En bortglömd lag

I debatten om skolinspektionens stängning av Lundsberg på grund av våld och mobbning vill jag påminna om en många gånger glömd resurs inom skolan, nämligen arbetsmiljölagen. Den gäller för alla på en skola, både personal och elever från grundskola till gymnasieskola. Det är skolans huvudmän som har det yttersta ansvaret, men den vanligaste ordningen är att den viktigaste rollen har delegerats till rektor eller skolchef. Skolan har en skyldighet att se till att elevskyddsombud utses och får utbildning genom skolans försorg. De anställda på skolan har genom sina fackliga företrädare skyddsombud och huvudskyddsombud. Med kontinuitet skall rektor se till att det genomförs skyddsronder på skolor som protokollsförs och visar var åtgärder skall sättas in.

Man kan ställa sig frågan om hur detta demokratiska arbetsmiljöarbete sett ut på skolor som Lundsberg. Att göra riskanalyser för eventuella händelser, som insparkar och studentutsläpp, ligger inom ramen för ansvaret. Det finns klara föreskrifter om den psykosociala miljön som skall följas. En tydlig och viktig sådan är anvisningen ”kränkande särbehandling” (AFS 1993:17). Här anges om återkommande klandervärda negativt präglade handlingar.

Ett viktigt instrument för skolors arbetsmiljö är också det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Det är skolans ansvar att genom detta instrument följa upp arbetsmiljön och hur den kan påverka elevers och anställdas hälsa. Det händer emellanåt att skyddsombud tvingas stänga skolor på grund av någon allvarlig händelse. En åtgärd som rektor och huvudman själva borde agerat i. Arbetsmiljöverket har en utomordentligt god pedagogisk nätbaserad information helt inriktad på skolor som jag varmt rekommenderar skolors ledare att ta del av. Att arbetsmiljöverket nu skall öka inspektionerna inom skolans område är bara att välkomna. Bokhyllor fyllda med byråkratiska handlingsplaner i all ära, men glöm inte ansvaret i praktisk handling som kräver ledarskap förenat med civilkurage.

Lars-Erik Svensson
Gymnasielärare Eslöv