Begreppsförvirring om lokal planering
De nya kursplanerna och kunskapskraven ska vara så tydliga att inga lokala tolkningar behövs. Det finns heller inget krav på lokala kursplaner.
Utifrån de nya nationella riktlinjerna för kursplaner och kunskapskrav ska varje lärare planera sin undervisning. Men det finns inga krav på gemensamma tolkningar som ska dokumenteras:
– Men det är inget som hindrar att man på en skola går samman och gör det gemensamt om man så vill, säger Niclas Westin, undervisningsråd på Skolverket, till Skolvärlden.se.
Vid det här laget har Skolverket genomfört över 60 konferenser för skolans huvudmän, skolledare och lärare kring skolreformerna. En återkommande fråga från lärarna har gällt kraven på lokala kursplaner och kunskapskrav samt dokumentationen som är kopplade till styrdokumenten.
– Det var faktiskt inget krav tidigare heller och vi tror att man möjligen har blandat ihop detta med kraven på lokala betygskriterier för terminsbetygen i åttan och höstterminen i nian som fanns i den tidigare regleringen.
Tidigare fanns i skollagen även ett krav på att skolorna skulle göra lokala arbetsplaner för att tydligöra hur man skulle arbeta mot de nationella målen.
– Många skolor verkar ha uppfattat att man som en del av detta skulle göra lokala bearbetningar av kursplanerna, så kalla lokala kursplaner eller LPP, som de också kallas, och den uppfattningen finns kvar i ganska stor utsträckning, säger Niclas Westin.
Utbildningsminister Jan Björklund är i alla fall övertygad om att byråkratin för lärare kommer minska rejält på grund av förändringen och tydligare riktlinjer för lärare:
– 1994 års skollag innehöll inga distinkta mål utan skulle konkretiseras av lärarna lokalt. Detta är nu avskaffat och det är ingen tvekan att detta arbete varit mycket betungande ute på skolorna. Det har varit många oändliga möten och mycket skrivarbete för lärarna.
– Nu ska lärarna inte behöva uppfinna hjulet igen på varje skola, säger Jan Björklund.
När Skolverket nyligen kom med tydliga instruktioner, för första gången, till lärare kom bland annat kritik från Lärarnas Riksförbund om risken för detaljstyrning av lärarna i deras profession.
– Jag tror kritiken handlade om att det i Skolverkets punkter står att lärarna i mindre utsträckning ska låta eleverna arbeta på egen hand. Forskningen visar på flera håll att eget arbete för eleverna sänker resultaten.
Är detta en form av tydligare statlig styrning av lärarnas jobb?
– Ja, det är en tydligare statlig styrning.
Likvärdighet nås med statligt ansvar
"Orättvisan och segregationen i svensk skola har ökat sedan början på 1990-talet", skriver lärarstudenten och Vänsterpartisten Rossana Dinamarca.
Därför lyfte Nossebro
Forskaren Bengt Persson avslöjar några slutsatser från den pågående studien av skolfenomenet Nossebro.
Nya boken om sex kan bli hjälp i klassrummet
Pelle Ullholm på RFSU har skrivit en bok som sex som kan användas i sexualundersvisningen.
Lärarna är osynliga i skolornas reklam
Bara 27 av 211 skolor nämner sina lärare som en resurs i sin marknadsföring.
"En koreansk vintersaga"
Läs utrikeskorrespondenten Ola Wongs krönika om det sydkoreanska skolsystemet - där lärarna är vinnare.


Detta är en av de viktigaste uppgifterna man kan ha, skriver DN."

Krönika














































Kommentera artikeln