Höj inte antagningsgränsen

Utbildningsminister Jan Björklund har föreslagit att höja gränsen för att bli antagen via högskoleprovet till 0.5 poäng. Detta med argumentationen att rangordna sökande utifrån förväntad studieframgång, det vill säga medverka till att de lämpligaste antas om det är konkurrens om platserna.

Förslaget handlar om att man vill höja gränsen för att delta i högskoleprovsurvalet till 0,5 och hänvisar till en antagning där studenter blivit antagna till en lärarutbildning med provresultat 0.1. 

Högskoleprovet har sedan det infördes använts i syfte att rangordna redan behöriga om sökande är fler än antal platser. Ett lågt resultat på högskoleprovet är inte likställt med sämre förutsättningar att klara utbildningen som studenten söker. Förutsättningar att klara en utbildning är förkunskapskrav och motivation. Motivation ökar möjligheten att klara av att slutföra påbörjad utbildning. Vi tror dessutom att de som anordnar utbildningen (högskolorna), alltså de som sätter behörighetskraven, är mer lämpade att bedöma studielämplighet och förmåga att klara av utbildningen än ett högskoleprovsresultat. 

De som skriver högskoleprovet i dag är redan behöriga att antas till de utbildningar de söker. De uppfyller alltså de behörighetskrav som ställs och är därmed lämpliga att genomföra utbildningen. Högskoleprov och meritvärdering är instrument att använda när det är fler sökande än det finns platser, inte för att bedöma lämplighet för genomförande av utbildning. Högskoleprovsresultat i sig talar inte om att någon är lämplig att genomföra och klara av en utbildning. Dessutom används högskoleproven av de studenter som inte har ett underlag för urval att göra meriturval (reell kompetens). Folkhögskolestuderande uppmanas också av oss studie- och yrkesvägledare att göra högskoleprovet, eftersom deras kvot är så liten på vissa utbildningar, att den inte genererar några platser alls. Dessa grupper skulle marginaliseras ytterligare genom detta förslag.  

Om Jan Björklund anser att ”fel” studenter antas till högskoleutbildningar är det kanske behörigheterna, det vill säga kunskapskraven som skall ses över. Eller kanske ska man minska kvoten på urvalsgruppen, så att fler antas på de meriter betygen genererar. Att höja kraven på högskoleprovsresultatet kommer istället att uppfattas som ett ”extra” behörighetskrav för dem som skriver högskoleprovet, vilket kommer att uppfattas som underligt då det inte finns några krav på att högskoleprov måste genomföras.

Nätverket Studie- och yrkesvägledare inom Vuxenutbildning, SiV