Enkät: Så ser lärarna på Pisa-resultatet

Den svenska motgångsresan i internationella kunskapsjämförelser är över. Efter chockresultatet i Pisa-mätningen för tre år sedan kom ett glatt besked under tisdagen. Svenska elevers resultat har förbättrats och är tillbaka på samma nivå som 2009.

I matematik har andelen lågpresterande minskat samtidigt som andelen högpresterande blivit något fler och resultatet för Sverige ligger nu runt genomsnittet för länderna inom OECD. I Norden toppar Finland tillsammans med Danmark och därefter följer Norge, Sverige och Island.

Skolvärlden frågade fyra lärare i landet om hur dem ser på det senaste Pisa-resultatet.

Keijo Savolainen, Gymnasielärare i Kemi, Biologi och Naturkunskap, Haparanda

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Kanske håller den negativa nedåtspiralen i den svenska skolan på att brytas.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Inte enligt min mening. Men, arbetssituationen för lärarna måste också bli bättre, så att läraryrket blir mer attraktivt och fler elever från gymnasiets avgångsklasser väljer lärarbanan. På så sätt höjer man även kvaliteten på lärarkåren i det långa loppet.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket?
Detta är förstås väldigt svårt att uttala sig om. Läraryrkets attraktivitet handlar inte bara om Pisa-resultat. Lärarlönerna är tillexempel också väldigt viktiga.

Per Johansson, Musiklärare på Nyhemsskolan, Ängelholm

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Skolan har blivit lite bättre, samhället har blivit lite sämre. Det positiva med Pisa är att resultaten har förbättrats och det negativa är att likvärdigheten har försämrats ytterligare. Risken är att man tar den här förbättringen och börjar prata om att man inte behöver göra några radikala förändringar, som jag vill ha, på systemnivå. Det är där som skon klämmer tycker jag. Vi håller på att lappa och laga, men det måste till helt andra grejer för att få skuta åt rätt håll.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Det finns två falanger här. Jag tillhör de som tycker att det här är en bra undersökning som mäter rätt saker. Den andra falangen, som jag kallar för Pisa-förnekarna, påstår hela tiden att: ”Sverige är så bra, och vi är ju bra på andra saker”. Jag har högt förtroende för Pisa. Det ska bli spännande att se hur förnekarna, som klankade ner på Pisa förra gången, hur de reagerar nu.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket? 
Det har jag inte funderat så mycket på. Man det kan få positiva effekter på läraryrket.

Linda Olsson, lärare i Matte och NO årskurs 7–9, Lillhagsskolan, Gävle

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Yes! Arbetet har gett resultat. Det syns att vi aktivt jobbat och jobbar med att förbättra undervisningen. Tidigare Pisa-resultat har diskuterats på alla nivåer inom skolan. Det är klart att man efter många år i yrket känner ansvar för elevernas resultat.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Både ja och nej. Ja, ämnesresultat är en del av våra elevers vardag men undervisning idag handlar också mycket om tillexempel värdegrundsfrågor, vilket inte går att mäta med en Pisa-undersökning. Nej, det är ett sätt att mäta om undervisningen ger den ämneskompetens som vi vill uppnå hos våra elever och som kommer att behövas i ett framtida samhälle.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket? 
Kanske lite upprättelse för en yrkeskår som genom åren fått se sin profession nedvärderas i mångas ögon. Jag hoppas att den positiva bilden kan få fotfäste nu och att det locka studenter till våra universitet och högskolor som annars hade valt andra yrken, vi behöver dom inför framtiden.

Carina Öberg, Gymnasielärare i Historia och Religionskunskap, Dragonskolan, Umeå

1. Hur går tankarna efter Pisa-resultatet?
Jag pustar ut lite. Har inte hunnit sätta mig in i resultatet riktigt ännu men det känns positivt att det vänder uppåt. När skolan bara nämns i termer av kris och kaos gör det något med självkänslan. Tilltron till skolan hos allmänheten är väldigt låg, liksom de ekonomiska resurserna, medan kraven och förväntningarna är väldigt höga.

2. Lägger vi för stor vikt på Pisa-resultatet?
Det är ju mycket fokus på Pisa och jämförelser generellt. Är det så bra i alla lägen att alltid jämföras och konkurrera? Vi jämförs ju inte bara i Pisa-sammanhang utan även mellan olika skolor i Sverige och i kommunen. Det är mycket som fungerar bra i den svenska skolan också men när betoningen alltid ligger på problemen så är ju risken till slut att det blir en självuppfyllande profetia.

3. Vad innebär trendbrottet för läraryrket?
Förhoppningsvis att mediabilden av svensk skola förändras till det bättre och att det medför att tilltron till skolan hos föräldrar och politiker ökar. Man kan ju hoppas att lärarens status också höjs på sikt.