Annons

Bedömd men inte berömd

Publicerad 5 december 2012

Kan det vara så att försämrade elevresultat beror, inte på för lite ”systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering på övergripande nivå”, utan på för mycket? undrar läraren Magnus Nydén, vars skola nyligen haft besök av Skolinspektionen.

Så har då skolan där jag arbetar som vikarierande lärare åter blivit bedömd av Skolinspektionen. Bedömd, men inte berömd.”Vi tar inte upp alla de bra saker som sker ute på skolorna i våra tillsynsbeslut, utan pekar bara på det som brister”, förklarar Skolinspektionens chef Ann-Marie Begler.

Förmodligen får Sveriges skolor ta det förhållandet som en komplimang. Om allt det som görs bra ute på skolorna också skulle dokumenteras skulle arbetsbördan för Skolinspektionens anställda säkert bli alltför tung. Så även om det sker motvilligt får man väl som lärare acceptera de Begler-regler som gäller.

Det sker motvilligt, därför att skolan i media nästan uteslutande beskrivs i termer av problem och misslyckande i dag.

Det sker motvilligt, därför att Skolinspektionens pedagogik inte får bli någon förebild ute på skolorna när lärarna ska bedöma sina elever. Att bara peka på elevernas tillkortakommanden vore en säker färdriktning mot en sämre skola – och det är nog ett förhållande som gäller på de flesta områden i livet.

Hur ser då skolans misslyckanden ut i Skolinspektionens rapporter? Jo, bland annat så här:

• Nästan två tredjedelar av de granskade grundskolorna brister när det gäller att se till att eleverna når tillräckliga kunskapsresultat. En anledning är, tycks man mena, att förväntningarna på eleven är för lågt ställda: Var fjärde lärare som besvarade Skolinspektionens enkät tror inte att deras elever kan nå målen i alla ämnen.

• Mer än var tredje elev anger att de inte tycker skolarbetet är roligt, och var fjärde att det är ointressant.

• Mer än hälften av de grundskolor som granskats hade brister i arbetet med uppföljning och analys av kunskapsresultaten.

• Många skolor gör enbart uppföljning och utvärdering på elevnivå och inte på övergripande nivå.

Kanske har Skolinspektionen rätt i sina analyser. Jag vet inte, men jag tvivlar. Om man vill söka svaret på frågan om varför så många elever inte når tillräckliga kunskapsresultat, tror jag att man måste vända på fler stenar. Även på stenar märkta med ”Rör ej!”

• Kan det vara så, till exempel, att försämrade elevresultat beror, inte på för lite ”systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering på övergripande nivå”, utan på för mycket?

• Kan det kanske vara så att den enskilde eleven blir förloraren när läraren tvingas använda allt mer tid och kraft åt ”utvecklande av systematiskt kvalitetsarbete”?

• Skulle det kunna vara så, att skolan idag inte behöver fler lärare som ägnar mer tid åt dokumentförfattande och planskrivande, utan fler lärare som får ägna mer tid åt arbetet med människor i klassrum, korridorer och uppehållsrum?

Finns det en liten möjlighet att det kan vara så? Har Skolinspektionen, vid något enstaka tillfälle, tänkt tanken?

Magnus Nydén
Lärare i svenska, engelska och kommunikation

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Huvudämnet underkänns – finns inte längre

Lärarutbildning

Lärarstudenter som läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne vid Malmö högskola har fått delar av sin utbildning underkänd och därmed inte fått någon lärarlegitimation. Deras huvudämne finns inte längre kvar i skolan. 

Annons
Annons

Stereotypa föreställningar även på lärarutbildningen

Forskning

Lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund möter diskriminering och utanförskap under sin utbildning. Det visar en ny avhandling i pedagogik från Göteborgs universitet.

Annons

Göteborg går miste om förstelärarpengar

Fackligt

Göteborgs Stad tillsatte sina karriärlärartjänster först i oktober. Nu måste de betala tillbaka delar av statsbidraget till staten. 
– Kommunen hade kunnat vara mycket snabbare. Då hade de här pengarna gått till lärarna, säger Gunnar Valinder, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Rasism i skolan

Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet

Undersökning

Sextio procent av lärarna har haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Bland högstadielärare är andelen drygt 65 procent. Samtidigt anser nästan fyra av tio gymnasielärare att skolan misslyckas hantera och bemöta dessa åsikter på ett bra sätt. Det visar en ny undersökning från Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

(S) kräver samarbetsavtal

Friskolekrav

Socialdemokraterna motionerar om skärpta regler för friskolor. Partiet kräver återigen samarbetsavtal med kommunen vid friskoleetableringar och att utbildning skrivs in som syfte i bolagsordningen.

Tolv procent fler har sökt till lärarutbildningen

Söktryck

3 958 fler individer har sökt till lärarutbildningen i år jämfört med 2013. Störst är ökningen till specialpedagogutbildningen, med 40 procent. De ämneslärarutbildningar som ökar mest är de i historia, matematik och samhällsvetenskap. Det visar statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR. 

