artikelbild_ebba

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Foto: Jimmy Scott.

Valet 2018

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Den 9 september går Sverige till val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

Som lärare, varför ska man rösta på Kristdemokraterna och er skolpolitik? 

– Jag tycker att det finns flera saker. Men om jag ska nämna två särskilt så är det för det första att vi vill göra en särskild satsning på elever som behöver särskilt stöd, och inte minst på att utbilda betydligt fler speciallärare. Sedan vill vi helt ändra om elevhälsan. I dag så drar ju många kommuner ner på det. Vi vill att landstingen tar över det ansvaret och att alla elever som behöver träffa en kurator ska kunna göra det samma dag till exempel. Många gånger hamnar det i stället på lärarna. 

Men hur styr man det som regering då? För det är ju ganska långt från regeringskansli och utbildningsdepartement, och nere på skolnivå. 

– Ja, men till exempel det här med elevhälsan. Det är ett beslut som regeringen faktiskt kan ta att det inte ska vara möjligt att vara en budgetregulator för kommunerna. Utan att det ska finnas tillgängligt så att man kan avlasta lärarna som många gånger får ta den rollen i dag. Det andra kring speciallärarna det är ju också ett statligt beslut att se till att det finns betydligt mer pengar just för fler speciallärare. 

Många kommuner hittar ju på helt egna saker som lärarna ska göra.

Om vi kommer ner på det konkreta klassrumsplanet – vad skulle man som lärare kunna märka av er politik med förbättringar för lärare? 

– Skolan precis som många andra delar utav samhället lider ju litegrann utav administrationssjukan. Alltså, man utbildade sig till lärare, hade sett fram emot att få lov att lära ut saker och får i stället lägga väldigt mycket tid på papper och administration, och datorerna. I stället för med eleverna. 

– Så vi vill ganska kraftigt minska den administrativa bördan på lärarna. Sedan är jag beredd att se en större statlig styrning där vi säger åt kommunerna att de inte får lägga på så många fler pålagor än vad som är satt på nationell nivå. För många kommuner hittar ju på helt egna saker som lärarna ska göra och skolorna också ska göra. Jag är beredd att gå ganska mycket längre där i att säga att kommunerna inte ska kunna få lägga på en massa hittepå ovanpå det vi har bestämt på nationell nivå.

Ebba Busch Thor och Ragnar Sjölander under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin.
Ebba Busch Thor och Ragnar Sjölander under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin.

Vi har ju något utav en lärarkris i Sverige. Hur ska man få fler att vilja jobba som lärare, jobba kvar som lärare och bli lärare? Du nämner det här med att ta bort administrationen kring lärarjobbet. Finns det fler idéer och förslag från er?

– Jag tror att det finns många saker. Nu är jag inte själv lärare, men vad jag förstår så är inte alla lärare likadana. Så det kan finnas lite olika saker som är viktigt för olika lärare. En sak som jag tänker på är om man vill avlasta lärarna och den administrativa bördan så tror jag faktiskt att det behövs in en ny yrkeskategori i skolan – lärarassistenter. Som kan ta en del utav det. 

– Det andra handlar om att lärare många gånger i dag förväntas också vara poliser och föräldrar. Jag tror att det är viktigt att säga det att lärarna måste kunna få lov att vara lärare, föräldrarna har ansvaret att uppfostra barnen. Och där vill vi till exempel kunna se sådana saker som föräldrakontrakt som tydliggör vad föräldrar har för ansvar. 

Men de här lärarassistenterna, skulle de till exempel kunna gå in och ta över mentorsuppdraget från lärarna och stötta eleverna i deras studiesituation? 

– Det skulle kunna vara ett sådant exempel. En del lärare vill ju gärna kunna få lov att hålla i en del utav det. Men ser att det finns andra saker som de skulle vilja lägga på en lärarassistent. Ett annat exempel är att vi har flera skolor i många utav våra utanförskapsområden, som tyvärr har blivit fler, där det är väldigt tungt att vara lärare. Vi vill att man som lärare i de områdena ska kunna få dubbelt så högt lönepåslag som förstelärarna. 

Som lärare skulle man vilja se lite mer enighet i skolpolitiken. Finns det någonting i den nuvarande regeringens skolpolitik som ni tycker är bra?

– Nu i år så kom det ju en proposition ifrån regeringen som handlar om tidigt stöd för elever, och inte minst då för att säkerställa att man kan räkna, läsa och skriva och att man får hjälp med det tidigt. Det är vi ju väldigt eniga om och det tycker vi var en väldigt bra proposition som vi stöttade. 

Finns det någonting som ni tycker är mindre bra i den förda skolpolitiken? 

Ragnar och Ebba efter intervjun. Foto: Fredrik Wallin.
Ragnar och Ebba efter intervjun. Foto: Fredrik Wallin.

– Dels så tycker jag inte att man gör tillräckligt för de skolorna som är i utanförskapsområden där elever alltid hamnar efter, att skolor tillåts vara kvar som har jättedåliga elevresultat år ut och år in. Där vill ju vi att man ska kunna göra en särskild insats för att faktiskt kunna ta över de skolorna eller sätta in ett expertteam tidigare. För annars tillåter man ju en hel generation att gå förlorad, och där tycker jag att man är lite för slapphänt.

– Sedan tycker jag att man hamnar lite väl mycket i bred flummiga beskrivningar om demokrati och elevers möjlighet att påverka, på ett sätt som gör att det underminerar lärarna. Där tycker jag att man hamnar lite snett. 
 
– En annan sak som jag tycker är lite tråkig det är ju nu att man ger sig på de konfessionella friskolorna. Där tycker jag att vi måste se att det finns problem med religiös extremism och den finns inte i första hand faktiskt på de konfessionella friskolorna. Det är inte präster eller imamer som får stå för undervisning i skolan i dag, och så ska det inte vara heller. Där måste man ha bra uppföljning. Men problem med radikalisering och religiös extremism finns ju brett i samhället tyvärr, och det kommer man inte lösa genom att ta bort de konfessionella friskolorna.

Om du fick chansen, möjligheten och finansieringen att förändra en fråga i grunden i det svenska skolsystemet – vad skulle du välja då?

– Jag vet inte om jag vågar säga detta högt, för de gånger jag har vädrat den så har jag bara fått höra att det där är helt omöjligt. Men jag skulle inte ha så långt sommarlov. Jag skulle ha tre terminer. Det är inte någonting som KD driver, så jag kan lugna alla lärare som blir livrädda att man blir av med sitt sommarlov nu. Det blir man inte. Men vi vet att inte minst de studiesvaga eleverna tappar väldigt mycket efter ett långt sommarlov. 

– Jag skulle hellre se att det var lite mer jämt fördelat under året, också därför att det är väldigt svårt för många föräldrar att också få ihop ledighet tillsammans med barnen på somrarna när alla ska vara lediga samtidigt, och att man kunde fördela det lite mer. 

Intervjun med Kristdemokraternas Ebba Busch Thor gjordes på Estniska skolan och Storkyrkoskolan i Stockholm den 11 juni 2018.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm