I vilket fall gör svenska ungdomar klokt i att börja plugga tyska igen."
Nya lärarutbildningen
ANDERS WIKLUND / SCANPIX
"Alla passar inte för att vara lärare"
Kommentarer (4)
SpridSå blir nya lärarutbildningen
- Förskollärarexamen: Utbildningen blir lika lång som i dag, 3,5 år, men med ökat fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik.
- Grundlärarexamen med tre olika inriktningar:
- Förskoleklass till årskurs 3. Fyra år lång utbildning. Ska ge bredare ämneskunskaper men specialiseringen och valfriheten minskar jämfört med i dagens lärarutbildning. Ämnesstudier i matte, NO, SO, engelska, svenska och teknik blir obligatoriska.
- Årskurs 4-6. Fyrårig utbildning. 30 poäng vardera i matte, svenska och engelska blir obligatoriskt. Därutöver valfri inriktning mot SO-ämnen, NO-ämnen/teknik eller praktiska/estetiska ämnen.
- Fritidshem. 180 poäng, alltså ett halvår kortare utbildning än i dag. Förutom fritidspedagogik ingår även 30 poängs studier i ett eller flera praktiska och estetiska ämnen.
- Ämneslärarexamen – två olika inriktningar:
- Årskurs 7-9. 4,5-årig utbildning. Lärare med denna examen ska bli behöriga att undervisa i tre ämnen. 90 poäng krävs i huvudämnet och minst 45 poäng vardera i de två andra (som ska vara ”angränsande”). Antalet ämneskombinationer kommer att vara begränsade.
- Gymnasiet. Utbildningen omfattar 300-330 högskolepoäng. Ska ge kompetens att undervisa i två ämnen. Minst 120 poängs studier i huvudämnet och 90 i det andra. Begränsat antal ämneskombinationer.
- Yrkeslärarexamen: 1,5-årig utbildning – en halvering jämfört med i dag. 60 poängs studier är vikta åt det som kallas ”utbildningsvetenskaplig kärna”, vilket bland annat innebär bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering.
Läs mer
2010-02-11
2010-02-11
2010-02-11
Fyra olika lärarexamina i stället för en. Fasta ämneskombinationer. Kortare studier för att bli yrkeslärare.
Det är några av förändringarna när regeringen i dag presenterade förslaget till ny lärarutbildning.
Utbildningsminister Jan Björklund aviserade också att det kan bli lämplighetstester för blivande lärare – men tidigast 2013.
Regeringen har gett propositionen det blygsamma namnet ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”.
– Det är ingen dröm att reformera lärarutbildningen så snabbt efter den senaste reformen, men nackdelarna med den nuvarande utbildningen är så stora, sa Jan Björklund på en presskonferens i Rosenbad på torsdagen.
– Läraryrket är det viktigaste yrket i ett land som vill satsa på framtiden.
Den största förändringen är att det från och med hösten 2011, när den nya lärarutbildningen är tänkt att införas, blir fyra olika examina: Förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen (se faktaruta intill).
– Det är skillnad på att undervisa en sjuåring och en 17-åring, säger utbildningsminister Tobias Krantz.
Antagningskraven blir högre – svenska C och engelska B krävs – och det blir ökat fokus på matematik, speciellt för lärare i de lägre årskurserna.
Inte välja bort
– De som i dag går lågstadielärareutbildningen väljer ofta bort no och matte, vilket får konsekvensen att 25 procent av lärarna på lågstadiet i dag saknar utbildning för de ämnen de undervisar i. Nu ska man inte längre kunna välja bort dessa ämnen, säger Jan Björklund.
Som tidigare varit känt öppnar han även för lämplighetstester av blivande lärare. Hur dessa skulle kunna se ut ska utredas vidare. Tidigast 2013 kan testerna bli aktuella.
– Alla människor passar inte för att vara lärare, säger utbildningsministern.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner är nöjd med att det blir fyra olika examina för lärare och ser heller inget problem med fasta ämneskombinationer. De är inte presenterade i detalj ännu, men kommer troligen att bli åt hållet svenska + SO samt matematik + NO.
– Det är sådana tjänster skolorna lyser ut, säger Metta Fjelkner.
Hon saknar att frågan om lärarlegitimation inte finns med i propositionen.
– Det var ett vallöfte från valet 2006, säger hon.
Jan Björklund säger att det delvis är en kostnadsfråga.
– Och legitimationen har inte med utbildningen att göra. Det kan finnas anledning att återkomma till den senare i år.
Sofia Stridsman
sofia [dot] stridsman [at] skolvarlden [dot] se
De för samman Sveriges vägledare på Facebook
Ett samtal mellan sju personer födde en idé. Nu har Facebook-gruppen 450 medlemmar.
De vill försvara det svenska språket
Det började som en privat hemsida - men med ett stort intresse växte Språkförsvaret till ett nätverk.
"Undervisar i det ämne jag själv briljerade i"
Sara Lövestam skriver om ångesten hon förknippar med idrottslektionerna.
Här är alla kluriga krysslösningar från 2011
Klarade du våra kluriga kryss från förra året? Här är lösningarna till samtliga.
Därför lånas fler böcker
Utlåningen i skolbiblioteken har fördubblats på fyra år i Stockholm.
På ett sätt är det väl bra att man urskiljer de olika stadierna. Men jag som tänkte söka lärarutbildningen till hösten 2011 förstår inte varför det ska behöva ha antagningskraven svenska C och engelska B till att utbilda sej till grundskolelärare !
Har inte Egelskla B i mina betyg och har nästan glömt all engelska.
Där gick min dröm upp i rök !
Alla människor passar inte till lärare säger vår utbildningsminister. Ett av problemen som jag ser är brister
i lärarutbildningen. Vi förutsägs fungera i klassrummet.
Jag anser att det som behövs är betydligt mer träning i situationer som kan uppstå i ett vanligt klassrum.
Ett annat problem är att flytta över kunskapen till eleven.
Denna kunskapsöverföring borde vara det viktigaste som
sker i skolan. Det ska vara lustfyllt för eleven att lära sig,
inte tråkigt och trist. Visst är god ämneskunskap viktig,
men om jag inte tycker att det mest stimulerande
är undervisning så har jag valt fel.
S-O Eldund skriver om att flytta över kunskapen till eleven. S-O fortsätter med följande. Det ska vara lustfyllt att lära sig. Ämneskunskaper är viktiga, men viktigare är att jag (läraren?) tycker att det mest stimulerande är undervisning.
Det här väcker frågor. Förekommer en ”kunskapsöverföring”? Är inte lärandet en utveckling större än så? Vem säger att en lärare med djupa kunskaper inte också kan eller ska ha allmänna och bredare kunskaper? Varför tro att ämnesspecialisten är torr, tråkig och utan förmåga att forma den goda klassrumssituation där elever känner värme, trygghet och glädje? Förhoppningsvis trivs de och har roligt i skolan. Och vem säger att denne lärare inte tycker ”att det mest stimulerande är undervisning”?
Nej, snarare är det väl så att den som verkligen är trygg i sina kunskaper, också kan vara trygg i yrkesrollen och de där förekommande sociala situationerna. Är inte elevernas utveckling det verkligt centrala? Fortsätt att reformera skolan. Och byt huvudman. Lägg ansvaret på staten.
Det ligger en hel del i det utbildningsministern säger: "alla människor passar inte till att vara lärare". Tyvärr har somliga trots det släppts igenom utbildningen och blivit godkända på felaktiga grunder. Det som borde väga lite tyngre är hur lärarstudenten fungerar på sin VFU. Där om någonstans märks det om valet av yrke är rätt eller fel. Samtidigt finns det lärarutbildare som tidigt ser om en student inte valt rätt yrkesinriktning och gör då en avrådan. Trots det hänger många kvar i utbildningen men klarar sedan inte av att ta sin examen. Högskolan får väl så vitt jag känner till pengar för varje utexaminerad student? Kanske det nya "lämplighetstestet" skulle generera att fler går färdigt utbildningen. Det trista är att det faktiskt finns usla lärare kvar ute i skolorna som har många år kvar att jobba. Vad görs åt det? Finns det någon plan för hur det ska följas upp? Det finns många nyutexaminerade lärare som är lämpliga men inte får chansen att visa det på grund av läget på arbetsmarknaden. Det är ett oerhört resursslöseri som måste tas på allvar.
Skriv ny kommentar