Teen girl reads electronic book laying on the grass
Foto: Colourbox

Fler barn lägger ifrån sig böckerna

Barn läser allt mindre för skojs skull på fritiden.
Det är en förklaring till varför svenska elevers läsförståelse sjunker.
Och boven i dramat är datorn, som fått eleverna att lägga ifrån sig böckerna.

Läsförståelsen bland svenska skolelever har sjunkit sedan 1970-talet, visar de mätningar som utförts av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achivement). En stor del av förklaringen ligger i att barnens fritidsaktiviteter har förändrats.
– Vad som sker utanför skoltiden påverkar prestationerna eftersom läsförståelsen påverkas av fritidsaktiviteterna. Det finns starka positiva samband mellan fritidsläsningen och läsprestationen, säger Monica Rosén, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

”Trenden är starkast här”

Sambandet mellan barnens frivilliga nöjesläsning och deras ökade datoranvändning redovisas i en studie som hon har gjort med stöd av Riksbankens jubileumsfond. Hon har använt data från IEA:s studie som också visar hur ofta barn, i det här fallet nio– och tioåringar, läser på fritiden, lånar biblioteksböcker eller sitter framför datorn.
– Det är uppenbart att barn har börjat använda datorerna långt ner i åldrarna. Det är inte unikt för Sverige men trenden är starkast här. När vi jämför länder ser vi ett starkt negativt samband mellan förändring i läsprestation och förändring i datoranvändning på fritiden, säger Monica Rosén.

Datorn inte boven

Att det finns ett negativt samband betyder att ju mer barnen sitter vid datorn desto sämre är deras läsförståelse. Men det är inte datorn i sig som är boven. Det är inte så att det är själva datoranvändandet som orsakar någon slags hämning på läsningen.
– Nej, det har vi undersökt. Det handlar om att barnen gör andra saker på sin fritid. Läsning på fritiden har en tränande effekt som datoranvändningen saknar, säger Monica Rosen.
Nu är läsning som fritidssyssla med barn långt ifrån utraderad. Barn läser fortfarande mycket. Det som har hänt är att det sker mer sällan.
Mellan mätningarna 2001 och 2006 sjönk andelen barn som varje eller nästan varje dag läste för sitt nöjes skull från 44 till 36 procent. Det är alltså de mest frekventa läsarna och de medelfrekventa nöjesläsarna som blivit färre. Och det är närmast en spegelbild av hur läsförståelsen utvecklats.
– Vi kan se att de försämrade resultaten finns framför allt från mitten av skalan och uppåt. Det är inte framförallt de lågpresterande läsarna som blivit sämre utan de duktiga läsarna som blivit färre, säger Monica Rosén.
Och eftersom pojkar använder datorn mer så står de också för en större del av de försämrade resultaten.

Ligger fortfarande bra till

Nedgången i läsförståelse är ingen nationell katastrof. Barnen är väl läskunniga och Sverige ligger fortfarande bra till vid internationella jämförelser. Men nedgångarna mellan de olika mättillfällena är ändå betydande och trenden pekar neråt. Från 1971 till 2006 har medelpoängen bland 9-10 åringar sjunkit med ca 30-40 poäng på den internationella läsförståelseskalan. Det är nästan lika mycket som skillnaden i medelprestation mellan årskurs 3 och årskurs 4 (efter korrigering för åldersskillnaden) år 2001 då båda årskurserna deltog i IEAs läsundersökning PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm