Helena Josefsson berättar att man på Kvarnbyskolan i Mölndal följer en utarbetad rutin i mottagandet av elever i årskurs 7.
De har fungerande modell för steget till högstadiet
Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång.
Skolinspektionens gransking pekar på följande brister:
- Avlämnande och mottagande skolor samverkar i liten utsträckning för att skapa sammanhang och progression i utbildningens innehåll.
- Det varierar i stor utsträckning om informationen om eleverna används.
- Skolorna fokuserar på de elever som har stödbehov. Övriga grupper faller ofta bort.
- Det finns stora skillnader i den information som förs över.
- Ett övergripande resultat är att arbetssätt vid överlämningar inte är tillräckligt strukturerade och etablerade.
Utvecklingsområden:
- Avlämnande skolor behöver se över vilken information som är relevant att överlämna.
- Skolorna behöver utgå från vilka behov som finns för elevers fortsatta progression i lärande och utveckling – inte bara de med stödbehov.
- Avlämnande och mottagande skolor behöver samverka så långt möjligt för att skapa sammanhang och progression i undervisningen i olika ämnen.
- Rektor behöver se till att det på skolan finns en samsyn om vikten av att informationen används.
- Styrningen av arbetet med elevers övergångar behöver bli mer strukturerad.
Källa: Skolinspektionen.se
En ny granskning av Skolinspektionen visar på en problematik kring överlämningen mellan skolor från årskurs 6 till 7. I undersökningen har man granskat 17 av landets skolor och resultatet visar att det på 13 av dem saknas strukturerade metoder för en effektiv överlämning. Det brister bland annat i överförandet av information om elevers behov och förutsättningar när de börjar i årskurs 7.
På Kvarnbyskolan i Mölndal fungerar överlämningarna däremot bra. Helena Josefsson, specialpedagog på skolan, berättar att det är tack vare god kommunikation med avlämnande skolor och välinformerade pedagoger som mottagandet fungerar.
– Vi arbetar efter en utarbetad rutin vid mottagandet av elever i årskurs 7. Eftersom det är mycket som blir nytt både för elever och lärare är det viktigt att ha en stabil grund att stå på. Vi försöker se till att alltid ha en fungerande kedja, säger Helena Josefsson.
Den utarbetade rutinen följer ett årshjul där man under våren hämtar in information om eleverna från den avlämnande skolan.
– Under våren träffar vi specialpedagoger tillsammans rektorn den avlämnande skolan. Där ser vi över vilka elever som det kan finnas en oro kring gällande måluppfyllelsen och vilka som är i behov av extra anpassningar. Innan skolan börjar i augusti har vi möten med pedagogerna och informerar dem om eleverna. Arbetslagen träffas därefter en gång varje vecka för uppföljning.
– Kommunikationen är oerhört viktig, säger Helena Josefsson.
Att som skola vara lyhörd för elevernas åsikter är något som Helene Josefsson belyser vikten av.
– Vi kan uppleva att arbetet går bra, medan eleverna kanske har helt andra uppfattningar. För att få elevernas perspektiv har vi ett uppstartsmöte redan i september där alla enskilda elever får diskutera trivsel och övriga tankar med sin mentor.
Faktumet att arbetet med överlämning kan skilja så mycket från skola till skola är något som Helena Josefsson tycker är synd.
– Jag skulle vilja se att likvärdigheten mellan skolor förbättrades så att elever inte blir lidande. Att eleven får stöd ska inte bero på vilken skola man går på.