29 000 prov har granskats
"Gör proven anonyma"
I en rapport till regeringen föreslår Skolinspektionen fyra åtgärder för att få mer likvärdiga bedömningar av de nationella proven:
1. Klargör och begränsa syftet med de nationella proven.
"Dagens syften är ambitiösa och är svåra att kombinera i ett och samma prov. Att på ett konstruktivt och säkert sätt testa elevens måluppfyllelse för så många mål som möjligt, samtidigt som proven ska utgöra en grund för likvärdig bedömning och betygssättning tycks vara svårt att förena."
2. Konstruera om proven så att utrymmet för tolkning minskar.
"Dagens prov och bedömningsanvisningar öppnar ett stort utrymme för tolkning. Om syftet med proven är likvärdig bedömning och betygssättning bör utrymmet för tolkningar minska."
3. Förenkla anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning.
"Anvisningarna är i dag omfattande och svåra att förstå."
4. Inför ett nytt rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som rättar.
"Ett sådant förfarande främjar objektiviteten i rättningssituationen. Flera kontrollrättare uppger att man tolkar bedömningsanvisningarna mer strikt i sin roll som kontrollrättare än när man rättar sina egna elevers nationella prov."
Källa: Skolinspektionen
29 000 nationella prov har kontrollrättats av Skolinspektionen. Resultaten skiljer sig ofta från de ursprungliga.
- Det är djupt oroande att bedömningen av elevens prestation på ett prov är beroende av vilken lärare som gör rättningen, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.
Det är nationella prov som gjordes av elever i årskurserna 3, 5, 9 och gymnasiet vårterminen 2009 som har kontrollrättats. Skolinspektionen har inte sammanställt exakt hur många av totalt 29 000 proven från 633 skolor som fick en ändrad bedömning. Men störst differenser är det i proven för niondeklassarna och gymnasiet.
I svenska som andraspråk i gymnasiet ändrades bedömningen i hela 46 procent av de kontrollrättade proven. I andra fall är det bara några få procent som fått ändrat provbetyg.
Rapport till regeringen
Skolinspektionen redovisar sina slutsatser i en rapport till regeringen. Kontrollrättningen har genomförts av 211 ämnesbehöriga lärare och är den första i sitt slag. Kontrollrättningar kommer även att genomföras 2011 och 2012.
- Ett av provens grundläggande syften är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elevens prestationer. Det är därför djupt oroande att bedömningen av elevens prestation på ett prov är beroende av vilken lärare som gör rättningen, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i ett pressmeddelande.
Tufft matteprojekt sneglar på idrotten
Läraren Gunnar Sjöberg är en av de drivande bakom projektet Umematte.
"Stora skillnader på matematiskt lärande"
Mike Askew berättar om sin syn på det matematiska lärandet.
De för samman Sveriges vägledare på Facebook
Ett samtal mellan sju personer födde en idé. Nu har Facebook-gruppen 450 medlemmar.
De vill försvara det svenska språket
Det började som en privat hemsida - men med ett stort intresse växte Språkförsvaret till ett nätverk.


Hallå, utbildningsminister Jan Björklund"

Intervju





















Jag vet en tjej som fick en erinran i fjor för att ha felrättat NP. Detta skedde dessutom under inflytande av svår ohälsa, men trots det valde rektor, som ett steg att bli av med denna behöriga och i friskt tillstånd oerhört skickliga lärare, att ge vederbörande en erinran. Är det verkligen rätt?
Det är ett stort bekymmer på högstadiet. Det är allt för många lärare som inte är utbildade i ämnet de betygsätter eller så är de inte utbildade i betygsättning överhuvudtaget. Det måste satsas på fortbildning i bedömning och betygsättning. Snart kommer det nya kursplaner och de behöver diskuteras grundligt av alla berörda.
Det som brister är kanske tidsresursen för rättande lärare för att utföra rättvis/korrekt bedömning och betygssättning?
Kan också vara kursplanerna det är fel på.
Eller proven, eller rättningsmallarna.
Eller föreställningen om att det går att säkerställa en likvärdig skola med hjälp av nationella prov.
Eller kanske rent av föreställningen om skriftliga prov är ett bra sätt att mäta kunskap.
Det kanske är betygssystemet som det är fel på?
Skriv ny kommentar