flipped-artikel-712
Foto: Janne Næss

Flippat klassrum kan vända eleverna rätt

Läxan först, lektionen sedan. Att vända på, eller ”flippa”, klassrummet blir allt populärare bland landets lärare.Skolvärlden var med på Nordens första flipmeet.

Fakta: Flipped Classroom

Exempel på flippar:
LEANE RIISER har bland annat gjort en grammatikgenomgång i franska som hon lagt ut på Youtube. Eleverna kan lyssna
på hennes genomgång om possessiva pronomen samtidigt som de tittar på en Powerpoint-presentation. Hon använder sig bland annat av programmet Snagit när hon gör flippar: http://www.techsmith.com/snagit.html.
KARIN BRÅNEBÄCK lägger ut sina flippar på klassens blogg. Hennes elever har till exempel fått i hemuppgift att läsa en text om Lummelundagrottorna som hon lagt ut på bloggen, för att sedan svara på en online- enkät. Karin gör sina enkäter i Surveymonkey: http://sv.surveymonkey.com.

Vad är Flipping Classroom?

Börjar populärt på svenska kallas för att ”flippa”, och beskrivs ibland som det omvända klassrummet. Enkelt uttryckt handlar det om att eleverna får hemuppgifter som förberedelse till en lektion, istället för det omvända. ”Förhandsläxan” kan exempelvis bestå i att titta på en filmsnutt, att läsa igenom ett stycke eller svara på frågor i ett onlineformulär.
Syftet är att eleverna ska komma förberedda till lektionen och att undervisningstiden därmed kan användas på ett effektivare sätt.
Bland fördelarna lyfts också
fram att elever kan kolla igenom en filmad genomgång så många gånger han/hon behöver för att förstå.
2007 anses vara året då uttrycket ”Flipped classroom” myntades (i USA) och pedagogerna Jonathan Bergmann och Aaron Sams brukar räknas som de första ”flipparna”. De har tillsammans skrivit boken ”Flip your classroom – reach every student in every class every day”, som bland annat finns att beställa på Amazon.com.

Utmaningar med modellen – och tänkbara lösningar:

Att komma igång med tekniken:
Leane Riiser: ”Det tar tid i början. Tänk igenom vad syftet är med din flipp, överanvänd inte någon modell. Det är bra att använda sin fortbildningstid till att komma igång. Sitt gärna några lärare ihop.”
Att elever struntar i att ta del av hemuppgiften före lektionstillfället:
Leane Riiser: ”Det är inte värre än att de inte har gjort någon annan läxa. Det går att ta igen i början av lektionen, men enligt min erfarenhet är det inte ett stort problem. Dessutom kan de ju alltid gå tillbaka till flippen senare.”
Att alla elever inte har tillgång till den teknik som krävs:

Leane Riiser: ”Skolan måste alltid se till att möjligheten finns. Vi har elever som nyligen har kommit från Estland och att ordna internetuppkoppling är kanske inte det man gör allra först. Eleverna ska kunna sitta på skolan och titta.”
Att eleven inte förstår hemuppgiften:

Leane Riiser: ”Jag har haft elever som sagt ”jag fattade ingenting” när de kom till lektionen, medan andra tyckt att hemuppgiften var enkel. Att få veta det i förväg gör det lättare att individualisera undervisningen.”

De nära 30 lärarna har rest från Hudiksvall, Västerås och hela huvudstadsregionen. Ute är det januarikallt, men i det gulmålade klassrummet på Estniska skolan i Gamla stan i Stockholm sjuder det snart av frågor. Hur är det att höra sin egen röst på film? Vilken programvara använder du? Vinner man tid? Har ni en stöttande skolledning? Hur gör man?
– Vi sitter på våra kammare men har så mycket erfarenheter att utbyta. Det är väldigt givande att få träffas, säger Leane Riiser, som undervisar i franska och svenska som andraspråk på Estniska skolan.
Tillsammans med Karin Brånebäck, lärare på Erikslundsskolan
i Täby, arrangerade hon Nordens första ”flipmeet”, en träff för lärare nyfikna på det upp-och-nervända klassrummet.
”Flipping classroom” myntades som begrepp i USA för sex år sedan och har sedan dess blivit en allt populärare undervisningsmodell. I Sverige har Facebook-gruppen för flippande lärare snart 2 000 medlemmar.
– Flipping classroom är egentligen en tankemodell. Det handlar om att förbereda eleverna på förhand inför en fördjupande diskussion. Filmerna har blivit mest kända men det finns en massa olika sätt att flippa på. Eleverna kan få läsa en text eller fylla i ett frågeformulär, säger Karin Brånebäck.
Hon beskriver sig själv som en tekniknörd och har flippat i lite mer än ett år. Både hon och Leane Riiser säger att det tar tid, speciellt i början – men att det är dumt att låta sig avskräckas av ett teknikmotstånd. Att flippa dessutom ses som ett sätt att uppfylla den nya läroplanens krav på att eleverna ska utveckla digital kompetens, menar Karin Brånebäck.
– Att låta eleverna sitta vid datorn fyller inget syfte i sig. Om vi ska ha digitala verktyg måste det vara ett naturligt inslag i undervisningen. Det här ger en något att hålla i, säger hon, som menar att det blir en mer djupgående lärsituation om eleverna bekantat sig med innehållet på förhand.
– Jag brukar prata om ”den mentala flippen”, att pedagogerna också måste flippa sitt sätt att tänka; Vad ska eleverna lära sig? Vad är syftet med det? Även om du bara flippar i ett ämne blir du mer medveten om hur du undervisar i andra, säger Karin Brånebäck som brukar ge sina fjärdeklassare en till två förhandsläxuppgifter per vecka.
– Alla får en förförståelse och kan vara med i diskussionen. Det öppnar dörrar och gör att fler vågar räcka upp handen, men det är ingen mirakelmetod som passar för alla.

LEANE RIISER BÖRJADE flippa i höstas och ser det som en modell att använda sig av i undervisningen då och då. Reaktionerna från hennes elever i årskurserna 6 och 9 har hittills varit positiva.
– En del behöver bara ta del av genomgången en gång, medan andra behöver lyssna tio gånger, säger Leane Riiser, som menar att så här behöver ingen veta det och det underlättar till exempel för elever med läs- och skrivsvårigheter, eller för dem med svenska som andraspråk.
Flipping classroom är – än så länge – inget välutforskat fenomen, men Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, säger att det
finns en allmänt positiv effekt för elevernas resultat om läraren känner entusiasm och tror på sitt sätt att undervisa.
– Det är uppenbart att det också ger fördelar under lektionstillfällena om eleverna redan har tagit del av innehållet. Det gör att läraren kan göra saker som kanske inte hanns med tidigare. Det är den professionelle läraren som ska utveckla sin undervisning så att den blir så bra som möjligt. Det här är en modell som förmodligen inte passar alla tänkbara undervisningssituationer, men det är spännande att se hur seriöst lärare testar detta och reflekterar över hur det fungerar.

ATT FLIPPANDET SNABBT sprider sig i Sverige är ett gräsrotsfenomen. Lärare delar med sig av sina erfarenheter både i sociala medier och i det fysiska lärarrummet, vilket ger ringar på vattnet.
– Ensamhetsprägeln som lärararbetet har haft är på väg att luckras upp. Det går att kommunicera med andra lärare än den som finns i klassrummet bredvid. Det utökade kollegiala utbytet som vi nu ser är oerhört värdefullt, menar Peter Karlberg.
Karin Brånebäck beskriver också hur kollegor generöst utbyter både positiva och negativa flipp-upplevelser.
– Det här kommer underifrån, det är lärarna som driver det. Det är inte någon uppifrån som har sagt ”nu ska ni göra det här”.
 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm