BETYG?

Centerpartiet (C): Ja, sifferbetyg från årskurs 6.
Folkpartiet (Fp): Ja, från årskurs 6 i helt ny betygsskala A-F.
Kristdemokraterna (Kd): Ja, årskurs 6 med bokstavsbetyg.
Moderaterna (M): Ja, från årskurs 6.
Miljöpartiet (Mp): Betyg bara sista terminen i nian som urvalsmetod.
Socialdemokraterna (S): Ja, kan acceptera från årskurs 6, men då med fler betygssteg med nationellt fastställda kriterier.
Vänsterpartiet (V): Ja, men bara i nian och då inte graderade utan intyg på att man uppnått målen. 

STATLIG GRUNDSKOLA?

C: Nej, kommunerna ska huvudmannaskapet oavsett om det är en kommunal skola eller friskola.
Fp: Ja, kommunaliseringen har fått katastrofala följder, inte minst för läraryrkets status och attraktionskraft.
Kd: Nej, staten tar redan ansvar genom lärarutbildningens utformning och uppföljning.
M: Nej, däremot ska vi ha en stark skolinspektion med muskler att sätta åt de skolor som inte följer styrdokumenten.
Mp: Nej, staten ska garantera hög kvalitet och likvärdighet i hela landet genom lagar, förordningar och inspektion.
S: Nej, men staten bör ta ett större ansvar för att säkra kvalitén och likvärdigheten.
V: Ja, åtminstone behövs ett större statligt ansvarstagande för att likvärdigheten ska kunna öka.

LÄRARLEGITIMATION?

C: Ja, genom att tydliggöra krav och befogenheter för läraryrket kan både kvalitén och statusen för läraryrket.
Fp: Ja, det kvalitetssäkrar yrket, höjer attraktionskraften och ställer tydliga krav på vad lärarna ska kunna.
Kd: Ja.
M: Ja, det har regeringen föreslagit och ska genomföras nästa mandatperiod.
Mp: Ja, alla som gått lärarutbildningen och varit ute i skolorna och provat på ska få legitimation.
S: Ja, vi har föreslagit att den som har rätt utbildning men också visat i praktiken att man kan lära ut ska få legitimation.
V: Det viktigaste är att skärpa kraven så att de lärare som tillsvidareanställs är behöriga. Sedan kan det diskuteras hur en auktorisering eller legitimeringskulle sk kunna se ut.

FERIE- ELLER SEMESTERANSTÄLLD?

C: En fråga för arbetsmarknadens parter. Men kommunerna ska själva kunna lägga upp lärarnas arbetstider på det sätt som passar dem bäst, t ex när det gäller terminsstart.
Fp: Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill avskaffa lärarnas förtroendetid. Det är oacceptabelt. Vår representant hoppade därför av SKL:s löneförhandlingsdelegation i protest.
Kd: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det viktiga är att kvaliteten säkerställs och att yrket är attraktivt.
M: Det är upp till parterna att bestämma, det ska inte politikerna uttal sig om.
Mp: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra anställningsvillkor, inte politikerna i riksdagen.
S: Det är en fråga för arbetsgivarna och lärarnas fackliga företrädare. Partier ska inte lägga sig i.
V: Lärares arbetstider ska inte regleras av politiker genom lagstiftning utan ska förhandlas av parterna.

STÖRRE LÖNESPRIDNING BLAND LÄRARNA?

C: Ja, duktiga lärare ska premieras via en högre löneutveckling. Men generellt bör den allmänna lönenivån för lärare öka betydligt.
Fp: Ja, skickliga lärare ska uppmärksammas och belönas genom högre lön.
Kd: Delvis. Men lönenivåerna generellt är minst en lika viktig fråga som spridningen
M: Ja, vi vill ha mer av individuell lönesättning.
Mp: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra anställningsvillkor, inte politikerna i riksdagen.
S: Det är främst en fråga för arbetsmarknadens parter. Men vi tycker att det ska kunna löna sig mer om man är en riktigt duktig lärare.
V: Rent principiellt ser vi ingen anledning att sträva efter ökad lönespridning i samhället. Dessutom är det en fråga för arbetsmarknadens parter.

FÖRBUD MOT RELIGIÖSA/POLITISKA/ KONFESSIONELLA FRISKOLOR?

C: Nej, men en förutsättning är att själva undervisningen är fri från konfessionella eller politiska inslag och att de uppfyller kvalitetskraven.
Fp: Nej, vi är positiva till friskolor, men det är viktigt att kontrollen av dem är sådan att eleverna garanteras och allsidig undervisning.
Kd: Nej, eftersom Sverige ratificerat Europakonventionen om mänskliga rättigheter kan inte friskolor förbjudas.
M: Nej.
Mp: Nej, enligt Europakonventionen mot mänskliga rättigheter har man rätt att gå i en religiös skola. Men undervisningen ska inte präglas av religion utan vara saklig och allsidig.
S: Nej, däremot måste all undervisning stå på vetenskaplig grund och uppföljningen av det behöver stärkas.
V: Nej, det går inte att införa ett generellt förbud. Men varje elev ska själv ha rätt att välja livsåskådning. Religiös eller annan ideologisk påverkan ska därför inte förekomma i skolan oavsett om det är obligatoriska eller frivilliga inslag i utbildningen.

OBLIGATORISKT GYMNASIUM?

C: Nej, varje elev ska själv bestämma.
Fp: Nej, vi tror inte på idén att tvinga skoltrötta elever att läsa tre år till.
Kd: Nej.
M: Nej, det ska fortsätta vara frivilligt.
Mp: Nej, men vi vill uppmuntra alla att gå gymnasiet. För en del passar det kanske bättre senare i livet.
S: Nej, däremot bör det finnas högkvalitativa gymnasiealternativ även för dem som tvekar att gå.
V: Nej, men alla ska ha rätt till utbildning som motsvarar gymnasieskolan.

FLER LÄRLINGAR PÅ GYMNASIET?

C: Ja, viktigt att varva teori och praktik.
Fp: Ja, eleverna ska kunna välja om de vill läsa sina yrkesämnen som lärling på en arbetsplats eller på sin skola.
Kd: Ja.
M: Ja, om det finns en efterfrågan från elever och näringslivet.
Mp: Ja, vi vill ha särskilda lärlingsprogram och även öka andelen arbetsplatsförlagd undervisning på yrkesprogrammen.
S: Ja, vi står bakom de delar i den nya gymnasieskolan(GY11) som innebär ett ökat lärlingsinslag.
V: Ja, det kan vara ett sätt att öka kvaliteten inom vissa utbildningar.

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEBEHÖRIGHET EFTER ALLA GYMNASIEUTBILDNINGAR?

C: Nej, men den som läser yrkesinriktad gymnasium eller lärlingsutbildning ska garanteras rätten att  komplettera för att få högskolebehörighet på komvux senare i livet.
Fp: Nej. Alla ska ha möjligheten, men det är orimligt att tvinga ungdomar som verkligen inte vill.
Kd: Nej, men det ska vara ett valbart alternativ.
M: Nej, dagens system har skapat en gigantisk utslagningsmaskin med ca 30 000 avhopp och ofullständiga betyg varje år.
Mp: Ja, även om inte alla läser vidare är det viktigt att alla har möjlighet att göra det.
S: Ja, det är viktigt att hålla dörrarna öppna inför studieval både direkt efter gymnasiet och senare i livet.
V: Ja, dessa kunskaper är framförallt nödvändiga för att kunna få ett arbete och för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

SKA ELEVER GE OMDÖMEN OM LÄRARNA?

C: Ja, men det ska ses som rådgivande utvärderingar.
Fp: Nej, det skulle riskera att fortsätta sänka läraryrkets status och attraktionskraft.
Kd: Nej. Däremot ligger det i varje lärares egenintresse att inse professionella svagheter och vara öppen för utvecklingsmöjligheter.
M: Vi är emot betyg på lärare som ska vara lönegrundande. Däremot ska eleverna kunna ge omdömen om hur terminen har varit.
Mp: Ja, skolorna ska ha stor frihet att själva utforma sin verksamhet. Så vill en skola arbeta med omdömen ska man kunna det.
S: Ja, självklart bör elevernas bild av sin undervisning tas tillvara. Om underlaget sedan ska användas vid lönesättning måste vara upp till varje skolas parter att bestämma.
V: Ja, elever har rätt till inflytande över sitt lärande och att få möjlighet att utvärdera undervisningen kan då vara ett inslag i detta inflytande.