Elev sågar lärarna

Med utgångspunkten att svenska elever halkar efter i naturkunskap, läsförståelse och i matematik, slängde Debatts programledare Belinda Olsson ut den känsliga frågan: ”kan det bero på att lärarna inte är tillräckligt bra?”
17-årige gymnasieeleven Ernst Adamsson Borg skrädde inte orden. Ernst var öppet kritisk till lärarkåren:
– Det är inte kunskaperna som brister, utan deras pedagogiska förmåga. Lärarna kan inte förmedla kunskap på ett intressant vis till eleverna. Det blir bara halvtaskigt, flummigt och ointressant.
– När jag haft en lärare som varit pedagogiskt duktig så har jag också presterat bättre och blivit intresserad. Och där ligger också en förklaring till att betygen sjunker, pedagogiken är undermålig. Det är så klart inte lärarnas fel till 100 procent, det finns ju många aspekter. Men lärarna har en stor del i det.

"Går in i en föräldaroll"
Ulrika har barn i skolåldern. Hon höll med Ernst om att lärarna är en del av problemet. Samtidigt pekade hon på föräldrarnas ansvar.
– Jag upplever att lärarna inte får lov att vara lärare i dag utan går in i en föräldraroll. Vi föräldrar har brustit.
– En bra lärare som väcker intresse får eleverna att lära sig mer. Men får en lärare inte lov att utöva sitt yrke utan bedriva föräldraverksamhet på skoltid så blir det inte bra.
Gunnar Kihlberg, utsedd till Sveriges bästa lärare 2011, menar att svenska lärare generellt håller måttet.
– Den standard jag ser är väldigt bra. Jag känner väldigt många duktiga lärare. Man måste titta vetenskapligt på det här också. Visst, kunskaperna minskar i matte och NO. Men det finns andra bitar man aldrig framhåller. Av samma undersökning framgår att Sverige är världsledande när det gäller hur trygga eleverna känner sig. Lärarna har väldigt goda relationer till eleverna, och över 80 procent av eleverna trivs bra eller väldigt bra i skolan. Det visade Skolverkets undersökning 2006.

”Du blir inslängd”
Läraren Johnny Pettersson Bilir, känd från ”Klass 9A”, förklarade att metodiken saknades när han själv läste matematik-didaktik.
– Jag fick inte någon sorts metodundervisning eller retorik i min utbildning. Sen får man köra sina egna metoder, du blir inslängd i verksamheten och kanske inte ens har en fast anställning. Du kör efter de ramar som du blir tillsagd att spela efter.
– Jag besitter social kompens och kunskap. Men jag saknar metodiska tricks för att kunna lära ut vissa saker. Hur lär jag ut ”Pythagoras sats” till personen nere i hörnet som är totalt ointresserad och tittar ut genom fönstret?

”Rektorerna måste coacha”
Riksdagsmannen Mikael Damberg (S) är en av de hetaste kandidaterna till att efterträda Mona Sahlin. Han välkomnar lärardebatten.
– För något år sedan talade alla bara om hur stökiga eleverna var och att de inte kunde och begrep något. Det finns många bra lärare i Sverige, och det finns några som inte riktigt hänger med och har alla de här kompetenserna. Då måste rektorerna ut i klassrummen, coacha och se till att ge stöd och vidareutbildning.
På en direkt fråga från programledaren om lärare ska kunna sparkas eller omplaceras, svarade Damberg:
– Nej, men om en lärare känner att han eller hon vill gå vidare så borde vi ha en ordning som underlättar för lärare att fortbilda sig till ett annat yrke.

"Ett oerhört problem"
Sven-Eric Liedman, författare till ”Hets”, anser att yrkets status måste höjas.
– Det är ett oerhört problem att det inte är något söktryck till lärarutbildningarna. Yrket är inte eftertraktat.
Läraren Maria Settergren emotser en högre standard på den nya lärarutbildningen.
– Tidigare motsvarade den inte den verklighet som lärarna kommer ut i. Det utbildades lärare där som inte hade kunskap i de ämnen som de skulle undervisa i. Saknar man både kunskaper och tid för att tillverka bra lektioner, hur bra kan det det då bli?

Se hela programmet på SVT Play.