Miljöpartiet: Nationella proven ska utredas

Mindre administration

Miljöpartiet vill utreda de nationella proven för att se vilka som behövs och ge lärare mer tid till för- och efterarbete av sina lektioner. 

Skolmarknad och skolval

Förortsskolor riskerar slås ut

Nedläggning 

Endast 29 procent av Rågsvedsskolans niondeklassare var behöriga till gymnasiet. Nu läggs högstadiet ner och kvar blir en F-4 skola.
Rektor Ingalill Hägglund är kritisk till effekten av marknadstänkandet i dagens skola.

MP satsar på skolan och miljön

Vårbudget

Miljöpartiet föreslår en skattehöjning med cirka 27,4 miljarder kronor i sin skuggbudget som presenteras i dag. Pengarna vill de satsa på skolan och miljön. 

Lärarutbildning för toppstudenter

Lärarutbildning i Sundbyberg

Sundbybergs kommunalråd vill säkra tillgången på skickliga lärare i kommunen genom att satsa på ett särskilt lärarprogram för elever med toppbetyg från gymnasiet och högskolan. 

Debatt

Döljs bristen av obehöriga lärare?

Replik fysiklärare

Framtidens hot mot fysikundervisningens kvalitet är alltså inte bara brist på fysiklärare utan också de obehöriga lärarnas undervisning och fysiklärare som överger fysikundervisningen genom att sätta en dator i händerna på eleverna, skriver läraren Lars Thunberg.

Individanpassad undervisning

Forskare: Det behövs mer yrkespraktiskt kunnande

Didaktikforskaren

Att individanpassa undervisningen har aldrig varit enkelt och det har inte blivit lättare idag. Det säger lärarutbildaren Åsa Morberg, som efterlyser mer yrkespraktik i lärarutbildningen. 
 – Visst kan vi ge lärarstudenterna bättre hjälp än vi gör idag, det kan jag nog tycka, säger hon.

Academedia: Medierna ger förenklad bild

Debatt

I förra veckan återgav Skolvärlden ett reportage i Aftonbladet där tidningen konstaterar att AcadeMedias gymnasieskolor har låg lärartäthet jämfört med riksgenomsnittet. 

Regeringen vill ha en ämneslärarutbildning

Lärarutbildningen

Regeringen vill slå ihop ämneslärarutbildningen för högstadiet och gymnasiet för att få fler att söka till högstadielärarutbildningen. Men lärarfacken är kritiska. 

3 av 10 lärare på privata grundskolor saknar examen

Statistik

Enskilda huvudmän är fortfarande sämre än kommunerna på att rekrytera behöriga lärare. Endast 70 procent av lärarna på fristående grundskolor har en pedagogisk examen, visar nya siffror från Skolverket.

Regeringen ser över rektorers arbete

Utredning

Regeringen tillsätter en utredning som ska se över rektorernas arbetssituation. Utredare blir professor Olof Johansson, chef för Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Framtidens lärande

”Lärare måste få välja egen väg till it”

Framtidens lärande

Konferensen Framtidens Lärande pågår för fullt i Münchenbryggeriet i Stockholm. En av programpunkterna är Lärarnas Riksförbunds studie om lärares användande av it i undervisningen. 

Han vill ge förstelärare fyra tusen mindre

Förstelärare

Gumaeliusskolans rektor i Örebro vill bara betala 1 000 av de 5 000 extra kronorna direkt till läraren. Både Skolverket och Örebro kommun är kritiska.

Elev: Därför är våra resultat så dåliga

Debatt

Otroligt nog framstår det som ett stort mysterium att Sverige har fått så dåliga resultat i Pisa – ett mysterium som inte är särskilt svårt att lösa, skriver Wilma Andersson, som går första året på samhällsprogrammet.

NP i historia och religion sämst enligt lärare

Rapport

Nio av tio lärare är nöjda med de nationella proven som helhet. Men ungefär var fjärde lärare tycker att proven i historia och religionskunskap är dåliga. Detta enligt en ny rapport från Skolverket.

Skolan dominerar Borgbudget

Budgetproposition

Skolsatsningar tar merparten av pengarna som satsas  i den vårbudget som Anders Borg presenterade på onsdagen. Men inga pengar läggs på höjda lärarlöner.

Nya betygen riskerar att hämma motivationen

Bedömning

Det nya betygssystemet har inneburit en skärpning. Starka och svaga förmågor kan inte ta ut varandra.
– Tänk ett företag där de anställdas provision och lön begränsas av deras minst lyckade projekt eller affärer. Det uppmanar inte precis till kreativitet, säger nationalekonomen Anna Sjögren.

Annons

Alla länkar i nr 3

Samlat

Här hittar du alla webbartiklar som vi refererar till i nummer 3.

Annons

Skolpolitiken under lupp

Borde skolan förstatligas, behövs fler betyg och ska friskolor få gå med vinst? Skolvärlden granskar och jämför partiernas skolpolitik i serien "Partikollen".

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.