Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Camilla Walterson Grönvall (M), ledamot i utbildningsutskottet, propagerade för mer resurser till kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU) som låter akademiker från andra yrken vidareutbilda sig till lärare genom ett kortare läraprogram.

– Det är ofta vi säger att det behövs fler vägar in i läraryrket. Men hur gör vi det rent konkret? Vi behöver få fram fler platser på KPU:er och då behöver de resurser. Regeringen borde ändra om lite i budgeten, säger hon.

KPU:n Teach for Swedens VD Ida Karlberg Gidlund deltog i debatten, och hon bekräftar att de har fler sökande än de mäktar med att ta in på utbildningen idag.

– 551 akademiker ville läsa till lärare hos oss i år, av dem har vi valt ut ett sjuttiotal. Med resurser skulle vi kunna expandera till flera hundra. Vi har inte tid att vänta på kommissioner och utredningar, det måste löpa parallellt, säger hon.

Utbildningsminister Gustav Fridolin påpekar att regeringen redan har skjutit till resurser, och även öppnat vägar för forskare att komma in på KPU:er.

– Och i den pågående dragkampen inför nästa budget finns också en tydlig vilja att tillföra ännu mer, säger han.

Ida Karlberg Gidlund är också kritisk till att individer kan gå miste om chansen att omskola sig genom en KPU på grund av vad hon menar är teknikaliteter i intagningskraven. Exempelvis en ingenjör som läst mer matematik än de flesta mattelärare men som ändå inte platsar för att hen läst fel matematik.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén påpekar att det kanske inte är så konstigt trots allt.

– Vi ska inte förenkla det här. Matematik till exempel är inte ett ämne, det är stor skillnad på olika matematiska discipliner. Det är viktigt att man har med sig rätt kompetens, och det är dessutom ett signalvärde att det krävs vissa saker för att bli lärare, säger hon.

Hon tycker också att de lärosäten som bedriver vanlig lärarutbildning borde titta på populära KPU:er och se om det finns lärdomar att dra för att locka fler till yrket den vägen.

– Eller varför inte ett basår för de som vill bli lärare inom bristämnena? Även som det snart är brist i alla ämnen, säger hon.

Flera av debattörerna var eniga om att det är problematiskt att det är så svårt att byta från lärarutbildningen på ett lärosäte till ett annat, och att det behöver finnas en större likvärdighet över hela landet.

Den vanliga lärarutbildningen representerades på plats av Maria Jarl, lektor vid Göteborgs universitet och ordförande i Samordningsnämnden för lärarutbildning. Hon manade till försiktighet i talet om att ändra om i lärarutbildningen.

– Lärarutbildningen har präglats mycket av reformer. Nu har vi en bra struktur i botten, så låt oss lägga talen om stora reformer bakom oss och satsa på att utveckla det vi har, säger hon.