forskare_tveksamma_till_lamplighetstest
Lärare

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Vad kännetecknar en skicklig lärare? Går det att redan på förhand avgöra vem som är lämplig att undervisa? Frågan har aktualiserats både av karriärlärarreformen och lärarlönelyftet liksom när lärarutbildningen kommer på tal. Lämplighetstest prövas sedan en tid tillbaka på ett antal lärosäten.

I en nyutgiven antologi ”Att bedöma lärarkvalitet” diskuteras detta och i ett av kapitlen gör Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, båda professorer i pedagogik, en djupanalys av samtliga lärarstudenter som underkändes under VFU:n, totalt nio stycken, under en termin vid ett icke namngivet lärosäte.

När Universitetskanslersämbetet (UKÄ) följde upp lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning hösten 2014 visade man att väldigt få studenter underkänns. Sex lärosäten underkände inte en enda, och UKÄ menade att det borde mana till eftertanke och ytterligare analys.

Men enligt Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger är frågan om man alltför lättvindigt släpper igenom lärarstudenter på utbildningen inte helt enkel. 

– Vi har gjort jämförande studier med sjuksköterske- och socionomutbildningen och där underkänns färre, så utifrån det kan man säga att lärarutbildningen inte underkänner för få. Samtidigt är det svårare att komma in på de förstnämnda. Ett annat mått på om en utbildning är bra på att sålla agnarna från vetet är genomströmningen. Bland läkare och barnmorskor är den 90 procent, lärarutbildningen ligger på 70 procent i genomsnitt, det skiljer sig åt mellan olika utbildningar, säger Per Lindkvist.

– Det finns undersökningar som visar att de med sämst ingångsvärden på lärarutbildningen slutar av sig själva. Men det är svårt att veta hur många som blir underkända eftersom allt inte rapporteras. Det finns ett mörkertal, fyller Ulla Karin Nordänger i.

I de nio fall av underkännanden som tas upp i studien intervjuades handledare och examinatorer om varför. Forskarna delar in dem i två grupper: de som bedömdes inte ha någon möjlighet att överhuvudtaget bli lärare ”de som väger för lätt” och ”de med någon tyngd” som kanske skulle kunna lyckas med tiden.

Ett gemensamt drag för hela gruppen var att de ansågs vara passiva, berättar Per Lindqvist.

– Gruppen som bedömes som helt chanslösa beskrevs som de ”måste hållas under armarna”, att de var otydliga, rädda och inte kliver fram. Ofta hade de även svårt att klara de teoretiska kurserna

Den andra gruppen kunde, tvärt om, vara alltför rigida i sin hållning och ha svårt att ta in andras synpunkter.

Det är inte helt lätt att i ord fånga vad som brister och vad som är lärarkvalitet. Ulla Karin Nordänger berättar att de vid Linnéuniversitet jobbat hårt för att skapa en guide för bedömning som fångar upp handledarnas mer intuitiva beskrivningar.

– I utbildningen måste vi kunna tala om lärarkvalitet och bedöma det. Vi har en guide som är progressiv med mål som blir svårare och svårare som vi lagt stor möda på. Det är egentligen omöjligt att beskriva lärarkvalitet men man får försöka hamna så nära som möjligt. Det är ju inte så att folk inte kan känna igen en skicklig lärare, det svåra är att formulera vad de är de har.

Utifrån de nio fallen reflekterar Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger i boken över hur kraftfullt ett lämplighetsprov är som verktyg. Kan man redan på förhand sålla bort de icke lämpliga? De har varit delaktiga i ett försök med lämplighetsprov vid Linnéuniversitetet där 168 studenter testades, varav sex sållades bort.

– Frågan är om det är mödan värt. Hade vi skickat ut dem på en tidig praktik i stället, hade det troligen märkts på en gång, säger Ulla Karin Nordänger och tillägger.

– När man gick ut med att man vill införa lämplighetsprov fick man det att låta så enkelt. Vi tittar på dem och ser vilka som blir dåliga. Men jag skulle vilja säga att ja, man kan kanske sålla bort dem ”som väger för lätt” men man hade kanske även tagit bort de som faktiskt har en chans att bli duktiga om de får lite tid. Och är det, det man vill?

Det har också seglat upp en annan problematik med både lämplighetstest och underkännande av VFU – den juridiska.

– Detta måste göras rättssäkert, vi har likabehandlingslagar och annat som gör det trixigt. Vi var i Finland och tittade på hur de gör och där var det ingen som ifrågasatte beslutet. Men svenska ungdomar är mer vana av att överklaga beslut.

De poängterar också kontextens betygelse för vem som är en skicklig lärare. En av studenterna i studien som underkändes på sin VFU fick väl godkänt på nästa.

– Om man blir en skicklig lärare kan vara beroende av var man hamnar. Det är ytterligare ett skäl till varför det är problematiskt med lämplighetstest, säger Per Lindqvist.

Ulla Karin Nordänger:

– Det finns massor av exempel på lärare som varit mycket skickliga på en skola och så byter man skola och det går åt skogen, för man har inte med sig sitt rykte och det som varit självklart tidigare. Det finns massor som spelar roll för att bli skicklig, man är inte självklart skicklig överallt. Ibland räcker det att man byter klass. Frågan om lärarskicklighet är inte alldeles enkel. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm