Åtta av tio lärare hinner inte med nätet
Allt fler lärare umgås med sina elever på nätet.
I dag har fler än var tionde högstadie- och gymnasielärare
elever bland sina nätvänner.
– Det är överraskande många. Jag tycker att det är viktigt att vi som ärare inte släpper på yrkesrollen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
Under 18 maj – 11 juni 2010 genomförde undersökningsföretaget Exquiro Market Research på uppdrag av Lärarnas Riksförbund telefonintervjuer med ett representativt urval av elever, lärare och föräldrar:
» 750 elever födda 1995 (varav de flesta går i årskurs 8) respektive elever födda 1992 (varav de flesta går andra året på gymnasiet).
» 750 föräldrar till barn födda 1991–1993 respektive 1994–1996.
» 750 högstadie- och gymnasielärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund)
Hon menar att det även av rättviseskäl kan vara problematiskt för lärare att vara nätvän med några elever, men inte andra.
För att bland annat ta reda på hur elev- och lärarkontakterna ser ut på internet intervjuade undersökningsföretaget Exquiro Market Research i början av sommaren ett representativt urval av lärare och elever på högstadiet och gymnasiet.
Svaren visar bland annat att:
» Nästan var fjärde elev (24 procent) har en lärare som ”vän” på en nätcommunity (till exempel Facebook).
» 11 procent av lärarna uppger att de har flera elever som nätvänner.
» En majoritet av de tillfrågade föräldrarna tycker att det är okej om en lärare skickar en vänförfrågan till deras barn.
» Drygt hälften av eleverna anser att lärare bör finnas tillgängliga för elever på communities eller chattprogram. Motsvarande andel bland lärarna är betydligt mindre, en fjärdedel.
– Jag är självklart positiv till att det finns möjligheter att ha en dialog via nätet. Men undervisning på nätet kan vara vara ett komplement till klassrumsundervisningen. Det är hög tid att vi börjar diskutera hur nätet används, men också var lärarnas ansvar börjar och slutar, säger Metta Fjelkner.
Var börjar och slutar det?
– Lärarna har ett ansvar för vad barnen gör på nätet i samband med själva undervisningen, men inte för den delen som ligger utanför skolan, den sociala. Det är fel att försöka lyfta över föräldraansvaret på lärarna.
Åtta av tio tillfrågade lärare anser att de inte hinner vara tillgängliga för eleverna på nätet. Arbetstiden räcker helt enkelt inte till.
– På LR har vi en jour dit medlemmar kan ringa eller mejla och få snabba svar. På liknande sätt skulle kommunerna kunna ha kunskapsjourer på internet som eleverna kan kontakta på kvällar för att få hjälp med läxor eller liknande.
– Jourerna bör bemannas av speciella lärare med schemalagd kvällstjänstgöring. Det är inte rimligt att ordinarie lärare – utöver den vanliga undervisningen – ska behöva svara på mejl nästan dygnet runt.
Enligt undersökningen har sju procent av eleverna och tre procent av lärarna blivit mobbade på nätet. Tillsammans handlar det om tiotusentals personer.
– Det är oerhört många människor och något väldigt obehagligt. Tyvärr är det här ingen fråga som är prioriterad från arbetsgivarsidan. Vad jag vet är det få skolor som har ordentliga planer för hur man ska kunna förhindra och motverka nätmobbning, säger Metta Fjelkner.