Annons

8 av 10 lärare vill använda it mer

Publicerad 16 april 2013

Det är betydligt fler datorer i skolan och lärarnas it-kunskap ökar, men skillnaderna är stora och många lärare efterfrågar kompetensutveckling och tid. Det är några slutsatser i två rapporter om it i skolan – en från Lärarnas Riksförbund och en från Skolverket.

Relaterat

Skolvärlden berättade nyligen om it-användningen i Sveriges skolor, jämfört med andra länder, och tittade närmare på framgångsfaktorer för it i undervisningen.

Lärarnas Riksförbund släpper nu en undersökning om it i skolan, som bekräftar och vidgar resonemangen. På några år har andelen lärare som har tillgång till en egen bärbar dator ökat från 65 procent till knappt 90 procent, och lägger man till egna fasta datorer är det nästan alla. Knappt hälften uppger att eleverna har tillgång till egen dator och här är skillnaderna stora mellan skolorna. I studien ingår drygt 1700 lärare inom grundskola, gymnasium, särskola och vuxenutbildning, som svarat på en e-postenkät.

Skolverkets rapport om it-användningen pekar i samma riktning, men här är andelen lärare med egen dator något lägre – tre av fyra lärare – vilket delvis skulle kunna förklaras av att Skolverket gjort postalenkäter. Andelen elever med dator är högre på gymnasiet än grundskolan.

I Lärarnas Riksförbunds rapport använder mer än hälften av lärarna it i undervisningen på mer än hälften av lektionerna. Yngre lärare tenderar att använda it mer, men det är också vanligare i språk- och SO-undervisning än i naturvetenskapliga och praktisk-estetiska ämnen.

Samtidigt uppger åtta av tio lärare att de skulle vilja använda it ännu mer. Vad som hindrar dem är framför allt att arbetstiden inte räcker till för att ta in ytterligare ett planeringsmoment. Detta stöds också av Skolverkets färska rapport om lärares arbetstid, där majoriteten ansåg att de hade för lite tid till undervisningsplanering. Ett annat hinder för ökad it-användning, enligt Lärarnas Riksförbunds rapport, är behovet av kompetensutveckling inom it. Här säger tre av fyra lärare att de i någon eller stor utsträckning vill ha mer fortbildning.

Det stöds av Skolverkets rapport, där och över hälften av lärarna anser sig ha ganska stort eller stor behov av kompetensutveckling inom it. En tredjedel av rektorerna anser att de inte har tillräcklig kompetens för leda skolans it-strategiska arbetet.

Av grund- och gymnasielärarna saknar hela 70 procent också tillräckligt pedagogiskt it-stöd på skolan och generellt sett saknar flertalet lärare tillräckligt tekniskt stöd.

Samtidigt är andelen som anser sig allt fler lärare ha bra it-kompetens, och bland den femtedel som har mindre bra it-kompetens finns många som inte har en egen dator. Framför allt efterfrågas fortbildning av it som pedagogiskt verktyg och hur man kan förebygga kränkningar och nätmobbning. Trots att nya läroplanen betonar att eleverna ska lära sig kritisk granskning och källkritik, uppger nästan en tredjedel av eleverna att de inte undervisas i det.

När Lärarnas Riksförbund frågar vad lärarna använder it till i undervisningen svarar merparten informationssökning för elever, men också för att engagera elever och variera elevernas redovisningsformer. Fler än fyra av fem lärare anger att it har förbättrat deras undervisning i stor eller någon grad. Hälften av lärarna uppger att it har bidragit till högre måluppfyllelse för eleverna. Framför allt gynnar it de högpresterande eleverna och elever med läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter, något som stöds av Skolverkets rapport.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Stödet sätts in för sent”

Skolinspektionen granskar

Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp förbättrar ofta sin skolnärvaro, sina kunskapsresultat och utvecklas socialt. Men stödet sätts ofta inför sent. Dessutom är det få elever som sedan återvänder till sin ordinarie klass trots att placering särskild undervisningsgrupp inte är tänkt som en permanent lösning.

Annons
Annons

Rebel Learners tar in fler lärarstudenter

Lärarutbildning

Rektorsakademiens mål med satsningen Rebel Learners är att lyfta och spetsutbilda talangfulla studenter på lärarprogrammen och att på sikt locka fler till läraryrket. Nu startar projektet även utbildning i sydvästra Sverige.

Annons
Lärarlöner

"Särlösningar skapar större problem än det löser"

Lönesatsning

Debatten kring lärarlönerna har efter flera politiska utspel kommit att handla om vem som egentligen kan göra vad för att höja lönerna. KAN staten överhuvudtaget höja lärarnas löner inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen? Hur ska det i så fall gå till?

Annons
Annons

Alliansen vill satsa på ännu fler förstelärare

Femtedel karriärlärare

Alliansen förslår en utbyggnad av karriärreformen till 22 000 förstelärare i sitt valmanifest. Dessutom vill man att förstelärare i utanförskapsområden ska få ett fördubblat statligt lönetillägg på totalt 10 000 kronor i månaden.

Annons

"Skolans atlantångare behöver radar och GPS"

Debatt

Skolan måste ha radar och GPS, varje skolreform bör ha ett tydligt utvärderingsbart syfte, styrdokumenten behöver bli mer konkreta och skolutveckling ska inkludera lärarna. Det skriver Helena von Schantz och Johan Kant. 

Behövs det bildning?

Reportage

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Skolpolitik

40-timmarsvecka för nya förstelärare

Karriärtjänster

33 nya förstelärare i Motala har tvingats byta till semestertjänst i samband med sin nya roll. De 16 som fick samma tjänst i våras har däremot kvar sin ferietjänst. 

"Fel att förstelärare och lektorer slåss om samma pengar"

Debatt

Eftersom kommunerna varken har intresse eller kompetens att hantera lektorstillsättningen så borde lärare med forskarutbildning kunna ansöka direkt till Skolverket. Regeringen borde för detta ändamål avsätta medel som inte påverkas av hur många förstelärartjänster som tillsätts, skriver högstadieläraren Åke Strandberg.

Alliansen vill införa ordningsbetyg

Valutspel

Folkpartiets valfråga att skolor ska få ge ordningsbetyg har till slut blivit gemensam politik för Alliansen. Partiet kom även med förslaget valrörelsen 2006 och 2010.

MP: 10 000 mer i månaden om åtta år

MP-utspel

Två nya miljarder från staten till lärarlöner. Det är Miljöpartiets senaste valsatsning. Totalt, med tidigare satsningar, skulle det enligt Gustav Fridolin kunna innebära 10 000 kronor mer i lön om åtta år för lärare med normal löneutveckling. 

Teatermagi i skolan

Debatt

Femteklassarna stojar in i det svarta teaterrummet. Några pojkar rullar in sig i de svarta byxorna som täcker de kala väggarna. Andra ålar runt på golvet. Flickorna är mest högljudda. Det är en sliten källarlokal, men när strålkastarna tänds blir det teatermagi. Det skriver Paula Ternström, skådespelerska med fil.kand. i pedagogik. 

Yrkesprogrammens kontakt med arbetslivet brister

Yrkesutbildningar

Regeringen, oppositionen och Skolinspektionen är överens om att det är viktigt att yrkesprogrammen har en bra kontakt med yrkeslivet. Samtidigt uppger en tredjedel av eleverna i årskurs 2 i en enkät att de inte gjort ett enda studiebesök.

S satsar fler miljarder på utbildning

Vallöfte

I valtider slåss partierna om att presentera storsatsningar inom skolområdet. Nu bättrar Socialdemokraterna på vårens kunskapslyft för omkring 2,5 miljarder. Totalt vill partiet lägga 5,6 miljarder på nya utbildningsplatser.

(S) vill ge arbetslösa jobb i skolan

Reformförslag

Socialdemokraterna vill ge 6 000 långtidsarbetslösa jobb i skolan om de vinner valet. Syftet är dubbelt – att avlasta lärarna och ge en chans till ett riktigt jobb. "Skolan behöver rätt person på rätt plats. Jag är tveksam till om fler långtidsarbetslösa vuxna i skolan är rätt väg att gå", säger Anders Almgren, förste vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

"Nationella prov kan inte förbättra betygen"

Debatt

De nationella proven bidrar inte till betygens rättsäkerhet och likvärdighet. De har aldrig förhindrat betygsinflation och de kan inte förbättra en betygssättning som ska baseras på helhetsomdömen. Det skriver Per Måhl, sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen.

Tillgänglig skola en framtidsinvestering

Debatt

Lärare och rektorer har inte tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar. Därmed minskar möjligheten för många barn och unga att nå målen i skolan. Nu måste lärar- och rektorsutbildningarna förstärkas, skriver Ingrid Burman, Handikappförbunden.

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Betygsutredning

”Tidiga betyg kan lyfta resultaten”

Kommentar

Utbildningsminister Jan Björklund kommenterar betygsutredningen och ser flera skäl till att införa betyg från och med årskurs fyra.

Skolvalsforskaren: ”Vår undersökning bara en av pusselbitarna”

Skolvalsreformen

Det fria skolvalet har inte påverkat utsatta samhällsgrupper negativt, slog en rapport från Institutet för näringslivsforskning fast i juni. Samtidigt är rapportförfattaren Karin Edmark öppen för att den kanske inte ger hela bilden.

”Lärarkall och hög lön är ingen motsättning”

Seminarium

Både högern och vänstern har bidragit till att lärarna förlorat sin autonomi och att läraryrket nedmonterats. Det menar författaren Johan Wennström, som undersöker ämnet en ny bok. Och han trycker på vikten av ett ”professionellt etos” i lärarkåren.

Skolstart

”Kom igång med fasta ramar tidigt”

Skolstart

In i vardagen så fort som möjligt. Det tipset ger Annika Sjödahl, ämneslärare i svenska och engelska på högstadieskolan S:t Iliansskolan i Enköping, inför starten på det nya läsåret.

Hallå där Annelie Söderberg

Fackligt

Hallå där Annelie Söderberg, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund. Hur går det med årets avtalsförhandlingar?

"Skolan behöver ett nytt skolämne"

DEBATT

"Jag föreslår ett helt nytt obligatoriskt skolämne, från och med lågstadiet till sista året på gymnasiet, med fokus på människan och våra livsvillkor", skriver Carina Hellström, överläkare och specialist i psykiatri.

Martin Widmark får medalj för läsgärning

Utmärkelse

Författaren, läraren och läskodsknäckaren Martin Widmark belönas idag av regeringen med medaljen "Illis quorum meruere labores" för sina insatser för barns och ungas läsning.

S: ”3,5 miljarder ska göra läraryrket till ett drömyrke”

Utbildningspolitik

3,5 miljarder årligen vill Socialdemokraterna satsa för att stärka läraryrkets attraktivitet. Det handlar om satsningar på fler karriärtjänster, bättre kompetensutveckling och höjda lärarlöner.

Så vill S höja kraven på lärarstudenterna

Utbildningspolitik

Minst 14,0 i gymnasiebetyg eller 0,9 på högskoleprovet. Det vill Socialdemokraterna se som minimikrav för den som ska utbilda sig lärare. Dessutom vill man införa ett lämplighetstest.

Förhandlingarna bröts – nya strejkvarsel

Norge

Ytterligare 2 200 norska lärare varslades om strejk av Utdanningsforbundet på fredagen, efter att facket avbröt förhandlingarna på torsdagkvällen.

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.