asa fahlen kaxig

Åsa Fahlén efterlyser en tydligare mall för lärarstudenternas praktik.

| Foto: Magnus Glans
Kommentar

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.

Åsa Fahlén tycker att väldigt mycket är oklart när det gäller ansvaret för lärarstudenternas VFU. Ofta bestämmer kommunerna och lärosätena över huvudet på läraren vad som gäller.

– Det är så många steg ner till läraren som faktiskt ska utföra jobbet. Det är för långt avstånd, säger hon. 

Formellt sett är det lärosätena och kommunerna som har ansvaret för att ordna bra praktik till lärarstudenterna. Men skillnaden är stor mellan olika delar av landet hur det samarbetet fungerar. Åsa Fahlén efterlyser klara riktlinjer, så att alla vet vad som gäller. 

– Det behövs en tydligare mall, framför allt för hur mycket arbetstid som krävs för uppdraget men också för ersättningen, säger hon. 

Om handledarna får tid till studenten kommer intresset att öka, tror Åsa Fahlén, något alla skulle tjäna på. 

– Blir det mer attraktivt för lärarna så skulle det innebära en kvalitetshöjning. Inte bara för studenterna. Även för en yrkesverksam lärare är det nyttigt att förklara för en nykomling vad man gör och varför. 

Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, LR Stud, får ofta samtal från studenter som är missnöjda med sin praktik. Det kan handla om att handledaren inte har tid och att lärosätet inte hjälper till med att hitta en ny plats. 

– På vissa håll är det svårt att få en praktik-plats överhuvudtaget. På andra håll är man väldigt duktiga på att erbjuda alla studenter praktik med en handläggare som har fått nedsatt tid och ersättning för det extra uppdraget. Det är allvarligt att det ser väldigt olika ut, säger han. 

Till att börja med tycker Isak Skogstad att de kommuner och lärosäten som har problem med praktiken ska hämta inspiration från de platser i landet där det fungerar bra. 

Men även han vill på sikt se tydligare riktlinjer och ansvarsfördelning. 

– I förlängningen så kommer man behöva utveckla lärarutbildningen ytterligare och kanske att staten går in och ser till att avsätta resurser så att alla huvudmän får möjlighet att ge handledarna extra tid och arvode, säger Isak Skogstad.  

Åsa Fahlén är också bekymrad över att en tredjedel av studenterna i undersökningen säger att de blivit osäkra på om de vill fortsätta som lärare under praktiken. De svar Skolvärlden fått in visar att det inte enbart beror på utbildningen eller praktiken. Många studenter skriver att arbetsmiljön på skolorna, med konflikter och pressade lärare, fått dem att tänka till. 

– Det är ingen överraskning att arbetsmiljön är den springande punkten. Jag skulle tro att av dem som är osäkra så har det i majoriteten av fallen på olika sätt att göra med arbetsmiljön. Vi ser samma sak bland de som är yrkesverksamma, säger Åsa Fahlén. 

Eftersom arbetsmiljön på skolorna kan vara svår är det extra viktigt med bra handledning under praktiken, menar hon. 

– Jag tror att man kan tackla väldigt många tuffa situationer om man får tid att prata om det och får rätt förutsättningar. Om det är kaos och studenten inte ens får tid att prata med sin handledare, då har man inga verktyg att tolka den verkligheten med, säger Åsa Fahlén. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm