”Skolans struktur dödar elevernas motivation”

Ett litet barn luktar, känner och smakar på allt omkring sig. Det lär sig genom att utforska världen, det samspelar med sin omgivning och experimenterar med allt det stöter på.
Barnets motivation kommer inifrån, det försöker självmant att förstå världen. Men vad händer med nyfikenheten när barnet börjar skolan? Vad kan skolan och lärarna göra för att behålla barnets naturliga lust att ta till sig nya saker?
- Det mesta av det vi lär oss, lär vi oss utanför skolan. Ofta märker vi inte ens att vi har lärt oss det. Det är därmed intressant för skolvärlden att studera hur informellt lärande går till när den ska skapa en fungerande och effektiv undervisning.
Det säger Peter Gärdenfors, som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och som nyligen kom ut med boken ”Lusten att förstå – om lärande på människans villkor”.
Han var involverad i ett projekt som kartlade den moderna forskningen runt lärandeprocesser, när han slogs av hur sällan ordet ”motivation” syntes i den pedagogiska litteraturen.

Ifrågasätter hela strukturen

- I den nyutgivna grundboken för lärare ”Lärande, skola, utbildning” tas inte vikten av motivation och förståelse upp över huvud taget.
Peter Gärdenfors bestämde sig för att skriva en bok som vänder ut och in på lärandebegreppet. I sin bok diskuterar han hur förståelse skapas, vilka processer som är involverade i lärande, minne och motivation. Skolans hela nuvarande struktur ifrågasätts.
Hur skulle skolan se ut om vi fick designa det på nytt? Hur mycket av det gamla skulle egentligen finnas kvar?
- Jag har inga färdiga svar på de frågorna. Men jag vill visa att undervisningen kan organiseras på andra sätt så att barns motivation och förståelse ökar, säger Peter Gärdenfors.
Han lyfter fram lekens och berättandets betydelse för inlärningen, men också hur datorer kan främja lärandet.
- Det finns en myt att lek och lärande inte hör ihop. Att lärande måste vara tråkigt. Men leken är, tvärtom, ett kraftfullt verktyg för lärande. I leken har barnet kontrollen, samtidigt som leken är inte på riktigt vilket gör att den tillåter misslyckanden. Dessutom ställer leken krav på att barnet kan kommunicera på flera nivåer samtidigt.
- Och från datorspelens värld kan skolan också hämta inspiration. Datorspelen lyckas fånga barnens intresse genom att ta tillvara deras nyfikenhet. I spelen tävlar man mot sig själv och motiveras att försöka ta sig vidare. Det finns inget som hindrar att tekniker som utvecklas för lek och spel flyttas över till skolan.

Goda berättare

Förståelsen är lika central för inlärningen som motivationen. Det är först när vi förstår hur saker och ting hänger ihop som vi minns och lär oss på riktigt, poängterar Gärdenfors. En bra lärare är en god berättare, har en inlevelseförmåga i sina elever, är själv engagerad i sitt ämne och har en god ämneskunskap, menar Peter Gärdenfors.
- Alla kan inte bli lärare. På samma sätt som en ohändig person inte är en bra hantverkare, är inte alla människor duktiga på att lära ut. En bra lärare har en medfödd talang, och en förmåga att se när eleven inte förstår.
Skoldebatten har haft fel fokus de senaste åren, menar Gärdenfors. Det har varit för mycket snack om betyg, som inte alls avgör om lärandet är framgångsrikt eller inte.
- Debatten har handlat om i fall eleverna ska få betyg i årskurs sex eller sju. Det är en piss i Mississippi. I stället borde man prata om hur man får eleverna motiverade och hur man får dem att verkligen förstå vad de lär sig. Jag är inte emot betyg, men de ska inte vara det som motiverar eleverna att studera.
Enligt Peter Gärdenfors behöver begreppet motivation in i lärarutbildningen.
- Kunskap om vad som gör människor motiverade och att eleverna förstår det de lär sig måste in i lärarnas utbildning. Hjärnforskare, kognitionsforskare och lärare borde samarbeta om hur en modern utbildning ska läggas upp.