tom_bank_2
Foto: Kalle Assbring

De gömda barnen

 Från den 1 juli får papperslösa barn rätt till skolgång. En som redan har erfarenhet av att undervisa barn som lever gömda är läraren Anna Kaya.– Vi har fått övertyga föräldrar om att vi inte kommer att ringa polisen, men flera gånger har barnen ändå tagits ur skolan.Ofta har de försvunnit från en dag till en annan, säger hon.

Vi har inte hunnit äta mellis och nu sitter det jättemånga fröknar i matsalen och har möte!

– Jag hittar inte mina skooor!

Lektionerna är slut för dagen och eleverna på Norrbackaskolan i Märsta, en F–6-skola norr om Stockholm, jobbar med läxor. Men då och då springer de nyfiket ut och kikar på oss. De är busiga, pratsamma och rör sig med självklarhet i korridorerna. Det här är deras plats. Deras skola.

Den tryggheten är inte alla elever förunnat, vet Anna Kaya.

– Barn måste få vara fredade i skolan. Det är viktigt att skapa en stabil vardag och låta skolan stå för det trygga i en turbulent värld, säger hon.

Anna Kaya delar sin tid mellan Norrbackaskolan, där hon främst undervisar nyanlända i svenska som andraspråk, och Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Hon har tidigare arbetat på skolor i Rinkeby och Kista i Stockholm. Under den tiden hade hon flera elever som vistades i landet utan tillstånd.

– Vi pratade inte om papperslösa, utan kallade dem för gömda barn.En del hade fått avslag på asylansökningar, men det fanns också de som aldrig hade sökt uppehållstillstånd.

Anna Kaya välkomnar att papperslösa barn från och med i sommar får rätt till undervisning på samma villkor som andra barn. Men hon tror inte att lagändringen kommer leda till att alla föräldrar vågar släppa iväg sina barn till skolan. Hos de gömda familjerna hon mött, finns en stor rädsla för att bli upptäckta av polisen, inte minst på vägen till och från skolan.

Det finns inget som formellt hindrar polisen från att på en skola leta efter barn som ska avvisas eller utvisas, men barnens bästa ska beaktas enligt barnkonventionen. Även rådande praxis begränsar polisens möjligheter att hämta barn i skolor. Anna Kaya påpekar att hon aldrig har varit med om att det inträffat.

– Men de föräldrar jag har träffat har varit rädda och jag har flera gånger fått övertyga dem om att vi inte kommer att ringa polisen.

Det har inte alltid hjälpt.

– Det har hänt att de har tagit barnen ur skolan och försvunnit från en dag till en annan. Har vi haft en känd adress har vi åkt ut och knackat på, eller ringt en kontaktperson om det har funnits en sådan. Men det är inte alltid vi har fått reda på hur det gått. Det gör ondast att tänka på, barnen som bara försvann.

Anna Kaya och hennes kollega Eritrea Berhe, som inte har någon erfarenhet av att undervisa papperslösa barn, konstaterar att en sådan situation väcker många frågor. När ska socialtjänsten kontaktas? Hur ska en enskild lärare agera om polisen kopplas in?

– Ska jag bara hänvisa till rektorn? undrar Eritrea Berhe och fortsätter:

– Vi behöver ha tydliga riktlinjer när något uppstår. Gärna från huvudmännen – de vet ju om lagändringen.

Eritrea Berhe funderar också på hur hon som lärare ska hantera de svåra erfarenheter de papperslösa barnen kan ha med sig, från hemlandet, tiden på flykt och den press som det innebär att leva under jorden.

Anna Kaya blev tvungen att hitta ett eget förhållningssätt.

– Annars hade jag inte orkat. Det kan vara väldigt psykiskt påfrestande i klassrummet med många prövningar. De här barnen kan vara väldigt utåt-
agerande – de trotsar där de är som tryggast – det gäller att vara stabil
som en klippa. Men det är inte enk-elt. Ditt uppdrag är att undervisa och vara lärare, men det är inte lätt för eleverna att koncentrera sig när världen snurrar. Att veta att eleverna mår dåligt är jobbigt.

Mer för dig som lärare

• Boken ”Till en pedagog från en psykolog” av Guhn Godani innehåller konkreta råd för pedagoger som undervisar barn som är traumatiserade, bland annat på grund av skador från krig och politiskt förföljelse.

• Röda Korset erbjuder fortbildning för lärare, bland annat om människor på flykt. Mer information finns på organisationens lärrarum på nätet: www.redcross.se/skolsajt/lararrum/.

• Använd dig av sociala medier för att nätverka med lärare
som har erfarenhet av att undervisa gömda barn, uppmanar Anna Kaya.

• En bra Facebook-grupp är: www.facebook.com/groups/svenskasomandrasprak.

• Nationellt centrum för andraspråk vid Stockholms universitet återfinns på: www.andrasprak.su.se

• SKL har en specialsajt för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Där finns mängder av information, som även kan vara värdefull vad gäller papperslösa barn: www.ensamkommandebarn.skl.se .

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm