Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Sedan Skolkommissionen presenterade sina förslag den 20 april har debatten om friskolor ånyo trappats upp. Ett upprepat argument mot det fria skolvalet har handlat om den växande etniska skolsegregationen.

Det finns en hel del forskare, som har studerat frågor som rör utbildning, skolval eller friskolor, som menar att det fria skolvalet har bidragit till ökad segregation. Men frågan är om grundskolans etniska sammansättning i sig påverkar hur det går för elever i skolan.

I en nyligen genomförd studie från Linköpings och Stockholms universitet har Maria Brandén, Gunn Elisabeth Birkelund och Ryszard Szulkin undersökt frågan om det spelar det någon roll för en elevs chans att få bra betyg om hen går i en skola med hög andel elever som invandrat till Sverige, jämfört med om eleven går i en skola med mindre andel?

Forskarnas resultat visar att effekten av etnisk skolsegregering är mycket överskattad i den politiska debatten och att skolsegregationen, mätt i andel utlandsfödda elever, i sig inte påverkar skolresultaten.

– Vi hittade inga större skillnader när vi studerade detta. Det var överraskande att effekterna på betyg är mycket marginella. Vi blev väldigt förvånade, säger Ryszard Szulkin vid Stockholms universitet som är en av forskarna bakom studien.

För att kunna studera effekten av att växa upp i familjer med lägre status när det gäller utbildning och inkomst från effekten av skolans etniska sammansättning har forskarna jämfört skolresultaten för syskon som gick i olika skolor. Detta då eleverna kom från närmast identiska socioekonomiska hemförhållanden.

Det var överraskande att effekterna på betyg är mycket marginella.

I snitt har skolor med en hög andel elever som invandrat till Sverige sämre resultat än skolor med en lägre andel invandrade elever. Men forskarna kom fram till att andelen elever med utländsk bakgrund på en skola inte hade någon effekt på enskilda elevers betyg i årskurs nio.

När det gäller behörighet till gymnasiet finns en viss effekt, men den är begränsad till några enstaka procentenheter.

Att ojämlikheten i skolan har ökat, sett till den senaste Pisa-undersökningen, beror således inte på en ökad segregation – trots att skolor med en hög andel elever som invandrat till Sverige i snitt har sämre resultat än skolor med en lägre andel invandrade elever.

– Det kan verka kontraintuitivt. Den grundläggande idéen är att elever påverkar varandra. Att om man är omgiven av folk som talar sämre svenska påverkar det studiemöjligheterna och så vidare, säger han.

Ryszard Szulkin menar att en elevs familjebakgrund, till exempel hur välutbildade föräldrarna är, har betydligt större inflytande för en elevs resultat jämfört med skolkamraternas bakgrund.

Han menar dock att det kan vara bra med blandade skolor av andra skäl, till exempel för att vidga de rätt begränsade sociala vyer barn lätt får i homogena skolor. Det är också möjligt att etnisk segregering har större effekter på särskilt sårbara barn.

– Man ska också komma ihåg att detta är ett forskningsresultat och att vi inte förespråkar för att skolsegregering är bra. Det kan vara så att skolsegregering har andra negativa konsekvenser än de som vi inte hittar. 

Men forskningen står inte oemotsagd. I dag kommenterar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, forskningen på sin blogg.

”Studien i fråga innehåller många fler analyser och flera av dessa fångar intressanta samband. Däremot går det inte att säga att studien fångar effekterna av skolsegregation, varken på kort eller på lång sikt”, skriver han.

”Själv skulle jag önska att författarna — eller någon annan — grävde djupare i resultatet att en ökning av andelen utlandsfödda eller andelen barn till lågutbildade på en skola leder till högre betyg för övriga elever. Om detta är sanna inlärningseffekter så kanske familjer kommer att börja kräva mer blandade skolor. Åtminstone så länge som allt annat kan hållas lika.”