Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Skolinspektionen kommer under hösten och början av vårterminen 2019 att påbörja en granskning av betygssättningen på högskoleförberedande gymnasieprogram i kursen svenska 3 på 30 utvalda skolor i landet. 

Lisbeth Fasth, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund, reagerade efter att ha blivit informerad av en lärare som arbetar på en av de skolorna som ska granskas av Skolinspektionen.

Enligt Lisbeth Fasth vill Skolinspektionen ha ut allt betygsunderlag från förra året som läraren använde i betygsättning för svenska 3. De vill också ha planeringar, anteckningar, examinationsuppgifter och hur man använder NP-resultat i betygsättning. 

Dessutom kommer läraren att vara själv under intervjun och ensam om att intervjuas – och ser det som en arbetsmiljöfråga.

– Jag blev överraskad när jag fick höra lärarens historia, jag visste inte om att Skolinspektionen gjorde den här typen av granskningar. Ska verkligen en myndighet få gå in i någons anteckningar? Det känns konstigt, säger hon.

– Jag förstår syftet med att försöka komma åt betygsinflationen, för det är ett bekymmer naturligtvis. Men frågan är om det här är rätt sätt. Som lärare blir man väldigt klämd. 

Läraren, som vill vara anonym, mår dåligt av situationen och har reagerat starkt på tillvägagångssättet i granskningen. 

– Läraren mår dåligt av att ensam ställas mot väggen av en inspektion. Jag kan förstå att den här läraren känner sig granskad på ett negativt sätt, säger Lisbeth Fasth och fortsätter:

– Jag tycker det här känns som en ny epok i läraruppdraget. Nu räcker det inte med att arbetsgivaren får granska oss lärare, utan nu får även myndigheter granska i detalj och har rätt till att se lärares anteckningar. 

Johanna Chung, biträdande projektledare för ett projekt inriktat på betygssättning på högskoleförberedande gymnasieprogram med fokus på svenska, håller inte med om bilden som Lisbeth Fasth ger kring hur man genomför granskningen. 

Hon berättar om syftet bakom granskningen:

– Vi granskar i vilken utsträckning lärarna fångar ett brett och varierat underlag som grund för betygssättning av elevens kunskaper och i vilken utsträckning lärarna gör en allsidig utvärdering av elevernas kunskaper. Granskningen har ett skolperspektiv och vi intervjuar såväl lärare enskilt som i grupp, samt elever och rektor, säger Johanna Chung.
 
I projektet kommer Skolinspektionen att begära en del dokument som är kopplat till lärarnas betygssättning. Men det här med anteckningarna kan vara en misstolkning av läraren, menar Johanna Chung.
 
– Skolinspektionen har inte begärt in lärarens anteckningar i den här granskningen. Det vi har begärt in är lärarens bedömningar av examinationsuppgifter för kursen, säger hon och tillägger:
 
– Lärarnas bedömningar kan ju se ut på väldigt många olika sätt. Det kan vara genom en uppgiftsmatris, eller genom betygsliknande omdömen, och det skulle även kunna vara en anteckning. Men vi har inte uttryckt någonstans att läraren ska skicka in sina anteckningar. 
 
Flera fackliga ombud upplever det som en ny form av granskning som ni gör, är det så?
 
– Själva formen på granskningen är inte ny. Det är en tematisk kvalitetsgranskning, men varje sådan granskning utformas på ett speciellt sätt eftersom vi tittar på olika saker i varje granskning, så att ingen annan är gjord på just det här sättet. Men själva granskningsmodellen har vi använt i flera år. 
 
Johanna Chung kan samtidigt förstå att en lärare känner sig ifrågasatt när man intervjuas ensam.
 
– Det kan jag ha full förståelse för. Jag kan samtidigt förstå att när vi granskar betygssättningen och den processen att det blir känsligt, för det är lärares myndighetsutövning vi granskar. Men vi vill ha ett skolperspektiv i granskningen.

– Vi granskar aldrig lärares enskilda praktik, så vi granskar inte läraren och deras betygssättning. Utan vi vill ha in de här delarna för att kunna få ett underlag för intervju och för att kunna göra en så bra bedömning som möjligt. Och utöver den enskilda intervjun genomför vi även gruppintervjuer.
 
Vad kan ni förbättra för att lärare inte ska känna sig rädda och utlämnade i framtiden?
 
– Vi försöker vara så tydliga som möjligt i vår kommunikation, det kan vi säkert bli ännu bättre på, säger Johanna Chung.
 
Ombudet vi har pratat med upplever det som ”ny epok i läraruppdraget”. Tycker du att man kan se det som det?

– Nej, inte alls. Vi har hållit på med den här typen av granskningar länge, det är inget nytt. Detta har funnit sedan inspektionen startade 2008. Vi har inte alls gått mot ett hårdare håll eller att vi ska granska lärare så att de känner sig utsatta, säger hon.