tina
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

”Alla skolor borde ge läxhjälp”

Det är Folkpartiets skolpolitik som alliansen har fört sedan 2006, säger riksdagsledamoten Tina Acketoft (FP).Men förbättringarna av elevernas skolprestationer låter vänta på sig.– Jag tror att alla de förslag som är lagda kommer att få effekt. Gör det inte det så skulle jag bli allvarligt rädd, säger Acketoft.

Tina Acketoft kom – oväntat för henne själv – in i riksdagen efter Folkpartiets succéval 2002. Hon hade börjat engagera sig politiskt under föräldraledigheten med sitt första barn. Från att ha varit fritidspolitiker befann hon sig plötsligt i maktens verkliga korridorer.

Sedan 2010 sitter hon i riksdagens utbildningsutskott. Hon har lett arbetet med att ta fram Folkpartiets nya skolpolitiska program, ”Sikta mot stjärnorna”, som presenterades i höstas.

Ni har fått kritik för ert nya skolprogram, även från kollegor inom Alliansen, som ifrågasatt om programmet snarare inte är nygammalt, med examensprov, tidigare betyg och mer katederundervisning.

– Det var väntat. Men jag tror att det är helt rätt väg att gå, säger Tina Acketoft.

Varför behövs betyg ännu tidigare än från årskurs sex? Det finns ingen forskning som entydigt talar för det.

– Det finns ingen forskning som entydigt visar på något annat än att det som påverkar resultaten absolut mest är lärarnas kvalitet och närvaro och din egen bakgrund som elev.

– Jag tror inte att betygen som sådana som kommer lösa alla knutar, men det är ett viktigt instrument för föräldrar och elever för att se var en extra växel behöver läggas in. Det är inte samma sak att sitta på ett utvecklingssamtal med glada eller ledsna ritade gubbar.

Är det Folkpartiets skolpolitik som har genomförts sedan 2006?

– Det är vår skolpolitik. Sedan finns det saker, som det här med statligt huvudmannaskap, som vi inte har gehör för ännu. Men det finns inga beslut som är fattade som har varit emot oss.

– Vi hade absolut noll gehör för betyg från årskurs sex också. Så har det varit hela tiden. Man kan säga att Jan Björklund är en utmärkt förhandlare och dessutom envis.

Varför skulle det vara bättre med staten som huvudman än med kommunerna?

– Vissa kommuner sköter sig exemplariskt, andra gör det inte. Skolans kvalitet ska inte bero på om det är kunniga och engagerade kommunpolitiker eller inte. Pengar är inte allt, men om det skiljer så mycket mellan de kommuner som lägger mest och de som lägger minst, så får det effekt.

I december kom siffror som visar att svenska skolelever fortsätter att tappa i matematik och läsning. Varför vänder det inte?

– Det har tagit en mandatperiod att få igång alla reformer. De sjösätts inte förrän nu. Det är nu sexorna har fått sina första betyg, det har inte kommit ut några lärare från nya lärarutbildningen ännu. Det tar tid för reformerna att slå igenom. Det är extremt frustrerande, men så är det.

– I Norge genomfördes reformer runt 2004–2006 och nu ser man effekter där. Så det är ett långt arbete.

Kommer vi att se effekter i Sverige?

– Gör vi inte det så skulle jag bli allvarligt rädd. Jag tror att alla de förslag som är lagda kommer att få effekt. Det allra viktigaste av dem är att vi har välutbildade lärare. En matematiklärare måste vara utbildad i matematik.

Ska Sverige som land verkligen ligga under EU- och OECD-snitten, som vi gör i mätningar från Timms och PIRLS?

– Det är klart som sjutton att vi inte ska vara under snittet. Det är bra att vi har Finnkampen varje år, jag skulle vilja ha en inom skol- och utbildningssystemet också, säger Tina Acketoft, som är född i finska Karleby men flyttade till Sverige som liten.

Inspireras du av den finska skolan?

– Ja, det är klart att jag gör! Min farbror är kommunpolitiker och skolpolitiker i Finland, och vi pratar väldigt mycket skola och jämför. Han är en generation äldre och rister konstant på huvudet när jag pratar om den svenska skolan. Han tycker att det som hänt med den svenska skolan under de senaste 20 åren varit ett enormt slöseri med barn och ungdomar.

– För honom är det också väldigt svårt att förstå att läraren inte har en självklar ställning i klassrummet. Så är det inte i några fall i Finland, skulle jag vilja påstå. Där finns också en annan syn på vikten av utbildning. Den har jag fått med mig. Skolan först, allt annat sedan. Det får mina barn också med sig.

Varför ska läxläsning skattesubventioneras?

– Att ha möjlighet till rut-avdrag för att hämta barnen, laga mellanmål och sedan inte få lov att hjälpa till med läxorna eftersom det inte ingår i arbetsuppgifterna – det blir en befängd situation. Så det är för att göra det tydligare och enklare för folk, vad det är som ingår.

Samtidigt finns det ju företag som bara specialiserar sig på läxläsning. Metta Fjelkner till exempe menar att detta är att subventionera skillnader inom skolan.

– Tanken är ju att folk som annars inte hade haft en möjlighet att köpa de här tjänsterna ska göra det och att vi omvandlar svarta sektorer till vita.

Jag tycker att det är bra om tjänsten finns tillgänglig för så många som möjligt, men det ligger på skolans ansvar att se till att det finns läxhjälp i skolan. Jag tycker faktiskt att det borde finnas krav på att alla skolor ska tillhandahålla det.

Så tycker folkpartiet:

Förstatligande av skolan: Ja.

Vinstdrivande friskolor: Ja, men Skolinspektionen ska kunna stoppa vinstutdelning hos skolor som inte upprätthåller kvaliteten.

Lärarlegitimation: Ja.

Betyg från: Årskurs 4.

 

Folkpartiets skolhistoria – ett axplock

1917: Vill att folkskolan ska utvecklas till en bottenskola. Frisinnande Landsföreningen vill också se en kraftfull satsning på påbyggnad på folkskolan i form av fortsättningsskolor, folkhögskolor, yrkesskolor, lantmannaskolor och handelsskolor.

1944: Skriver i sitt nya partiprogram följande: ”För alla samhällsgruppers ungdom på land som i stad böra bildningsvägarna göras så långt möjligt lika tillgängliga.”

1962: Max 25 elever i varje skolklass, möjlighet att börja skolan vid den ålder ”som bäst gagnar personlighetsutveckling och studiegång” och utbyggnad av den nioåriga grundskolan, yrkesskolor, fackskolor och gymnasier är frågor som partiet driver.

1972: Presenterar ”Socialliberal kurs” och anser på skolans område bland annat att: ”Det är nödvändigt att åstadkomma en jämnare könsfördelning vid studie- och yrkesval, till exempel genom information och attitydpåverkan. Åtgärder i detta syfte bör vidtas på alla stadier från och med förskolan. Lokala skolorgan bör ges ökad rörelsefrihet i förhållande till regionala och centrala myndigheter. Statens bidrag till det kommunala skolväsendet bör ges en väsentligt förenklad utformning.”

1976: Trycker i sitt valmanifest hårt på en minskad centralstyrning: ”Låt lärare, elever och föräldrar bestämma mer i skolan. Nej till förstatligande av läromedelsproduktionen.”

1988: Ur valmanifestet: ”Lärarna får stor frihet när det gäller att lägga upp verksamheten i skolan.Undervisningen individualiseras. Skolstarten sker vid sex år. (…) Ett nytt betygssystem införs där eleverna får mått på kunskap. De yrkesinriktade gymnasielinjerna görs treåriga med början höstterminen 1989.”

1998: Vill satsa på lärarlegitimation och högre lärarlöner. Inom skolan ska det finnas tydliga mål, nationella prov och betyg. ”Ordning och reda – ingen kan lära sig något om det råder kaos i klassrummet.”

2002: Partiet vill ge rektorer och lärare befogenheter att ingripa mot mobbning och andra ordningsproblem. ”Rätt att som yttersta åtgärd flytta en mobbare, rätt att beslagta föremål som skapar otrygghet eller förstör undervisningen m. m.”

Källa: Svensk nationell datatjänst/Göteborgs universitet

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm