Debatt: Mediekritik – inte bara sociala medier

I ett nummer av Hemmets Journal från 1930-talet visar Adolf Hitler upp sitt hem i ett flersidigt kolorerat reportage. Han myser i kretongsoffan, blickar faderligt bistert från sitt skrivbord och poserar stolt vid sina jakttroféer. På detta sätt kan temat Mellankrigstiden introduceras för eleverna i åk 9. Hitler var 1930-talets kändis. När eleverna inser det blir inte lika svårt att förstå hur han kunde få så mycket makt. Genom ett mediekritiskt öga kan historien få sin förklaring.

I de nya kursplanerna betonas vikten av ett mediekritiskt förhållningssätt i alla ämnen – samtidigt som skoldebatten mest verkar handla om netikett, källkritik och sociala medier. Frågan är förstås mycket större än så. Hur påverkas vi människor av gruppdynamiska processer, kraftfulla budskap och vad våra sinnen låter oss uppfatta? Mediekritik handlar om att lära sig att tolka sin omvärld. Propaganda har funnits i alla tider. Anledningen till att 1930-talets tyskar röstade på Hitler var inte att de var elaka eller dumma – de var utsatta för en av världshistoriens mest effektiva och skickliga propagandaapparater. Genom att inse hur påverkansfaktorer fungerar får våra elever nycklar till varför människor agerat som de gjort i olika tider och på olika platser. Genom det får de en ökad förståelse och tolerans för andra människor.

Hur påverkas eleverna själva och hur kan de själva vara medaktörer i medielandskapet? Att veta hur medier fungerar är en viktig demokratisk kunskap – och en medborgerlig rättighet. Med goda mediekritiska kunskaper kan elever lättare förstå och intressera sig för vår samtid. De senaste turerna kring Håkan Juholt, som i medierna var helt uträknad ena dagen men som dagen därpå var ”oskyldigt utsatt för ett mediedrev”, är ett tydligt exempel på när medier bestämmer sig för att förändra verkligheten istället för att skildra den. Vilket urval gjordes? Vilka fick komma till tals och på vilket sätt? Vilka röster tystades ner? I UR:s tv-serie Medialized konstaterar Washington Posts korrespondent Janine Zacharia att det många gånger är svårt för en journalist att inte välja sida. Till och med ordval är känsligt. Ska man skriva terrorist eller självmordsbombare? Allt har betydelse och ger olika perspektiv. Det måste lärarna få eleverna att förstå.

Ett mediekritiskt förhållningssätt behövs i alla ämnen, men även faktakunskaper är nu viktigare än någonsin. Att bli en medveten och självständig konsument är centralt i kursplanen för hem- och konsumentkunskap. Det förutsätter kunskap om konsumentlagen och miljöregler. Att kunna tolka bilder och rörliga medier är viktigt i bildämnet. För det behöver eleverna bland annat känna till konsthistoria, perceptionsteori och reklamens påverkan. Svenskämnet förutsätter såväl kunskap om det rent lingvistiska som en förmåga att analysera olika slags texter. Listan blir förstås lika lång som det finns kurser och ämnen i skolan.

Att då bara prata om att vi ska lära eleverna att vara försiktiga med att lägga ut bilder på internet – det är indirekt ett hot mot demokratin. Vi måste behandla frågan med den vikt den kräver – goda mediekritiska kunskaper är en grundförutsättning för att fostra framtidens medborgare.

Christina Friborg, lärare och projektutvecklare, UR:s Barn- och ungdomsavdelningen
Johan Romin, journalist och producent för Medialized, UR:s Barn- och ungdomsavdelning
Anki Dahlin, direktör för Statens medieråd