”Det är hårt arbete att lära sig läsa”

Baserat på den undersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra, där drygt 2 000 lärare har skattat elevernas läsförmåga i olika åldrar, diskuterades åtgärder och orsaker under en läsdag i Almedalen.

Undersökningen visar bland annat att nästan hälften av högstadielärarna anser att eleverna inte kan läsa tillräckligt bra när de börjar i årskurs 7. Den visar också att lärarna saknar stödinsatser till elever som har svårt med läsinlärningen, liksom att stödet från hemmet minskar ju äldre eleverna blir.

Under ett av läsdagens seminarier samlades politiska representanter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som hade avböjt, för att diskutera orsaker till den sjunkande läsförståelsen och vad som krävs för att byta utvecklingen.

Senare samma dag samlades representanter från lärarfackförbunden, skolledarförbundet och en lärare för att diskutera samma frågeställningar.

Många av debattörerna pratade om breda samhällsförändringar, en segregerad skola och bristande kunskap om läsinlärning hos lärarna som orsaker till utvecklingen.

– Det är både samhället och skolan som har förändrats. Individualiseringen är en orsak som också har påverkat skolan. Vi har sett eleverna som öar, som vi ska ta reda på var de ligger och sedan ska vi ge de vad de behöver. Vi har glömt att vi lär oss tillsammans, det är dialog vi behöver, sa Malin Gonzalez, mellanstadielärare på Sätraskolan och medförfattare till ”En läsande klass”.

– Vi kan inte få någon att bli en läsare genom att öka läslusten. Det är hårt arbete att lära sig läsa. Och då måste lärarna veta hur de ska göra. Vi måste få till en kunskapsöverföring från de som vet, till lärarna, sa Martin Widmark.

– Segregationen i skolan är en viktig orsak, att eleverna tillåts halka efter. De drar dessutom ner varandra. Vi behöver bättre stöd i yngre år, skolbibliotek som är bemannade, föräldrar som läser för sina barn. Jag tror att vi behöver en nationell biblioteksstrategi som gör böcker lättillgängliga för alla, sa Isak From, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

– Det har inte tagits tag i problem tidigt, det har funnits en ”vänta och se”-mentalitet. Och dessutom har vi haft en lärarutbildning där det inte var obligatoriskt att lära sig om läsinlärning, sa Maria Stockhaus (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna kommun.

– Lärarnas kompetens och skicklighet är avgörande. Det handlar om språkkompetensen hos varje lärare. Därför är läslyftet som regeringen initierat en så viktigt start, sa Ulrika Carlsson, skolpolitisk talesperson för Centerpartiet.

– Vi lever i ett samhälle där vi har skyldighet att fördjupa vår bildning. Det är nu vi har tid och så gör vi allt annat än det. Jag tror att vi måste fråga oss själva: Läser jag mindre i dag än för tio år sedan? Om svaret är ja är det inte så konstigt att barnen också gör det, sa Martin Widmark.

Att biblioteken och bibliotekariens roll är viktiga för att vända utvecklingen var samtliga deltagare överens om. Gustav Fridolin, Miljöpartiets ena språkrör, slog också ett slag för förskolans roll.

– Man måste börja läsa tidigt och jag tror att man behöver läsombud i förskolan. Läslyftet måste utökas till att omfatta även förskolelärare. Dessutom måste det finnas ett bemannat skolbibliotek på varje skola i landet. Jag tror att de flesta som var med och utformade nya skollagen trodde att den skulle innebära det. Det måste bli definitionen av skollagens skrivning – om det inte går så får man skriva om skollagen. För det behövs skolbibliotek på alla skolor, sa han.

Annika Eclund, Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson, lyfte digitaliseringen och nätets inverkan på läsningen.

– Vi har inte nämnt än att nätet och it har tagit över läsandet. Jag märkte i min lärarroll att eleverna ytläser, att de letar information. Det krävs att man har ett aktivt läsande, där man ställer frågor på texten. Men nätet har tagit över mycket av den tid vi tidigare la på läsning. Vi vill utöka undervisningstiden, med fokus på läsning och svenska. Vi har också det kontroversiella förslaget om att införa en klassikerlista för ökad bildning, som inte bara ska inbegripa litteratur utan även andra kulturyttringar som film, pjäser och annan typ av kultur.

– Det är mycket kontroversiellt. Det handlar om att få igång läsningen nu, snarare än att barnen läser rätt böcker. Det som saknas är metoder. Eller egentligen saknas det inte det, metoderna finns i forskning och akademi, men de måste nå lärarna. Det här är ett mysterium. Jag förstår inte var kunskaperna försvinner på vägen. Man vet hur man ska jobba på universiteten, varför vet inte skolorna?

– I Sollentuna ser vi inte nätet som ett hot. Vi använder digital teknik och ser resultaten i årskurs 3, framförallt ser vi att killarna presterar lika bra som tjejerna när vi använder digital teknik, säger Maria Stockhaus.