stress

”Vi går bara och väntar på det att det ska krascha ordentligt” säger LR:s kommunombud i Norrköping.

Arbetsmiljö

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

Det var i somras som Norrköpings kommun beslutade att göra sig av med 150 assistenter i skolorna som bland annat stöttade elever med behov. Det var redan innan dess stor brist på legitimerade specialpedagoger och speciallärare i kommunen, och någon tydlig idé om hur det förlorade stödet ska ersättas har inte presenterats, utan lärarna har att själva lösa situationen i klassrummet.

– Situationen för lärarna är alarmerande. Vi går bara och väntar på det att det ska krascha ordentligt. Medlemmarna berättar om elever som skulle behöva en eller två assistenter, men de har inga alls nu. Det är upp till lärarna att se till att det fungerar, säger Niclas Sjöström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i kommunen.

Bakgrunden är att de samlade grupper för elever med stora stödbehov som tidigare fanns i Norrköping avvecklades. För att kunna ta hand om eleverna tog skolorna istället in mer personal, ofta elevassistenter, vilket ledde till att utbildningsnämnden gick back 50 miljoner kronor under 2017. En förlust som nu ska betalas tillbaka.

Olle Johansson (S) är skolkommunalråd i Norrköping och var med och fattade de beslut som ligger till grund för dagens situation.

– Vi beslutade 2016 att förändra strukturen med kommungemensamma grupper. Eleverna hamnade på en plats där de inte omvärderades, de fick inga betyg eller resultat, de fick bara omvårdnad. Det var ingen bra lösning, säger han.

Han medger att processen efter att grupperna togs bort inte varit felfri, men menar att det på det stora hela fungerar väl.

– Det kunde ha skötts bättre. Vi hade velat bygga upp det nya helt innan vi avvecklade det gamla. Men den centrala elevhälsan har jobbat lokalt och gjort förändringar på plats i samråd med föräldrarna. Jag tycker att man har lyckats generellt väl med det här. Det har funnits ett stort stöd för att möta utmaningarna, säger Olle Johansson.

Till Norrköpings tidningar har han tidigare sagt att riktigt bra undervisning skulle minska behovet av speciallösningar och assistenter.

Är det alltså bara upp till lärarna att lösa detta?

– Pedagogik är en del av lösningen. Men det är inte givet att man arbetar rätt, en bra struktur på den skola man arbetar är jätteviktigt. Sen är det så att man har en budget att förhålla sig till. Rektorer anställde folk utan att ha pengar, det är för mig ett främmande sätt att arbeta. Jag kan inte slänga på 100 miljoner till från ingenstans, säger han till Skolvärlden.

Har kommunen de resurser som krävs för en fungerande skola?

– Vi kan upprätthålla en god kvalitet. Men jag är tveksam till att vi kan kliva upp till målen satta i riksdagen att alla elever ska kunna klara kunskapskraven, säger Olle Johansson.

Niclas Sjöström befarar att den tuffa arbetsmiljön för kommunens lärare riskerar att påverka rekryteringen – runt en tredjedel av lärarna i Norrköping saknar legitimation.

– Det är jäkligt tufft ute på skolorna nu. Det är stor rotation på lärare, och även rektorer. Vi har många rektorer som går på utbildning och inte är erfarna. Vi hade behövt erfarna ledare på plats i den här situationen.

Niclas Sjöström tror att det blir svårt för Norrköpings kommun att leva upp till skrivningarna i det centrala avtal som Sveriges kommuner och landsting (SKL) skrev på tidigare i höst. Där utlovas bland annat att varje skola ska se över lärarnas arbetsbelastning.

– Jag är orolig för hur det här ska utvecklas, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm