vald712
Foto: Niclas Albinsson

”200000 barn lever med våld i hemmet”

Över en fjärdedel av alla anmälningar om misshandel av små barn kommer från personal inom skolan – en mångdubbling sedan 1990-talet.– Barn berättar inte för vem som helst, det är ett kvitto på ett oerhört förtroende, säger Juno Blom, som har lång erfarenhet av arbete med våld mot barn och inom familjer.

Våld mot barn

Om ett barn far illa:
• Försök vara lugn och neutral men ändå empatisk om ett barn vågar öppna sig för dig.
– Säg ”så kan det vara, så har en del barn det. Nu ska vi se hur vi kan göra det bättre för dig”, råder Juno Blom.
• Gnager misstankarna i dig? Våga bolla med en kollega.
• Tänk på att magkänsla är det- samma som en samlad bank av erfarenheter!
• Du som lärare kan behöva väg- ledning i hur du ska hantera dina egna känslor.
• Underlätta för barnet att berätta. Fråga hur det mår, visa att du bryr dig, bjud in till samtal – igen och igen och igen!
– Många jag har träffat pratar om sin ”fantastiska fröken i lågstadiet” eller ”underbara lärare i högstadiet”. Någon som såg dem och sådde ett frö, om de inte vågade berätta på en gång.
• Involvera eleverna och ta fasta på deras lösningar. Läs böcker tillsammans och låt eleverna komma med förslag på hur det utsatta barnet i boken ska få hjälp.

Våld mot barn i siffror:
• Omkring 200 000 barn upplever våld i hemmet.
• Varje år görs cirka 11 000 anmälningar om våldsbrott mot barn. Ungefär 14 procent av dessa leder till åtal.
• Vart tionde barn har sett eller hört en förälder bli slagen.
KÄLLOR: RÄDDA BARNEN OCH BRÅ.

Om en kollega blir slagen:
”Det är väldigt förknippat med skuld och skam att bli slagen av sin respektive. Var empatisk och tydlig, säg att du bryr dig, att du ser att han eller hon är ledsen. Tänk också på hur ni pratar i lärarrummet. Säg ”vilken styrka det måste krävas att ta sig loss”, säger Juno Blom.
Nätverk:
Det ideella nätverket slagfärdiga.org sprider kunskap kring våld i nära relationer.
 

Juno Blom, tidigare sfi-lärare, arbetar som utvecklingsledare för insatser mot hedersrelaterat våld vid länsstyrelsen i Östergötland. Hon är också aktiv
i en kvinnojour och är flerfaldigt prisad och uppmärksammad för sitt civilkurage.
Att möta barn som far illa kan vara läraryrkets allra svåraste sak att hantera. Juno Blom säger att hon känner en oerhörd respekt för alla lärare som trots digra arbetsbördor orkar och vågar.
– Skolan behöver kunskaper om trauma för att kunna skilja på barn som kan ha ADHD och på barn som är traumatiserade till följd av misshandel. Eftersom det finns likheter i symptomen och skolan kan mer om ADHD än om trauma, så föreligger risk för att felaktiga åtgärder sätts in. Vi vet att det finns runt 200 000 barn i Sverige som lever med våld i hemmet, säger Juno Blom.
Likaväl som att det är självklart att hålla brandövningar vill hon att skolan ska ha rutiner för agerandet vid misstankar att en elev är utsatt för våld.
Hon berättar om en lärare i en lågstadieklass som läste högt ur en bok om en mamma som blev slagen.
”Det har jag sett hemma”, undslapp sig plötsligt ett av barnen. Varpå läraren replikerade ”det pratar vi inte om här”.
– Tar man upp ett sådant ämne, exempelvis genom att läsa en bok, måste man ha funderat på vad man gör med det svåra svaret. Den här läraren menade inget illa och ville antagligen inte att resten av klassen skulle få reda på vad som hänt, men då läggs skammen på barnet. Det hade gått att säga ”jag förstår att det måste ha varit jättejobbigt för dig. Vill du att vi går iväg och pratar om det?”.

1997 stod personal inom barnomsorg och skola för tio procent av anmälningarna om misshandel av barn i åldrarna 0-6 år. tolv år senare, 2009, hade andelen ökat till 27 procent, enligt
en rapport från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ. Någon motsvarande studie bland äldre barn har inte gjorts, men enligt BRÅ är det satsningar kring anmälningsplikten som gett resultat.
För att minimera antalet barn som slinker igenom skyddsnäten vill Juno Blom se nära samarbeten mellan skola, socialtjänst och polis.
Konkreta saker, som att socialtjänsten besöker skolan vid varje terminsstart och berättar om hur de arbetar till exempel. Eller att de återkopplar varje gång de fått en anmälan från
en skola, utan att för den skull bryta sekretessen.
– Det kan vara så enkelt som att de bekräftar att de tagit emot anmälan och uppmanar en lärare eller någon annan att höra av sig om det dyker upp något nytt, så att detta kan läggas till anmälan.
Det får gärna finnas en handlingsplan att luta sig mot, men det får inte bli ett ”alibi-dokument” som sätts i en pärm och glöms bort, menar Juno Blom.
– Det ska sitta i ryggraden hur man ska agera. Öva gärna genom att prata om fiktiva fall.
– Hur du tar emot informationen från ett barn kan vara avgörande. Det kan påverka hela deras liv. Min erfarenhet är att barnen berättar av en orsak, de delar med sig av sin utsatthet för att de vill att vi ska göra något.

 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm