Allt färre vill bli lärare

Den nya lärarutbildningen, Bäst i klassen, klubbades igenom i riksdagen den 28 april 2010.
I höstas var det dags för premiär. Det gick sådär. I alla fall om man ser till antalet sökanden.
Ansökningarna minskade på många håll.

Flera högskolor och universitet fick till och med ställa in vissa utbildningar. På flera linjer fanns inte en enda sökande.
Högskolan i Halmstad tvingades ställa in två utbildningar.
– Ja, tyvärr. Det var ämneslärare i årskurs 7-9 kombinationerna biologi/kemi/fysik och biologi/kemi/idrott. Vi trodde nog att idrotten i kombination med naturvetenskapliga ämnen skulle vara ett attraktivt alternativ. Men vi måste nog hitta andra kombinationer till hösten, säger Lisbeth Ranagård, chef för lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.

Kampen om lärarstudenter kommer att vara lika tuff till hösten, tror Lisbeth Ranagård.
Annat var det 1982.
Då var det mer än dubbelt så många som ville bli lärare som idag. Dessutom på betydligt färre platser.
– Det var ett helt annat söktryck för 30 år sedan, säger Christian Kjellström, utredare på Lärarnas Riksförbund, som jämfört antalet sökanden i dag mot för 30 år sedan.

I höstas var det i genomsnitt en förstahandssökande per utbildningsplats i landet. Både när det gäller ämneslärare och grundskollärare. 2 830 förstahandssökande sökte 2 700 ämneslärarplatser. Motsvarande siffror för grundskolelärare var 2 578 sökanden på 2 440 platser.
Med tanke på avhopp betyder det att i stort sett alla behöriga kom in på sitt förstaval.

1982 kom de flesta som sökte lärarutbildningar i första hand inte in. 12 556 förstahandssökande slogs om 2 129 platser som grundskole- och ämneslärare. Det betyder att knappt 20 procent kom in.
Tuffast var det för dem som ville bli lärare i historia och samhällskunskap. Där gick det nio förstahandssökande per utbildningsplats.
När söktrycket minskat på lärarutbildningen har det gått åt motsatt håll på vissa andra utbildningar. Juristlinjen är ett av de tydligaste exemplen. 1982 gick det 1,9 förstahandssökande på varje plats. I dag är det 4.

Läkarlinjen som 1982 hade ett lägre söktryck per plats än både lågstadielärarlinjen och ämneslärarlinjen med humanistisk inriktning har behållit sin attraktionskraft.
För 30 år sedan gick det 6,2 förstahandssökande på varje plats, mot 5,8 i höstas.
Enligt Christian Kjellström är raset för lärarutbildningen egentligen ännu större än siffrorna visar:
– Det finns ett mörkertal. När det är svårt att komma in, som 1982,är det säkert många som avstår från att söka för att de vet att de inte har en chans att komma in. Så är det nog fortfarande på läkarlinjen.

En förklaring till det minskade intresset för att bli lärare är att yrket tappat i status. Det krävs flera åtgärder för att höja den igen, menar Christian Kjellström.
– Lärarlegitimationen och höjda löner är två viktiga faktorer för att höja statusen, säger han.
Lisbeth Ranagård tycker att det är ännu viktigare att förbättra arbetsmiljön för lärare. De ska få tid att undervisa och göra det under rimliga förhållanden.
– Skolan måste bli bättre på att lyfta fram allt bra arbete som görs av lärare ute i skolorna. Det går inte bara att köpa den negativa mediebilden och tycka synd om sig själv. På förskollärarlinjen har vi bra söktryck, vilket visar att lönen inte är det viktigaste.
 

Sökande per utbildningsplats

Källa: Lärarnas Riksförbund, SCB. Avser förstahandsval.