Det spanades in i lärarnas framtid

Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer och Cecilia Dalman Eek, riksdagsledamot (S) fick inleda LR Studs seminarie ”På spaning efter framtidens lärarprofession” med att spela spel.

Freddy Grip, ordförande i LR Stud, gav var och en olika förutsättningar – om du är flicka eller pojke, var i landet du bor och vilken studiebakgrund dina föräldrar har påverkar till dina förutsättningar att lyckas i gymnasiet. Cecilia Dalman Eek fick de tuffaste förutsättningarna och var också den som inte lyckades ta sig inom gymnasiet.

– Spelet satte väldigt tydligt fokus på hur skolan har blivit. Är man en pojke från Älvkarleby med föräldrar med en svag studiebakgrund har man dåliga förutsättningar. Det känns hemskt, sa hon.

Skolverkets släppte i våras en undersökning om likvärdigheten i svensk skola. Att sambandet mellan bakgrund och resultat är starkt är inget nytt. Det som däremot oroade i rapporten var att variationen mellan skolor har ökat kraftigt.

– För 20 år sedan hade Sverige mycket liten variation mellan olika skolor, i dag har variationen fördubblats. Det måste vi ta på mycket stort allvar. Lagar och politik i Sverige bygger på att skolan ska ge elever lika möjligheter att lyckas, sa Anna Ekström.

Svenska lärare är också mer missnöjda än snittet i OECD. Enligt en annan undersökning från Skolverket har varannan lärare allvarligt övervägt att byta yrke under det senaste året.

– De som söker sig till läraryrket gör det för att de gillar att undervisa. När de sen kommer ut i skolan så får de göra massor av andra saker. Det plus den låga lönen gör det svårt att locka och behålla lärare, sa Freddy Grip.

Freddy Grip pressades också att säga vilken lön han själv skulle tycka var okej tre år in i läraryrket – 33 000 kronor i månaden var svaret.

– Jag tror också att lönefrågan är viktig, sa Bertil Östberg. Vi måste öka attraktionskraften för yrket och här har regeringen gjort flera saker – som lärarlegitimationsreformen, karriärtjänsterna med mera. Men kommunerna och friskolorna måste ta sitt ansvar också. Staten kan inte betala lönerna. Men vi vill gärna se fler lärare med en lön på 35 000–40 000 kronor. Det ska vara en tydlig signal att man ska kunna tjäna bra som duktig lärare.

Cecilia Dalman Eek lovade mer eller mindre att socialdemokraterna kommer att behålla karriärtjänsterna om de vinner valet nästa år. Och gav ett halvt löfte om att även inkludera förskollärare.

– Men karriärtjänsterna är bara en liten del för att höja lönerna. Många kommuner har en tyngre börda just nu och står inför tuffa prioriteringar. Men lärarlönerna tror jag är en fråga för framtiden.

Frågan om kommunerna kommer att låta förstelärarna vara kvar i klassrummet diskuterades länge. Bertil Östberg menar att regeringen har satt upp tydliga ramar för hur pengarna får användas och att kommuner som inte följer dessa helt enkelt inte kommer att få några pengar.

Cecilia Dalman Eek menade snarare att ramarna är ett tight staket som utesluter vissa duktiga lärare och studie- och yrkesvägledare.

– Men som systemet ser ut i dag så ligger ansvaret faktiskt på huvudmannen, det är de som ska sova sämst när det går dåligt för skolan, kontrade Anna Ekström. Det finns inget som hindrar en kommun från att anställa den lärare som de tycker är duktig och ge den en riktigt bra lön.

Även lärarutbildningen diskuterades och alla i panelen var överens om att det behövs många vägar in till läraryrket. Där kan projektet Teach Sweden, där KTH studenter läser in en lärarutbildning samtidigt som de undervisar i problemskolor, vara en väg. Och de kompletterande utbildningarna som redan erbjuds på alla lärarutbildningar är en annan.

– Men för att framtidens lärarproffession ska bli en profession igen måste lärarna få vara de som ställer diagnos, utvärderar och tar en aktiv del i utvecklingen av skolan. Lärarna måste få bli kunskapsproducenter igen, avslutade Freddy Grip.