microbit
Programering

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Sollentunas elever ska programmera mer under höstterminen. Samtliga femteklassare i kommunens skolor, runt 1 000 stycken, kommer att få ett exemplar av programmeringsverktyget Microbit att arbeta med i undervisningen. Det är ett mikrokontrollerkort, det vill säga en liten dator, som programmeras via verktyg som finns på webben. Den har ett antal funktioner och sensorer och via verktygets in- och utgångar kan den styra och samverka med andra elektroniska komponenter och system.

Det är inte en slump att det just är Sollentuna som inför detta i undervisningen. Kommunen har under många år satsat på digital teknik i skolan. Men nu tar de nästa steg i den digitala utvecklingen.

– Vi är förbi hårdvarefrågan, det är inte en fråga om vi ska ha en-till-en, utan här gäller det att skapa de förmågor hos eleverna som behövs. Tanken nu är att eleverna ska gå från att vara konsumenter av digital teknik – till att vara medskapare, både i sin egen kunskapsutveckling men att också använda tekniken på det sätt så att den faktiskt ger möjlighet till, säger Lee Orberson, förvaltningschef på barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun.

Grundskoleläraren Viktoria Franzén undervisar i matematik, NO, svenska och engelska på Häggviksskolan i Sollentuna. Under höstterminen kommer hon att använda programmeringsverktyget med sina femteklassare.

Det handlar mycket om att våga, och att ha ett intresse.

Redan under vårterminen fick hennes dåvarande fjärdeklassare testa på att använda tekniken i svenskämnet under några veckor genom några enkla uppgifter. Nu ska det bli ”på allvar”, fast då i matematiken.

– Jag längtar efter att få komma igång. Det ska bli så himla kul att göra detta på riktigt i matten och tekniken. Jag märkte i våras att det väckte kreativa idéer och skapar bra samarbeten mellan eleverna i klassrummet, säger Viktoria Franzén.

Vad krävs det av dig som lärare för att det ska flyta på i undervisningen?

– Det handlar mycket om att våga, och att ha ett intresse. Allting är väldigt nytt för mig, men jag testar mig fram. Jag har varit helt ärlig med eleverna och sagt att det här får vi upptäcka och lära oss tillsammans. De kommer kunna mer om kodning än vad jag kan rätt snabbt, säger hon.

En viktig del har varit det kollegiala lärandet. Under våren har Viktoria tillsammans med andra lärare träffats för att dela med sig av lektionsupplägg och andra undervisningstips. Före sommarledigheten fick samtliga lärare i kommunen en fortbildning i hur man använder tekniken.

– Det var jättebra. Vi fick gå runt och testa själva, liknande det vi har gjort med eleverna i klassrummet under våren. Sollentuna har en väldigt produktiv delningskultur. Det är väldigt öppet vad man gör och alla delar med varandra. Det tycker jag är viktigt att ha. Det är en självklarhet med digital teknik i kommunen, säger Viktoria Franzén.

Lee Orberson
Lee Orberson

Är den här satsningen rätt väg att gå tycker du?

– Ja, det tycker jag. Man kan se programmering i olika aspekter. Dels kring att eleverna får lära sig att de inte enbart är konsumenter utan nu även producenter. Men även att eleverna ska bli förberedda för den framtida arbetsmarknaden mycket bättre. En viktig satsning.

Lee Orberson:

– Tanken med att vi satsar på en hel årskurs på alla skolor är för att för att vi vill ha en likvärdig skola. Det ska inte vara slumpen som avgör om en elev får tillgång till tekniken.

Är du orolig för att många skolor halkar efter?

– Jag tror tyvärr redan nu att det är ganska stora skillnader mellan skolorna runt om i landet, säger Lee Orberson.

Programmeringen ska in i läroplanen under 2018 och även en nationell digital strategi är på väg ut i skolorna. Men Sollentuna väntar inte.

– Digitalt lärande är en viktig del av läroplanen. Jag tror att de kravställningar som kommer i läroplanen och styrdokument kommer leda till att en del skolor och kommuner tvingas till att ta nödvändiga investeringar i det här. Jag tror det blir ett bra förtydligande i vad som förväntas av huvudmännen, säger han.

Men om man tycker att det är svårt då som lärare, har du något tips?

– Det finns alltid lokomotiv, lärare som brinner lite extra för digital teknik på skolan. Häng på dem. Vi befinner oss lite i en övergång just nu hela landet. Men när det har kommit in i läroplanen så kommer det att tuffa på, det är jag säker på, säger Viktoria Franzén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm