Dags för utvärdering av kommunaliseringen

Panelen höll i stort med henne och den som var mest frispråkig var Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och tidigare bland annat partisekreterare (S). Han lyfte fram flera fördelar med centralisering:

– Det var rakare rör innan skolan kommunaliserades. Nu fastnar pengarna på vägen i en blandning av schabloner och förhandlingsmodeller. Vi behöver en tydligare styrning.

Stjernkvist verkade dock inte vilja införa en ny statlig modell:

– Kommunerna måste klara det här. Vi har inte råd med en gigantisk omorganisation. Vi måste satsa på att höja resultaten. För att göra det behöver vi styrning, en vilja till förändring och kunskap.

Maria Stockhaus, kommunalråd i Sollentuna och ordförande i SKLs utbildningsberedning var inne på ett liknade spår och nämnde Nacka som ett gott exempel med goda skolresultat:

– Det handlar om tydlig styrning och ansvarfördelning inom kommunerna. Samt uppföljning och utvärdering. Det är en brist att kommunaliseringen inte följts upp från statens sida. Men det gör nu den nya Skolinspektionen, de ställer krav. Det är bra.

Stjernkvist gav också stöd till den nya skollagen:

– Det är bra att regeringen i den nya skollagen skärper kraven på kommunerna när det gäller skolorna, av rättviseskäl. Men de fristående skolorna är fortfarande en blind fläck. Staten skulle kunna ställa högre krav på dem.

Metta Fjelkner var mycket nöjd med att flera i panelen ville göra uppföljningar av kommunaliseringen och av vart resurserna tar vägen.

– Vi tror att det finns en koppling mellan kommunaliseringen och elevernas kunskapstapp.

Hon menade också att förutom att så liten del av de ekonomiska resurserna går till undervisning har inte lärarnas kompetens tagits tillvara efter kommunaliseringen.

Lotta Edholm, folkpartistiskt skolborgarråd i Stockholm, ville också ha förändring och tog ett konkret exempel:

– Vi har i Stockholm valt att satsa mycket på att verkligen hitta rätt rektorer. Och de får idag fem års förordnande för att inte bli kvar för länge.

Undervisningskostnaderna varierar idag stort mellan kommunderna, visade Lärarnas Riksförbunds rapport som kom i våras. Genomsnittligt går 51,7 procent av de pengar som är avsatta för skolan till undervisning. Resten går till administration och övriga kostnader. Snittet i övriga OECD–länder är 64 procent. Förbundet presenterade också en alternativ finansieringsmodell för förändring och den utgår från de resurser som redan idag går till skolan.