Högre elevresultat tidigast 2015

Sedan Alliansen tog makten över skolpolitiken 2006 har en rad reformer rullats ut med syfte att lyfta svenska elevernas sjunkande resultat. I juni fick Per Thullberg i uppdrag att utreda när skolreformerna i grundskolan kan förväntas få effekt och i dag torsdag presenterade han ett resultat baserat på forskning, utredningar, intervjuer och egna iakttagelser.

– Att ta ställning till alla reformerna är ingen lätt uppgift för de handlar om så olika saker och det är svårt att veta vad som bestämmer resultatet, särskilt när man inte vet vad resultatet blir eftersom de flesta av reformerna började gälla 2011-2012, säger Per Thullberg.

Utredarna har kommit fram till att man bör använda de internationella mätningarna Timss, Pirls och Pisa för att mäta effekterna.

– Det spelar inte så stor roll vad man säger på central nivå om det inte påverkar vad läraren gör i klassrummet bakom stängd dörr i relationen till eleven. Det är den relationen som är avgörande för skolan, säger Per Thullberg och tillägger att risken är stor att lärare fortsätter att arbeta på samma sätt om det inte finns en positiv stimulans till förändring.

Några av reformerna som anses kunna påverka lärarnas möte med eleverna är nationella prov, kursplaner med kunskapskrav, stärkt lärarkompetens, stärkt pedagogiskt ledarskap och resultatuppföljning. Alla reformer kommer inte att påverka denna relation, men de kan förbättra andra saker i skolan, som skolans miljö, likvärdighet och rättssäkerhet.

– Vi tror mot bakgrund av de här iakttagelserna med stöd i befintlig forskning, att det kommer att bli en positiv utveckling, att den negativa utvecklingen kommer att brytas, och väldig stor betydelse tror vi att den tidiga kunskapsuppföljningen har, säger Per Thullberg.

Hans slutsats är att det kommer att ta tid, minst ytterligare ett par år, förmodligen ännu längre.

– I bästa fall kommer vi då se en liten förbättring i årskurs 3 och årskurs 4, men vi skriver försiktigt om det och tror att det kommer att bli successiva förbättringar först i slutet av 10-talet, säger Per Thullberg.

Ännu längre tid kommer det att ta innan den nya lärarutbildningen får effekt.

– När de första lärarna går ut med nya lärarutbildningen är vi framme vid 2016. Och innan det påverkar lärarkåren är man långt framme på 2020-talet, samtidigt som vi då kommer att få en stor lärarbrist, säger Per Thullberg.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner anser att det är viktigt att reformerna får sätta sig innan de döms ut, men resultatet av utredningen får inte bli att regeringen slår sig till ro när det gäller skolpolitiken.

– Genomförda reformer är omfattande men inte tillräckliga för att komma tillrätta med dagens problem. Det är helt fel metod att nu sätta sig ner och vänta på resultaten, utan det krävs ett nytt huvudansvar för skolan där staten går in skapar garantier för en nationell kunskapsskola, säger hon i en kommentar.