"Alla passar inte för att vara lärare"

Kommentarer (5)

Skriv ut

Publicerad: 2010-02-11

Senast uppdaterad: 2010-06-03

Så blir nya lärarutbildningen

Förskollärarexamen: Utbildningen blir lika lång som i dag, 3,5 år, men med ökat fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik.
Grundlärarexamen med tre olika inriktningar:

Förskoleklass till årskurs 3. Fyra år lång utbildning. Ska ge bredare ämneskunskaper men specialiseringen och valfriheten minskar jämfört med i dagens lärarutbildning. Ämnesstudier i matte, NO, SO, engelska, svenska och teknik blir obligatoriska.
Årskurs 4-6. Fyrårig utbildning. 30 poäng vardera i matte, svenska och engelska blir obligatoriskt. Därutöver valfri inriktning mot SO-ämnen, NO-ämnen/teknik eller praktiska/estetiska ämnen.
Fritidshem. 180 poäng, alltså ett halvår kortare utbildning än i dag. Förutom fritidspedagogik ingår även 30 poängs studier i ett eller flera praktiska och estetiska ämnen.

Ämneslärarexamen – två olika inriktningar:

Årskurs 7-9. 4,5-årig utbildning. Lärare med denna examen ska bli behöriga att undervisa i tre ämnen. 90 poäng krävs i huvudämnet och minst 45 poäng vardera i de två andra (som ska vara ”angränsande”). Antalet ämneskombinationer kommer att vara begränsade.
Gymnasiet. Utbildningen omfattar 300-330 högskolepoäng. Ska ge kompetens att undervisa i två ämnen. Minst 120 poängs studier i huvudämnet och 90 i det andra. Begränsat antal ämneskombinationer.

Yrkeslärarexamen: 1,5-årig utbildning – en halvering jämfört med i dag. 60 poängs studier är vikta åt det som kallas ”utbildningsvetenskaplig kärna”, vilket bland annat innebär bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering.

Läs mer

"Vi tar ansvar för arbetsron"

2010-02-11

Lärarstudenter om nya förslaget

2010-02-11

Krav på nytt examenstillstånd

2010-02-11

Fyra olika lärarexamina i stället för en. Fasta ämneskombinationer. Kortare studier för att bli yrkeslärare.
Det är några av förändringarna när regeringen i dag presenterade förslaget till ny lärarutbildning.
Utbildningsminister Jan Björklund aviserade också att det kan bli lämplighetstester för blivande lärare – men tidigast 2013.

Regeringen har gett propositionen det blygsamma namnet ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”.
– Det är ingen dröm att reformera lärarutbildningen så snabbt efter den senaste reformen, men nackdelarna med den nuvarande utbildningen är så stora, sa Jan Björklund på en presskonferens i Rosenbad på torsdagen.
– Läraryrket är det viktigaste yrket i ett land som vill satsa på framtiden.
Den största förändringen är att det från och med hösten 2011, när den nya lärarutbildningen är tänkt att införas, blir fyra olika examina: Förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen (se faktaruta intill).
– Det är skillnad på att undervisa en sjuåring och en 17-åring, säger utbildningsminister Tobias Krantz.
Antagningskraven blir högre – svenska C och engelska B krävs – och det blir ökat fokus på matematik, speciellt för lärare i de lägre årskurserna.

Inte välja bort

– De som i dag går lågstadielärareutbildningen väljer ofta bort no och matte, vilket får konsekvensen att 25 procent av lärarna på lågstadiet i dag saknar utbildning för de ämnen de undervisar i. Nu ska man inte längre kunna välja bort dessa ämnen, säger Jan Björklund.
Som tidigare varit känt öppnar han även för lämplighetstester av blivande lärare. Hur dessa skulle kunna se ut ska utredas vidare. Tidigast 2013 kan testerna bli aktuella.
– Alla människor passar inte för att vara lärare, säger utbildningsministern.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner är nöjd med att det blir fyra olika examina för lärare och ser heller inget problem med fasta ämneskombinationer. De är inte presenterade i detalj ännu, men kommer troligen att bli åt hållet svenska + SO samt matematik + NO.
– Det är sådana tjänster skolorna lyser ut, säger Metta Fjelkner.
Hon saknar att frågan om lärarlegitimation inte finns med i propositionen.
– Det var ett vallöfte från valet 2006, säger hon.
Jan Björklund säger att det delvis är en kostnadsfråga.
– Och legitimationen har inte med utbildningen att göra. Det kan finnas anledning att återkomma till den senare i år.

Sofia Stridsman

sofia [dot] stridsman [at] skolvarlden [dot] se

Kommentarer (5)

Skriv ut

S-O Eldund (inte verifierad) 2010-02-12 17:05.

Alla människor passar inte till lärare säger vår utbildningsminister. Ett av problemen som jag ser är brister
i lärarutbildningen. Vi förutsägs fungera i klassrummet.
Jag anser att det som behövs är betydligt mer träning i situationer som kan uppstå i ett vanligt klassrum.
Ett annat problem är att flytta över kunskapen till eleven.
Denna kunskapsöverföring borde vara det viktigaste som
sker i skolan. Det ska vara lustfyllt för eleven att lära sig,
inte tråkigt och trist. Visst är god ämneskunskap viktig,
men om jag inte tycker att det mest stimulerande
är undervisning så har jag valt fel.

Robert (inte verifierad) 2010-02-13 19:13.

S-O Eldund skriver om att flytta över kunskapen till eleven. S-O fortsätter med följande. Det ska vara lustfyllt att lära sig. Ämneskunskaper är viktiga, men viktigare är att jag (läraren?) tycker att det mest stimulerande är undervisning.

Det här väcker frågor. Förekommer en ”kunskapsöverföring”? Är inte lärandet en utveckling större än så? Vem säger att en lärare med djupa kunskaper inte också kan eller ska ha allmänna och bredare kunskaper? Varför tro att ämnesspecialisten är torr, tråkig och utan förmåga att forma den goda klassrumssituation där elever känner värme, trygghet och glädje? Förhoppningsvis trivs de och har roligt i skolan. Och vem säger att denne lärare inte tycker ”att det mest stimulerande är undervisning”?

Nej, snarare är det väl så att den som verkligen är trygg i sina kunskaper, också kan vara trygg i yrkesrollen och de där förekommande sociala situationerna. Är inte elevernas utveckling det verkligt centrala? Fortsätt att reformera skolan. Och byt huvudman. Lägg ansvaret på staten.

Paula Waldner (inte verifierad) 2010-02-12 14:45.

Det ligger en hel del i det utbildningsministern säger: "alla människor passar inte till att vara lärare". Tyvärr har somliga trots det släppts igenom utbildningen och blivit godkända på felaktiga grunder. Det som borde väga lite tyngre är hur lärarstudenten fungerar på sin VFU. Där om någonstans märks det om valet av yrke är rätt eller fel. Samtidigt finns det lärarutbildare som tidigt ser om en student inte valt rätt yrkesinriktning och gör då en avrådan. Trots det hänger många kvar i utbildningen men klarar sedan inte av att ta sin examen. Högskolan får väl så vitt jag känner till pengar för varje utexaminerad student? Kanske det nya "lämplighetstestet" skulle generera att fler går färdigt utbildningen. Det trista är att det faktiskt finns usla lärare kvar ute i skolorna som har många år kvar att jobba. Vad görs åt det? Finns det någon plan för hur det ska följas upp? Det finns många nyutexaminerade lärare som är lämpliga men inte får chansen att visa det på grund av läget på arbetsmarknaden. Det är ett oerhört resursslöseri som måste tas på allvar.

Anonym (inte verifierad) 2010-04-12 16:23.

Under mina 30 år som lärare har jag mött dessa
olämliga lärare. Tyvärr har de oftast ingen självinsikt utan fortsätter med sin besserwisserattityd och mobbar ofta elever. När Debatt diskuterade mobbning av elever var det ingen lärare som höll med om att detta fenomen
som förekommer ganska ofta. De enda vettiga var Ola ?
och elevombudsmannen. Många lärare är fega och vågar inte säga till!

Lennart Ekegren (inte verifierad) 2010-02-12 14:31.

Gymnasiereformen gav en gång möjlighet för alla att studera vidare på gymnasienivå. Tyvärr fick detta en del oväntade eller oönskade konsekvenser. De flesta ungdomar och deras föräldrar tolkade tydligen reformen att rätten till vidare studier på gymnasienivå också innebar att de skulle läsa vidare. Detta gällde även studier på de teoretiskt inriktade programmen. Alla ungdomar hade emellertid inte förutsättningar att lyckas. Som vi vet finns det en mängd faktorer som spelar in för individens studieframgångar.

Gymnasiet grundskolefierades och avintellektualiserades snabbt. Det blev svårare att rekrytera akademiker till lärarkåren. Andelen obehöriga eller totalt outbildade ”lärare” växte rejält i slutet av nittonhundratalet och i början av påföljande sekel. Kommunaliseringen, pådriven och påhejad av åtskilliga outbildade politiker (förlåt dem, ty de visste inte vad de gjorde) fick förödande konsekvenser. Skolorna blev också allt mindre lika i sin verksamhet. Det fanns ingen nationell styrning som följdes upp. Inga examinationer av eleverna. Virrvarret gav betygsinflation. Samtidigt blev lärarlönerna blev allt uslare. Allt färre kvalificerade kom att utbilda sig till, eller arbeta som, lärare i gymnasieskolan. I många ämnen har kvaliteten på utbildning sjunkit högst märkbart. Inom åtskilliga högre utbildning finns nu propedeutiska kurser för att ge eleverna (och skolan) bättre förutsättningar.
.
Utbildning åt alla har lett till en generell kunskaps- och färdighetsnivellering. Elever med intellektuella förutsättningar och goda ambitioner har lämnats åt sitt öde och inte fått den stimulans och det stöd de borde ha rätt att förvänta sig. Gymnasium för alla har därigenom lett till ett ofta uttalat utbildnings- och bildningsförakt. I och med detta har offentliganställda akademiskt utbildade lärare drabbats på många sätt. Det senare gäller ändring av arbetsvillkor, inflytande över eget arbete, antal undervisningstimmar, löneutveckling, med mera.

Nu är det dags att byta inriktning och verksamhet. Begåvade och på annat sätt studielämpade ungdomar måste få tillgång till kvalificerad gymnasieutbildning. Gymnasierna måste anställa lärare utbildade och passande för verksamheten.
Men hur ska dessa lärare utbildas? Låt blivande lärare studera sina ämnen vid universitet. Då kan de erövra tillräckliga eller djupare kunskaper under goda förutsättningar i en stimulerande miljö. Möten och dialoger. Efter avslutade ämnesstudier kommer tiden för studier och övningar i pedagogik. De som då inte ser sig (eller ses) som lämpade för läraryrke eller som vill byta bana ges då en möjlighet till detta.
Den nuvarande lärarutbildning som greppar över flera verksamheter/kunskapsområden under en och samma termin ger uppenbart inte samma möjligheter. Individen har bundit upp sig i sin generella men ändå specialiserade utbildning.

Ställ upp på det lagda förslaget om gymnasiereform. Det gynnar sannolikt inte bara elever och lärare utan högst sannolikt också högskolor och universitet. Och utan tvivel kommer också kunskapsintensiva delar av näringslivet att vinna på reformen.