Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.
Guide: Så pratar du i klassrummet
Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.
Arbete: Speciallärare i ett kompetenscentrum för språk och kommunikation i Umeå kommun. Uppdraget handlar om att stödja lärare och rektorer i arbetet med inkluderande arbetsformer för elever i språklig sårbarhet.
Det är stor skillnad mellan vardagsspråk och skolspråk. I stället för att göra undervisningen mer begriplig fixerar skolan sig vid elevernas diagnoser – det talas om språkstörning.
Ulrika Ivarsson menar att det finns en risk med att använda begreppet. Det handlar om medicin, medan skolans uppgift är pedagogiken. Därför vill författarna till boken ”Språklig sårbarhet i förskola och skola” hellre prata om språklig sårbarhet än den mer medicinska termen språkstörning.
– Vi ska rikta blicken mot pedagogiken. En språklig sårbarhet är kontextuell och olika stor, beroende på miljön. Samma barn har olika möjligheter utifrån olika miljöer, säger Ulrika Ivarsson.
Men det finns andra risker med att utgå ifrån att alla barn har ett standardiserat språk och ett ordförråd när de kommer till skolan.
Ulrika Ivarsson menar att lärare som inte får möjlighet att arbeta strukturerat med språklig sårbarhet riskerar en egen, pedagogisk, sårbarhet.
– Det är inte svårt att uppmärksamma barnen och man oroar sig för dem. Då behöver man veta vad man gör och har en organisation som stödjer en, säger hon.
Boken har hon skrivit tillsammans med Barbro Bruce, Eva Sventelius och Anna-Karin Svensson.
Ulrika Ivarsson menar att språklig sårbarhet tar sig uttryck på många olika sätt. Det gör det ännu viktigare att prata om pedagogik snarare än medicinska diagnoser, menar hon.
– Skolans språk är inte ett vardagsspråk, det liknas mest vid ett textspråk som man jobbar med i många olika ämnen. Det är abstraktioner som många barn inte har förförståelse inför.
Det finns flera sätt att arbeta med att göra språket mindre flyktigt, och arbeta med en pedagogik som är inkluderande för alla elever.
– Om man kompletterar med fler uttryckssätt blir det lättare och minnas och fundera kring, säger hon.
För lärare som inte har de resurser som de skulle behöva, finns det ett första steg att ta: att bli medveten om sitt eget språk.
– Är man medveten om att de språkliga förväntningarna är höga och att skolspråket är abstrakt, jobbar man på ett tydligare sätt, säger Ulrika Ivarsson.
Vad säger du till dem som är oroliga för att det ska sänka nivån?
– Vi pratar inte om att sänka de språkliga kraven, men för att eleverna ska uppnå dem, måste det finnas stöd. Och kraven i läroplanen är höga, det krävs finlir och finess för att uppnå dem.
1. Jobba med hela skolan
- Det handlar inte om enskilda lärare främst, utan om hela skolan och strukturen. Både lärare och elever kan dra nytta av kollegialt lärande och diskussioner om språk och ord.
2. Fastna inte i bristerna
- Se möjligheter och fastna inte vid elevers brister och hinder, som till exempel en språkstörningsdiagnos. Skolan ska inrikta sig på pedagogik och inte medicin. Det kanske finns en medicinsk orsak i grunden, men den är inte statisk. Samma elev har mer eller mindre förmåga att lära och upprätthålla kompisrelationer, beroende på den språkliga miljön.
3. Besök varandras lektioner
- Ta reda på hur medvetet du själv arbetar med skolspråket. Hur medvetet arbetar du med ämnets språkliga innehåll i relation till de kunskapskrav som ställs? Ett sätt att ta reda på det är att arbeta kollegialt och besöka varandras lektioner. Ett annat sätt är att kommunicera med eleverna. Hur upplever de skolspråk. Vad behöver de för att förstå och uttrycka sig?
4. Öka begripligheten
- Hur ser ämnesspråket ut? Skolans språk är alla lärares ansvar och tanken är att öka begripligheten och erbjuda förutsättningar för alla elever att uttrycka sig i tal och skrift. Det är även betydelsefullt att uppmärksamma det sociala språket och användandet av det, för ett erbjuda förutsättningar för lek och samspel.
5. Använd fler sätt
- Bygg upp stödstrukturer kring språket. Det handlar om lärarens språkliga användning och metoder, men också användandet av fler och kompletterande kommunikationssätt.
6. Analysera mera
- Analysera samtalstempot och vilka åtgärder du kan ta för att alla ska få större möjlighet att förstå och delta.