Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet
Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.
Del ett kallas ”Bild är ett språk”. Materialet ger grundläggande kunskaper om bilden som budskapsbärare. Målgrupper är elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
Del två heter ”Konsten att övertyga” och fokuserar på propaganda. Den tar upp vanligt förekommande propagandastrategier och hur dessa kan användas för att förmedla såväl demokratiska som odemokratiska budskap. Målgrupper är elever på högstadiet och gymnasiet.
I skolmaterialet ingår också en fördjupningsdel för pedagoger.
Materialet finns att ladda ner här.
Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och tyska i årskurs 7-9 Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Hon är också förstelärare i IKT och språkutveckling.
Spridningen av falska nyheter har varit på tapeten ett tag. Nu har Statens medieråd, på regeringens uppdrag, tagit fram ett undervisningsmaterial, som ska lära barn och unga att se igenom falska nyheter, vinklade budskap och propaganda. Materialet riktar sig till elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet och ska stärka deras ”visuella läskunnighet”, förmågan att upptäcka, granska och analysera vinklade budskap, framför allt i form av bild och film.
Att elever behöver utbildas i nätkritik är en självklarhet för högstadieläraren Cecilia Jalkebo på Skogstorpsskolan i Eskilstuna.
– Dels står det i våra kursplaner. Men eleverna behöver det också för att klara sig i livet. De läser och delar texter på nätet precis som vi vuxna men med den skillnaden att de inte har samma allmänbildning och erfarenhet. Därför måste vi ge eleverna verktyg för källkritik.
Många elever är medvetna om att de ska vara kritiska till det de möter på internet, säger hon.
– Men jag tror att de är mer medvetna när de är inom skolans väggar. När de kommer hem och är ute på nätet ”privat” så kopplar de bort det. Det är därför som vi måste traggla detta om och om igen så att det blir automatiserat.
Det händer att eleverna berättar för Cecilia Jalkebo om saker de läst på nätet med tveksam sanningshalt. Inte sällan har det främlingsfientligt innehåll.
– Jag har en standardfråga: Hur vet du det? Då måste de tänka till.
Som lärare i svenska har Cecilia Jalkebo löpande diskussioner med eleverna om källkritik, nätkritik och upphovsrätt. Det inleds i sjuan med grunderna i hur man gör en källkritisk granskning.
– Vem står bakom sida, vilket syfte har den, fungerar länkarna, finns det kontaktuppgifter, hur ny är sidan, och så vidare. ”Kolla källan” (Skolverket, reds anm) har en bra lista att utgå ifrån.
Tanken med skolmaterialet från Statens medieråd är att det ska kunna användas direkt i klassrummen. Cecilia Jalkebo menar att fortbildningsmaterialet behövs.
– Även jag som är en van internetanvändare får lägga mycket tid på att hitta bra engagerande material när jag ska jobba med de här sakerna. Det jag tycker är bra med det här materialet är att även en ovan lärare kan använda det direkt. Det fungerar både som undervisningsmaterial för eleverna och som fortbildning för läraren .
Materialet från Statens medieråd har fokus på bilder.
– Jag tror att eleverna generellt sett är bättre på att granska text än bild även om de förstås är medvetna om att man kan retuschera bilder till exempel. Men det är en del av bildämnet, och även mitt ämne svenska, att jobba med bilder. Jag tror också att materialet kan användas i skolans värdegrundsarbete och på så sätt är det användbart i alla ämnen.