”Jag jobbar problembaserat utifrån klassens erfarenheter”

Det var i mitten av maj Linda Andersson mottog Lärarpriset, som sedan 2009 delas ut av Sydsvenska Handelskammaren. Hon berättar att arbetsplatsens, Angeredsgymnasiet, styrka är att lärarna arbetar tillsammans. 

– Alltså med öppna klassrum vilket kanske inte är helt vanligt på gymnasienivå.

Hur reagerade du på beskedet om utmärkelsen?

– Först blir det lite av en chock… en lite surrealistisk känsla när ett sådant besked kommer mitt i den vanliga vardagen. Sedan kände jag glädje. Jag tycker att det är fantastiskt när ett vanligt idogt arbete kan premieras. Jag är ju ingen på den här skolan som syns och hörs mest hela tiden. Men jag strävar på, är alltid på plats och går in i varje lektion med glädje och förväntan och har ambitionen att visa eleverna att ”den här lektionen är viktig för dig”.
– Utmärkelsen blir naturligtvis en egoboost (skratt). Jag blir peppad att göra jobbet ännu bättre, självklart.

Linda Andersson är lärare i svenska och engelska, men vårt samtal glider snart in på ämnet sex och samlevnad. Skolan har bedrivit ett sex- och samlevnadsprojekt som hon ingått i tillsammans med fyra andra pedagoger.

– Det handlar om normkritik, likabehandling och renodlad sex och samlevnad. Jag tror att mitt engagemang och pedagogiska intresse lett till att jag har fått priset. Att jag är här och nu med mina elever och alltid går in i klassrummet med höga förväntningar på eleverna och på mig själv. Min styrka är nog samarbetet med mina kollegor, inte bara med eleverna.

Arbetar du på något särskilt sätt?

– Vi jobbar väldigt mycket induktivt, utifrån vad eleverna har med sig in. I stället för att jobba traditionellt, att man börjar med en föreläsning som man själv bestämt så inleder vi tvärtom. Tänk utifrån gruppen, vilka är det jag har här? Vilka erfarenheter finns det? Vi jobbar mycket med case, problembaserat. Sen kan det hända att jag kommer in i bilden och kompletterar med exempelvis en föreläsning. Det är min grundinställning att börja från andra hållet.

Hur går du konkret tillväga när du ska lägga upp undervisningen i sex och samlevnad?

– Du måste känna av, känna in. Det beror väldigt mycket på vilken grupp jag har framför mig. En elev kan ha bott här i hela sitt liv, en annan vara ganska nyanländ. Det är en väldig spännvidd och det är väl också en styrka att kunna känna in, att ödmjukt gå in och se var landar vi här? Olika lektioner blir otroligt olika.
– Det handlar mycket om förtroende och respekt. Om jag kan få eleven att känna ett förtroende för mig som förebild och lärare, och jag visar stor respekt för att eleven har en annan fostran och att elevens föräldrar säger andra saker. Då måste jag vara medveten om att jag inte har hela sanningen. Mitt jobb är att erbjuda det som skolan står för. Det är mitt jobb. Detta gäller inte bara sex och samlevnad, utan alla mina ämnen.

Lyckas ni ta er förbi alla ”hinder” och svårigheter i sex och samlevnadsporjektet?

 – Nej. Vi tar upp det mesta, allt skulle jag nog säga. Vi pratar mycket om nätet, hedersrelaterade frågor, och jobbar med kroppen, ganska ärligt och väjer inte för någonting. Nu lever vi här och är ganska tydliga med den saken. Vi är noga med att gå igenom Skolverkets direktiv som vi är ålagda att arbeta med.
– Det är klart att vi stöter på patrull. Vi stöter på homofobi och oskuldsfrågan är ju jättestor. Den bollar vi med hela tiden. Hur långt jag eller vi når per elev, i deras liv, är naturligtvis väldigt svårt att säga men jag tänker nog att man sår ett frö i alla fall.

Har du några bra tips till andra lärare, vid sidan av att arbeta tillsammans?

– Var noga med att tänka tvärtom, utanför boxen. Att inte alltid tänka ”jag har alla svaren det är bäst att jag står framme vid tavlan och förmedlar dom”. Börja i stället med ”i dag tänkte jag att vi skulle tala om det här, vad tänker ni då?”. Låt exempelvis eleverna skriva och fundera en stund. Nu vet jag att många lärare i Sverige redan jobbar så och säkert kan det bättre än jag. Men när jag tipsar studenter eller inte helt fullfjädrade lärare så brukar jag säga så.
– Värdera också varje lektion högt. Visa eleverna att den här lektionen är viktig genom exempelvis möblering eller att jag vill vara på insidan av dörren först, när eleverna kommer. Det är ett tips jag själv hade velat ha när jag pluggade till lärare. Signalerar jag tydligt från början att lektionerna är värdefulla förstår eleverna att hit har man med sig med dator och penna. Som lärare har jag stor makt att sätta ribban.

Prissumman till sist. 10 000 kronor, vad ska du göra med pengarna?

– I samma veva som det här skulle vi köpa en valp. Den kostade 9 600 kronor, så det är redan löst. Man kan säga att jag vann en valp.

Juryns motivering: 
Med stor entusiasm och tilltro till elevernas förmåga, sprider hon engagemang och motivation bland både elever och lärarkollegor. I en stundtals utmanande miljö förenar hon stabilitet och ordning med glädje och omsorg, och lyckas därigenom skapa trygghet i klassrummet. Lektionerna präglas av aktuella debatter och samhällsfrågor där hon med stor inlevelse alltid utgår från elevens perspektiv. Att Linda Andersson har en förmåga att lära ut och entusiasmera ut över det vanliga råder det ingen tvekan om. Därför är hon en välförtjänt vinnare av lärarpriset 2014.