För lite fokus på användningen
Både EU och den svenska regeringen pekar ut IT-användning som en grundläggande komeptens inför framtiden.
Men i Sverige upplever lärare ofta att de saknar kunskaper och att det inte finns några färdiga pedagogiska modeller att applicera.
I oktober kom regeringens digitala agenda ”IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”. Under rubriken ”Skola och utbildning” slår regeringen fast vikten av att lärarna har tillräcklig kunskap för att lära ut och använda IT. Enligt EU är digital kompetens en av åtta nyckelkompetenser inför framtiden.
I undersökningen ”Digital kompetens i skolan” som framtidsanalytikerna Kairos Future gjorde i höstas uppger en fjärdedel av lärarna och 36 procent av rektorerna att de saknar skriftliga strategier för IT-pedagogiken. Fyra av tio elever och lärare tycker att lärarna brister
i IT-kompetens, enligt samma undersökning.
I Sverige har 180 kommuner inlett någon form av en-till-en-projekt, en dator till varje elev.– Om läraren inte har en plan för hur tekniken ska användas riskerar datorn att bli en distraktionsfaktor; eleverna surfar och spelar i stället för att göra något vettigt, säger Martin Tallvid.
Han är Lärarnas Riksförbunds forskarbloggare och följer ett en-till-en-projekt i Falkenbergs kommun.
Exakt vad ”moderna verktyg”, som läroplanerna talar om, innebär är inte definierat. Inte heller vad ”digital kompetens”, som EU kräver. Många definierar det som att kunna ta fram information, dela information och kunna granska den kritiskt.
– Att planlöst slänga ut datorer i klasserna är nästan det största sveket mot eleverna. Vill man verkligen satsa borde skolorna ta hjälp av specialutbildade it-pedagoger och av forskning, säger han.
Datorn i utbildningen är en fristående stiftelse som jobbar för IT-utveckling i svensk undervisning. Peter Becker är en av koordinatorerna, och ordförande i Guldäpplet, som delar ut pris till pedagoger som arbetar progressivt med IT.
Han bekräftar bilden: för många skolor fokuserar på själva utrustningen, inte på vad lärarna ska göra med den. Han menar att ibland saknas också de tekniska lösningarna; eleverna kanske har datorer, men inget öppet nätverk på skolan.
– För att komma vidare behövs helt enkelt mötesplatser för lärare att träffas och diskutera erfarenheter och utbyta tips. Det finns inga färdiga lösningar. Elever, lärare och skolledare måste ges utrymme att erövra de nya verktygen, säger Peter Becker.
IT-användandet öppnar nya vägar för undervisningen. Eleverna kan till exempel dela sina resultat och kunskaper med andra elever i andra skolor, eller med forskare.
– Det räcker inte att ”projicera läroboken på väggen”, säger han.
I maj kommer resultatet av den första inspektionen av svenska skolors IT-pedagogik. Skolinspektionens utredare Linda Källman kan än så länge bara konstatera att det ser väldigt olika ut i olika kommuner.
Myndigheten granskar ett hundra– tal svenska skolors IT-användning inom NO, religion, läsutveckling och idrott och hälsa.
– I grunden är det en fråga om demokrati, säger Linda Käll.
Tillsynsmyndigheten har en klar uppfattning. Det är skolans ansvar att se till att alla elever får en likvärdig utbildning som förbereder dem inför studier eller yrkesliv.
– Det händer mycket, men fattas en del. Skolorna har inte landat i hur de ska använda tekniken än, säger hon.
Det läroplanen slår fast är att eleven ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. n
”Vissa elever har aldrig gjort en kullerbytta”
Idrottsläraren Dajana Jovanovic gör upp med en annan lärare i Gladiatorerna.
Tufft matteprojekt sneglar på idrotten
Läraren Gunnar Sjöberg är en av de drivande bakom projektet Umematte.
"Stora skillnader på matematiskt lärande"
Mike Askew berättar om sin syn på det matematiska lärandet.
De för samman Sveriges vägledare på Facebook
Ett samtal mellan sju personer födde en idé. Nu har Facebook-gruppen 450 medlemmar.


Lärarna och den fria tiden, fritiden."

Nyheter

























Jo men hur var det nu? Var det inte herr Björklund själv som drev igenom att dataundervisningen skulle bort ur gymnasiet. Nu står vi där med elever som knappt klarar att öppna ett worddokument och än mindre spara det. Om man som på min skola dessutom inköpt en lärplattform som de flesta inte förstår värdet av, då jobbar man verkligen i uppförsbacke.
Men som sagt det blev inte bättre att ta bort den grundläggande datakursen som var utmärkt att integrera i andra kurser.
Med vänlig hälsning, Bernt-Åke Bärling
Varför göra det krångligare än vad det är? Läroplanens krav som formuleras så här är tydlig med vad som krävs: "Förmåga att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande."
Varje lärare måste utifrån sitt ämne eller kunskapsområde definiera i konkret praktik vad det innebär. Skolledningen måste ge lärare förutsättningar att utveckla vad det betyder.
Modern teknik är en bra beskrivning. I dag är modern teknik internet, datorer, surfplattor, läsplattor, smartphones, interaktiva skrivtavlor, precis den teknik som finns för övrigt i samhället. Denna teknik ska vara verktyg i skolan just nu. I morgon finns nya tekniker som också måste integreras i skolans värld.
Teknik är inte allt. Det behövs en it-pedagog ( helst någon som har varit lärare)på varje skola som kan guida och stötta lärarna i It verkttugens användning. Alt fungerar inte i undervisningen och lärarna har idag inte tid att sitta och leta.
Skriv ny kommentar