Hälften obehöriga i undervisningsämnet
Över hälften av högstadie- och gymnasielärarna saknar pedagogisk högskoleutbildning i sitt undervisningsämne, trots lärarlyft och den stundande lärarlegitimationsreformen. "Förmodligen kommer resultatet inte att ändras direkt, men vi satsar långsiktigt", säger Skolverkets Jose Luis Berrospi.
Hälften av lärarna i årskurs 7-9 med en lärarexamen har någon form av ämnesutbildning i ämnet de undervisar i. Siffran är något högre bland gymnasielärarna – 63 procent. Resultatet är likartat på kommunala och fristående skolor. Undervisningsämnet med flest behöriga lärare är svenska, där cirka åtta av tio lärare är ämnesutbildade. I samhällskunskap däremot har bara fyra av tio lärare behörighet. Längst ner på listan finns teknik där knappt 4 procent av dem som undervisar i ämnet har ämnesutbildning.
Skolverkets Jose Luis Berrospi, som varit delaktig i rapporten, är inte förvånad över resultatet av undersökningen.
– Vi anade att det skulle se ut så här. Och det är ingen nyhet att många lärare undervisar i fel ämne.
Lärare som undervisar låg- och mellanstadieelever har inte räknats med i studien, detta för att det är svårt att kartlägga vilka ämnen de undervisar i.
Legitimationsreformen införs i december 2013, men det är först i december 2015 som kravet på behörighet införs fullt ut för alla lärare som omfattas av reformen.
– Det finns många som har pedagogisk utbildning, men som undervisar i fel ämne. Skulle man ändra så att de undervisade i rätt ämne skulle siffrorna se bättre ut. Det fungerar i teorin, men i praktiken är det svårare. En lärare kanske har examen i historia och musik, men har kommit på att den är väldigt bra på engelska, och därför undervisat flera år i det ämnet istället. Och det kan vara svårt att gå tillbaka till ämnen som den inte har undervisat i på flera år.
Skolverkets studie visar att ju äldre eleverna är, desto högre kompetens har lärarna.
– I grundskolan årskurs 7-9 har en större andel lärare ämnesutbildning, jämfört med de som undervisar i yngre klasser. Det beror på att de flesta lärarna undervisar i ett eller två ämnen, säger Jose Luis Berrospi.
– Samma gäller för gymnasieskolan. Där är det svårare att undervisa i ett ämne utan att ha ämnesutbildning. Därför anställs de som har pedagogisk högskolexamen och mer kunskap i ämnet.
Hur kan skolan förbättras för eleverna när lärarbehörigheten ser ut så här?
– Ett mynt har två sidor. Sveriges skolor ligger inte i botten när man jämför med andra länder. Det kommer att bli bättre kompetens bland lärarna när kravet på lärarlegitimation införs. Förmodligen kommer resultatet inte att ändras direkt, men vi satsar långsiktigt.