mattebild_0
Timss

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Glädjen över Timss-undersökningens resultatvändning varade kort.
Nu slår forskaren Madeleine Löwing larm om att svenska elever saknar grundliga baskunskaper i matematik.
– Det går inte att pusta ut, det är en otroligt allvarlig situation, säger hon.

Här hittar du rapporten

Madeleine Löwing beskriver i en rapport hur det nationella diagnosinstrumentet ”Diamant” och uppföljningsinstrumentet ”Brilliant” har utvecklats. Läs rapporten här.

De positiva resultaten i Timss-undersökningen har tagits emot med glädje ute i landets skolor. Under tisdagen stod det klart att den nedåtgående trenden vad gäller fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap äntligen har brutits.

Resultaten är dock långt från den kunskapsnivå som infann sig på 90-talet. Av en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet framgår att svenska elever faktiskt saknar de mest basala kunskaper och färdigheter inom matematik.

– Jag tycker det är otroligt allvarligt. Det som har hänt under de här åren är att eleverna har tappat de mest grundliga baskunskaperna. Jag förutsätter att man ska kunna multiplikationstabellen, men det kan inte många elever. Det skrämmer mig, säger forskaren Madeleine Löwing vid Göteborgs universitet.

Något de internationella kunskapsundersökningarna Timss och Pisa inte ger besked om är vilka elever som saknar vilka kunskaper. Det gör däremot Diamantdiagnoserna.

– En orsak till svenska elevers mindre bra resultat inom exempelvis problemlösning i Pisa-undersökningarna 2015 kan vara att de inte behärskar den mest grundläggande matematiken, säger Madeleine Löwing.

I en ny rapport beskriver hon hur det nationella diagnosinstrumentet ”Diamant” och uppföljningsinstrumentet ”Brilliant” har utvecklats för att ge möjlighet att mäta elevers mest grundläggande kunskaper och färdigheter när det gäller det centrala innehållet i kursplanen för grundskolan.

– Det är roligt att man säger att trenden har brutits och att det har vänt. Men samtidigt går det absolut inte att pusta ut för det som jag beskriver som bekymmer i den här rapporten tror jag kvarstår absolut.

– Det är väldigt intressant med Timss-rapporten. För man menar att eleverna har blivit bättre – men vad har de blivit bättre på? Jo, nämligen att resonera. Men det går mindre bra i det som kallas för vetande. Det är väldigt konstigt att man kan resonera men samtidigt har eleverna mindre bra kunskap vad det gäller vetande. Du måste ju kunna saker för att kunna resonera.

Mattelektionerna har blivit fler under senare år och under åk 1–6 har eleverna gott om tid. Däremot har gymnasielärare inte tid att åtgärda brister i de grundläggande kunskaperna som eleverna har. De måste arbeta med sina kurser, enligt Madeleine Löwing.

–  Man arbetar mycket med problemlösning på matematiklektionerna men du kan inte lösa problem ordentligt om du inte har goda räknefärdigheter, säger Madeleine Löwing.

– Jag vill definitivt inte skylla på lärarna, för jag vet att de vill väldigt mycket och man jobbar otroligt mycket. Men många av lärarna som jobbar med de allra yngsta barnen har inte de djupare kunskaperna inom den grundläggande matematiken som krävs för att resonera om de generella grunderna i matematik. Då får eleverna svårt att förstå generella företeelserna och hur matematiken hänger ihop.

De båda bedömningsstöden har utprövats av både enskilda skolor och hela kommuner runt om i landet och ett slående resultat är att svensk skola tycks sakna ett system för kompensation. I rapporten analyseras diagnosresultat från runt 4 000 elever per årskurs ur samtliga årskurser i grundskolan och från samtliga elever i gymnasiets tidigare årskurser i en medelstor kommun.

– Om man utgår från de färdigheter som tränas och de begrepp som introduceras på låg- och mellanstadiet är det obetydligt fler som behärskar dem i gymnasiet, jämfört med hur många som gör det i årskurs 6 eller 8, säger hon.

Madeleine Löwing har under sin tid vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession lett arbetet med konstruktionen av Diamant på uppdrag av Skolverket. Instrumentet består av 127 separata diagnoser som spänner över hela grundskolan. Brilliant är en uppföljare bestående av elva helt digitaliserade diagnoser avsedda för övergången från grundskola till gymnasium.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm