns psykologer och andra, men vi finns inte med, säger Sonia Moradian.
Studenterna är tveksamma till om de vill jobba inom skolans värld när de har pluggat klart, att jobba med vuxna inom andra delar av samhället lockar mera. Men de menar att utbildningen är inriktad på skola även om det finns en viss bredd.
– Ibland känns det som att vi läser till lärare, säger Lillebill Borg.
Alla fyra nickar när de får frågan om de tror att de kommer att få jobb efter att ha avslutat utbildningen.
– Det känns positivt, säger Linn Andergren.
Likvärdighet nås med statligt ansvar
"Orättvisan och segregationen i svensk skola har ökat sedan början på 1990-talet", skriver lärarstudenten och Vänsterpartisten Rossana Dinamarca.
Därför lyfte Nossebro
Forskaren Bengt Persson avslöjar några slutsatser från den pågående studien av skolfenomenet Nossebro.
Nya boken om sex kan bli hjälp i klassrummet
Pelle Ullholm på RFSU har skrivit en bok som sex som kan användas i sexualundersvisningen.
Lärarna är osynliga i skolornas reklam
Bara 27 av 211 skolor nämner sina lärare som en resurs i sin marknadsföring.
"En koreansk vintersaga"
Läs utrikeskorrespondenten Ola Wongs krönika om det sydkoreanska skolsystemet - där lärarna är vinnare.


Detta är en av de viktigaste uppgifterna man kan ha, skriver DN."

Krönika














































Kommentera artikeln