Hallå där Gill Lagerberg

När lärarutbildningarna på Södertörns högskola drog igång var även Lärarnas Riksförbund på plats för att rekrytera studerandemedlemmar. Gill Lagerberg, rekryteringsombud i Södertörns distrikt, var en av dem som välkomnade de nya studenterna.

Varför ska man gå med i facket redan som student?
– Man kan få råd och stöd och man har möjlighet att engagera sig och påverka utbildningspolitiken. Vi har en aktiv studerandeförening som finns i nästan hela Sverige och som driver sina egna frågor. Vill man påverka utbildningspolitiken redan som student så finns det en möjlighet att påverka här. 

Gill Lagerberg säger att en stor poäng med att vara med i facket som student är att man också kan få hjälp när det blir dags att söka jobb. Själv brukar hon, när studenterna börjar närma sig slutet på sin utbildning, föreläsa om att skriva CV och vad man ska tänka på när man söker sitt första arbete. 

– Man ska vara uppmärksam på de extra föreläsningar som vi anordnar. Allt ingår ju inte i själva lärarutbildningen, exempelvis sådant som avtal och anställningsvillkor. På lärarhögskolorna har man elevperspektivet medan vi har lärarens arbetsmiljö och arbetsvillkor i fokus.

Reformförslagen för skolan duggar tätt nu inför valet. Flera partier har förslagit hårdare antagningskrav på lärarutbildningen och att införa lämplighetstest. Hur ser du på det?
– Idag är kraven väldigt låga och jag tycker nog att man ska strama åt litegrann. Samtidigt behöver det ju inte betyda att vi bara tar in studenter med toppbetyg, men det får gärna vara hårdare än idag.  Det är inte bra om man söker sig till läraryrket av den enda anledningen att det är lätt att komma in. 

Kan lämplighetstest vara en väg att gå? 
– Om man inte passar som lärare visar det sig under vfu:n redan idag. Men det är viktigt att handledaren reagerar och att högskolan tar sitt ansvar och säger stopp. Studenterna tar stora studielån och utbildningen är lång och att då få veta att man inte passar för yrket först när man är färdig är inte bra. Men jag tycker att handledarna och högskolan har ett stort ansvar här. 

Det är många lärarstudenter här idag, hur lockar man fler till läraryrket? 
– Vi måste få upp lönerna för det första. Men vi måste också vara tydliga med vilka ämnen som behövs. Här har kommunerna ett ansvar. Jag upplever att många studenter är omedvetna om vilka ämnen de ska läsa för att få jobb. Idag finns nästan inga teknik- och hemkunskapslärare, men vad är det studenterna läser, jo de läser historia. De kommer att ha svårt att få jobb och får de jobb kan de inte kräva så mycket i en löneförhandling som i de ämnen där efterfrågan är stor. Jag känner till matematiklärare som fått upp lönen med flera tusenlappar bara genom att byta arbetsplats, säger Gill Lagerberg.