Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

På onsdagen beslutade riksdagen att rösta igenom förslaget om läsa-skriva-räknagarantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av ett nytt obligatoriskt material ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen har man enligt lagstiftningen rätt till att jobba med en specialpedagog för att tillsammans utforma stödinsatser.

– Bestämmelserna innebär att lärare kommer få en tydlig struktur för hur man ska gå tillväga för att se till att stöd ska komma på plats redan i lågstadiet. Det är viktigt att problem som är små till en början inte får utrymme att växa sig större, säger Gustav Fridolin (MP) till Skolvärlden.

Maria Axelsson, specialpedagog och anställd på den centrala elevhälsan i Flen, ser positivt på beslutet och gläds åt att garantin handlar om att få in stöd redan från förskoleklass.

– Det är mycket bra att garantin handlar om att fånga upp eleven tidigt. Lärare ser väldigt mycket men har inte haft mandatet att kunna fullfölja. Kartläggningen görs ofta i årskurs 3 eller 4 och stödet följs ofta inte upp och man planerar inte in åtgärderna, säger Maria Axelsson.

Hon säger också att det finns risker med att ge alla lärare mandat att sätta in stödinsatser då många lärare inte har den rätta kompetensen.

– Bristande kompetens kring att göra en analys av eleven är ett bekymmer. När lärare själva har mandat att sätta in stödinsatser så förutsätter ju det att läraren har kompetensen för att kunna göra en analys och har kunskap om vilka metoder som är effektiva. Det finns risk för att det här blir overksamt i de grupper där inte kompetensen finns för att förstå vilka hinder barnet stöter på vid inlärning,  säger Maria Axelsson.

Vägen fram till beslutet har varit en svängig historia. I februari beslutade regeringen att dra tillbaka förslaget om åtgärdsgarantin efter motstånd från Allianspartierna och Sverigedemokraterna. Den 21 mars återkom regeringen med en ny justerad proposition som enligt Gustav Fridolin tog hänsyn till de synpunkter om administration som lyftes fram i utbildningsutskottet.

– I den justerade versionen gjordes det tydligt att det inte skulle finnas mer dokumentationskrav, vilket var kritiken till det första förslaget. Med uppbackningen av forskare och funktionsrättsrörelsen hade jag svårt att se att förslaget inte skulle röstas igenom, säger Gustav Fridolin.

Lagändringarna kommer börja gälla från och med 1 juli 2019.