Ekström: ”Mejla oss om dokumentation som inte stödjer målen”

Skolverket har i rapporten ”Lärarnas yrkesvardag” sammanställt hur drygt 3600 grundskolelärare uppgett att de har fördelat sin arbetstid under ett slumpmässigt utvalt vardagsdygn.

Resultatet pekar på att lärare lägger mest tid på undervisning i klassrummet – omkring 34 procent i kartläggningen. Därefter följer tre kategorier av arbetsuppgifter som tar ungefär lika stor andel av lärarnas arbetstid – administrativt och praktiskt kringarbete (13 procent), planering av undervisning (12 procent) och bedömning och dokumentation av elevers utveckling (11 procent).

– För att kunna genomföra undervisning på ett bra sätt krävs det planering och dokumentation av elevernas lärande. Det krävs också tid för utvärdering och viss reflektion, säger Anna Ekström till Skolvärlden.se.

Vad säger du om att så stor del läggs på dokumentation?

– Det beror på vad den används till. En del är helt nödvändig för att kunna bedriva bra undervisning, men det finns en stor diskussion om det läggs för mycket administration och dokumentation på lärarna. Jag tänker att den dokumentation som behövs för att eleverna ska nå målen ska man värna om, men om det finns dokumentation som inte stödjer målen så får man gärna mejla mig så ska jag se om det är något vi kan göra något åt.

En genomsnittlig dag lade lärarna omkring 15 minuter på att skapa arbetsro i klassrummet och ytterligare 40 minuter på omsorg och ordning utanför klassrummet – tillsammans knappt en tiondel av arbetstiden. 7 procent av tiden gick till reflektion och kompetensutveckling och 3 procent på återkoppling om kunskapsutvecklingen till elever och föräldrar. 

Lärarna i undersökningen anser att de lägger för mycket tid på dokumentation och administration och för lite tid på planering och reflektion av arbetet. I Finland, som har betydligt bättre elevresultat i internationella mätningar än Sverige, har lärarna något kortare undervisningstid, men samtidigt längre tid till planering, enligt en rapport från OECD.

Skolverkets projektledare för studien, Anders Fredriksson, är bekymrad över att en så liten andel av arbetstiden sker i samarbete med andra lärare, samtidigt som forskning pekar på att kollegialt samarbete stärker elevernas resultat.

I Skolverkets studie arbetade grundskolelärarna i genomsnitt 48 timmar måndag till fredag, det vill säga betydligt mer än heltid. Dessutom uppger åtta av tio lärare att de även arbetar under helger.

– Det är en fråga som arbetsmarknadens parter ska och bör hantera, och den frågan är dessutom föremål för jättemycket diskussioner. Där hoppas vi kunna bidra med lite underlag, säger Anna Ekström.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner ställer sig frågande till Skolverkets undersökning.

– Vi har också gjort många tidsstudier så det finns inget i rapporten som förvånar eller överraskar. Vi vet ju redan att lärare jobbar mycket och att de jobbar hemma. Jag är bara undrande inför Skolverkets syfte med rapporten. Det som den tar upp är ju i huvudsak frågor som det är upp till arbetsmarknadens parter att lösa, säger hon.  

Lärarnas Riksförbund har tidigare konstaterat att lärarna lägger alltför mycket tid på arbetsuppgifter som inte relaterar till undervisning. Framför allt saknar lärare tillräcklig tid för planering av lektioner.