Fyra av tio lärare vill byta jobb

I dagarna presenterar Karolina Parding, professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet, en ny rapport om lärares arbetsvillkor. Rapporten bygger på en enkätundersökning bland cirka 2 400 svenska gymnasielärare, representativt fördelade över Sverige, och ger en dyster bild av lärarnas vardag.

•   Lärarnas arbetsbelastning är mycket hög. En klar majoritet uppger att de arbetar kvällar och helger för att hinna med jobbet.
•  Trots höga krav är det många som upplever att de har svagt stöd från sin rektor i det dagliga arbetet. Det gäller framför allt lärare som arbetar i offentligt drivna skolor.
•  Ungefär var fjärde lärare uppger att de undviker att ta upp frågor som kan upplevas som negativa med rektor.
•  En förhållandevis liten andel anser att den kompetensutveckling som arbetsgivaren står för är tillräcklig. De flesta sköter kompetensutvecklingen på egen hand och på sin fritid.

Undersökningen visar också att det i allmänhet verkar vara ganska små skillnader mellan hur offentligt och privat anställda lärare uppfattar sina arbetsvillkor.

– Ett undantag gäller stödet från rektor. Det är en större andel av gymnasielärarna som arbetar på friskolor som anser att de får stöd från rektor i sitt dagliga arbete än vad det är på offentligt drivna skolor, säger Karolina Parding.

 Varför är det så?

– Det kan bero på att det är kortare beslutsvägar på friskolor än på exempelvis kommunala skolor. Friskolor är dessutom ofta både mindre och nyare än offentliga skolor och kan ha en annan organisationskultur.

Det är en uppfattning som delas av Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund och lärare i engelska och svenska på Tullängsgymnasiet i Örebro.

– Att ta upp ett problem och få till en förändring i en kommunal skola kan ibland vara i princip omöjligt. Rektorerna är ofta bundna av beslut som redan är fattade på förvaltningsnivå eller liknande. Friskolerektorer har ofta ett större mandat.

Speglar nog ganska väl hur många lärare upplever sin arbetssituation. 

Trots att såväl Skolverket som oberoende forskare och experter under lång tid lyft fram och betonat behovet av kollegialt lärande, uppger en majoritet av lärarna i undersökningen att det dagliga arbetet inte är organiserat så att de har möjlighet att lära av varandra.

– Självklart kan inte varje enskild lärare eller grupp av lärare helt själv bestämma hur arbetet ska läggas upp. Men med tanke på att det handlar om en professionell yrkesgrupp vore det rimligt att lärarna i större utsträckning än i dag ges möjlighet att vara med och besluta om hur arbetet ska utformas. Det skulle bland annat kunna öka möjligheterna till kollegialt lärande. Det är viktigt att professionen har möjlighet att driva sin egen kompetensutveckling, säger Karolina Parding.

Enligt undersökningen är det fyra av tio gymnasielärare som vill byta jobb.

– Att människor funderar på att byta arbete, yrke eller bransch är inget konstigt. Men att en så stor andel som fyra av tio gör det är oroväckande och speglar nog ganska väl hur många lärare upplever sin arbetssituation. 

Ofta arbetas det inte tillräckligt systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.

Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, berättar att trenden när det gäller lärarnas arbetsrelaterade hälsa är klart negativ. Bland annat ökar både antalet och andelen som insjuknar i stressrelaterade sjukdomar.

– Det har med arbetsbelastningen att göra. För några år sedan gjorde vi en tillsyn där vi besökte drygt 2 000 skolor runt om i Sverige. Vi kunde då konstatera att på många håll har lärarna, men även skolledarna, en klart ohälsosam arbetsbelastning. 

– Dessutom arbetas det ofta inte tillräckligt systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.

Enligt Svante Tideman är mängden arbetsuppgifter ett av lärarnas absolut största arbetsmiljöproblem. 

– Sedan jag började som lärare i slutet på 1980-talet, som är den tid jag själv kan överblicka, har vi fått en enorm mängd nya arbetsuppgifter, men ytterst få, om några, har tagits bort. 

– Det är i dag alldeles för lite fokus på själva lärarjobbet, det vill säga att förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner, och för mycket fokus på annat. 

Vad ska man göra?

– Skär bort arbetsuppgifter från lärarna, renodla uppdraget, ta in fler yrkesgrupper i skolan och se till att fler vill bli lärare. För att hinna med tvingas många lärare i dag arbeta betydligt mer än vad de egentligen ska göra. Många känner också att de aldrig blir riktigt klara, att de inte kan lägga saker och ting bakom sig. Det blir ingen tid till återhämtning, inte ens under loven.

– Ett problem med att hoppas att nya yrkesgrupper i skolan ska lösa problemen, är att det även är brist på personal inom flera av de yrken som skulle kunna vara aktuella. Tyvärr finns det ingen quick fix.

Hur får man fler att vilja blir lärare?

– Det enda som på sikt löser lärarbristen är att se till att villkoren förbättras. Ungdomar behöver redan under gymnasietiden, på sin egen skola, uppleva lärarjobbet som ett yrke med hög status och goda villkor. Först då tror jag att fler kommer att vilja utbilda sig till lärare. 

Skolvärlden ställde frågan till tre skolprofiler: Vilket är lärarnas största arbetsmiljöproblem?

Mikael Cederberg, förbundschef Jämtlands gymnasieförbund:

– Enligt våra undersökningar är det ökad stress. Vad den i sin tur beror på är en komplex fråga. Jag tror att åtminstone en del av förklaringen kan kopplas till omvärldsförändringar, till exempel globalisering, digitalisering, migrationen och en förskjutning i ansvarstagandet mellan vårdnads-havare och skola. Lärar-upp-draget är betydligt mer komplext i dag än vad det var för bara tio eller femton år sedan. 

– Man kan också fundera över hur pass rustade de lärare som har kommit in i skolan under de senaste tio eller femton åren är, jämfört med de som varit med lite längre. En annan viktig faktor är hur lärarutbildningarna har fungerat. 

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör Academedia:

– En viktig fråga är lärarnas möjlighet att faktiskt vara lärare. Ingen mår bra av att känna att man inte hinner med det viktigaste i uppdraget, vilket är undervisningen. Den stress som följer av att känna sig otillräcklig är det väldigt viktigt att vi ser, och motarbetar. Ett närliggande problem är det ibland lite för stora engagemanget från föräldrar. Skolan ska vara expert på att vara skola och bedriva undervisning, föräldrarna är experter på sina barn. Rektor och lärare måste dock vara ledare i skolan. Engagemanget, som i grunden är något väldigt bra, kan i dag ta väldigt mycket tid, tid som lärare och skolledare behöver ägna åt uppdraget.

Ulrika Forssell, skolchef i Borlänge kommun:

– Det är två problem som sticker ut. Det ena är hot och våld i skolan, det andra är bristen på utbildade kollegor. Att vara ensam legitimerad och behörig lärare tär. Det kan vara frustrerande att samtidigt behöva handleda obehörig personal, ta pedagogiskt ansvar för elever och bygga en helhet. Många känner att de inte räcker till, vilket skapar stress och frustration.