"Eleverna har sett och hört mycket"

Jordbävningen den 12 januari i år drabbade ett av världens fattigaste länder. På Haiti fanns redan 380 000 barn med bara en förälder. 20 000 barn bodde på barnhem. Nu har siffran mångdubblats. Av befolkningen på nio miljoner är nästan hälften under 18 år. 
– Om barnen på Haiti inte får hjälp kommer de förlora sin barndom, säger presidenthustrun Elisabeth Delatour Préval, som uppmanar landets skolor att öppna så snart som möjligt. Men det är en svår uppgift. Enligt Sveriges Radios korrespondent på plats på Haiti är skolsystemet i huvudstaden Port-au-Prince i spillror. 95 procent av skolbyggnaderna är obrukbara.
I Sverige har det blivit en pressetisk debatt efter katastrofen. Bilder på döda människor har anklagats för att ha varit för grova och närgångna. Men publicister, som Expressens chefredaktör Thomas Mattson, har argumenterat att ”katastrofen måste skildras som den är”. 

Haiti i klassrummet

Eleverna har också fått läsa om Haiti som land, om kontinentalplattorna och varför vissa delar av jorden drabbas så hårt av jordbävningar. Ulrika Norling har tagit del av övningarna och frågorna på Tidningen i Skolan (www.tidningeniskolan.se) om Haiti.
– När man börjar prata med eleverna märker man att de har sett och hört mycket, säger hon.
Magnus Andersson är SO-lärare på Tegs centralskola i Umeå och undervisar elever i årskurs 7, 8 och 9. Hans klasser hade tidningar och andra medier som tema när jordbävningen inträffade.
– Så det blev extra aktuellt, säger Magnus Andersson och fortsätter:
– Vi har pratat om propaganda och reklam, om vilka bilder man visar och vilka känslor de väcker. Vi har tagit upp att i vår globaliserade värld är media på plats och kan visa sekund för sekund vad som händer.