dokument

Godtycke – 9 av 10 kommuner struntar i behoven

Elevernas behov ligger sällan till grund för kommunernas resursfördelning. Och bara fem av de femtio största kommunerna ger extra resurser till elever som behöver stöd för att klara den ordinarie undervisningen. Det visar en ny rapport från Ernst & Young som pekar ut just resursfördelningen som en orsak till skolans minskade likvärdighet.

De senaste tjugo åren har likvärdigheten i svensk skola minskat rejält. Det visar rapporter från såväl Skolverket som Statskontoret, OECD och flera andra.

Skillnaderna mellan skolors resultat har mer än fördubblats och därmed har också betydelsen av vilken skola man går i ökat.

I rapporten ”Resurser utifrån förutsättningar och behov” synade Skolverket redan 2009 kommunernas resursfördelningssystem.

– Rapporten visade tydligt att det kompensatoriska inslaget i dagens system är alldeles för litet. Det är helt nödvändigt att det är rejält tilltaget för att alla barn och ungdomar ska få någorlunda lika förutsättningar. Jag tycker att situationen är anmärkningsvärd med tanke på att själva grundidén med en decentraliserad skola är att det ska vara lättare att ta hänsyn till lokala förhållanden och behov, säger Camilo von Greiff, nationalekonom som också har studerat skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv.

Före kommunaliseringen finansierades skolan genom ett hårt reglerat och centralstyrt system. Pengarna fördelades via ett antal öronmärkta statsbidrag som i detalj reglerade hur mycket som skulle gå till vad. Kommunerna hade då bara ett verkställande ansvar.

Systemet var komplext, svårt att sätta sig in i och förstå, och lätt att utnyttja för den som lyckades sätta sig in i det.

Med kommunaliseringen infördes ett nytt finansieringssystem och sedan 1993 är pengarna till skolan en del i det generella statsbidrag som kommunerna får. Det har sedan dess alltså varit upp till kommunerna att bestämma hur resurserna ska fördelas mellan olika kommunala verksamhetsområden och mellan olika skolformer och skolenheter.

I praktiken har Sverige i dag ett skolsystem med 290 olika finansieringsmodeller.

– Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har ett mantra som lyder att resurser inte spelar någon roll för likvärdigheten. Men resurser har en avgörande roll för vissa elevkategorier, säger Per Kornhall, författare och debattör. Dagens fördelningssystem är per elev, vilket innebär att en skola som inte har så många elever i varje klass får miljontals kronor mindre i resurser. Jag har sett exempel på skolor med trettio språk på skolgården, som inte är lika populära som skolorna i villaområdet och därför får betydligt mindre resurser. Skolan i villaområdet kan anställa lärare i svenska som andraspråk, men inte skolan i det segregerade området.

I sommras släppte Ernst & Young rapporten ”Hur styr vi bort från dyrt och dåligt? En studie av kommunala resursfördelningssystem till grundskolan”. I den har de tittat på hur landets 50 största kommuner fördelar sina resurser till grundskolan. Slutsatserna är tydliga.

Faktiska, konstaterade och dokumenterade pedagogiska behov hos eleverna ligger sällan till grund för hur kommunerna fördelar skolpengarna. Det är också tydligt att inga kommuner styr mer resurser till de lägre årskurserna, där forskning tydligt slagit fast att de gör störst nytta. Och bara 10 procent av kommunerna ger extra resurser till elever med speciella behov, för att de ska klara av den ordinarie undervisningen.

Det är också tydligt att den enskilt viktigaste faktorn för elevers resultat – lärarens kompetens – inte beaktas alls när pengar fördelas.

– Rapporten är intressant läsning, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. Med det fördelningssystem som vi har i dag gör man barnet till problembärare och inte skolan. Men det är faktiskt inte en elevs fel att hen misslyckas i skolan, det är skolan som har misslyckats med lärandet och sitt uppdrag. Det lyfts fram tydligt i rapporten och det är otroligt bra.

Enligt skollagen ska de elever som riskerar att inte nå de nationella målen identifieras, deras svårigheter ska utredas och dokumenteras, åtgärdas och följas upp.

Men någon resursfördelning sker inte baserat på den informationen.

Och även om merparten av kommunerna fördelar vissa resurser på socioekonomiska grunder så handlar det om en mycket liten andel av de totala resurserna.

Enligt Ernst & Youngs rapport saknas det också en koppling mellan resultat och resurser – det tas ingen hänsyn till vad som händer i en skola, de resultat som eleverna når där och de pengar som skolan får.

– Vi behöver skapa ett system som möter såväl individens som skolans problem och förutsättningar, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd (S) i Malmö stad. När elevsammansättningen på en skola förändras påverkas behovet av lärarkompetens, men vi flyttar inte lärarna och den kompetens som finns på en skola lika snabbt som eleverna byts ut.

Hur styr man då bort från dagens kostsamma skola med låga elevresultat? Ernst & Young menar att det behövs en perspektivförskjutning, från eleven som problembärare till fokus på skolan och lärarnas behov av resurser och stöd för att kunna möta alla elever.

Finansieringen måste enligt dem baseras på den aktuella situationen vid varje skolenhet och deras resultat, utöver den statistiska sannolikheten för att elever inte kommer att nå målen.

– Att situationen ser ut som den gör drygt tjugo år efter kommunaliseringen stämmer till eftertanke och jag tror inte att ytterligare förmaningar hjälper på de kommuner som har ett obefintligt eller för litet kompen-satoriskt inslag. Kanske behöver staten öka sin styrning på det här området, men det är förstås en svår uppgift att konstruera ett system som fungerar väl i praktiken, säger Camilo von Greiff.

 

Likvärdighet – vad är det?

Enligt Skolverket innebär likvärdighet att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen samt att utbildningen ska vara kompensatorisk.

Läs mer

”Hur styr vi bort från dyrt och dåligt?” Ernst & Young 2013.

”Utredningen om skolans kommunalisering”, Statskontoret 2013.

”Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid”, Skolverket 2012.

”Lika skola med olika resurser? En ESO-rapport om likvärdighet och resursfördelning”, Camilo von Greiff, 2009.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm