perackeorstadius

”Ju tidigare betyg desto större skada”

I höst ska lärarna för första gången sätta graderade betyg på eleverna i årskurs 6. Redan i årskurs 1 kan eleverna nu få betygsliknande omdömen, men betyg sänker elevernas självförtroende och stärker inte lusten att lära, skriver före detta lärarutbildaren Per Acke Orstadius på skolvärlden.se.

I höst ska lärarna för första gången sätta graderade betyg på eleverna i årskurs 6. Redan i årskurs 1 kan eleverna nu få betygsliknande omdömen. Frågan är om det är bra att eleverna nu ges betyg så snart. I förlängningen följer frågan om det är bra att sätta graderade betyg på eleverna överhuvudtaget.

Så lär sig eleverna bättre med graderade betyg? 

Om eleverna ska vilja och kunna lära sig måste de uppleva att de lyckas med lärandet.  Tidigare kunde även de skolsvaga eleverna känna att de lyckades när de fick beröm av sin lärare för de framsteg de gjort. Genom de graderade betygen får de nu tidigt klart för sig att de misslyckas, att de tillhör de allra sämsta eleverna i klassen. Trots att de saknar förutsättningar att kunna följa med i undervisningen måste de ändå delta i täta betygsprov. Upprepade misslyckanden gör att de förlorar de viktigaste drivkrafterna för skolarbetet, lusten att lära och framgången i lärandet. Många förlorar också självförtroende och framtidstro. Ju tidigare de får betygen, desto större skada. Men det är inte bara de skolsvaga eleverna som inte lär sig bättre för att de får betyg. Enligt forskarna gäller det alla elever.

Eftersom betygen används för urvalet till högre studier kräver man att de är ”rättvisa”. För att betygen ska kunna bli det har man begränsat innehållet i undervisningen till mätbara kunskaper. Ett problem med sådana kunskaper är att de lätt faller i glömska. Ett annat problem är att de kan bli föråldrade. Det största problemet är dock att fokuseringen på mätbara kunskaper gör att eleverna går miste om mycket av det kunnande som de behöver. Dit hör förmågan till kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga och empati. Dit hör också förmågan till djupare förståelse och sådana upplevelser av kultur eller natur som kan berika deras liv. Sådan kunskap kan man inte mäta exakt. Därför är risken stor att den inte ges plats i undervisningen. Därtill kommer att en mycket stor del av undervisningstiden måste användas för att mäta elevernas kunskaper. Tid som eleverna annars kunnat använda till att lära sig ny kunskap. 
De graderade betygen gör inte att eleverna lär sig bättre. Det är tvärtom. Betygen utgör allvarliga hinder för elevernas kunskapstillväxt. Detta gäller särskilt de skolsvaga eleverna.

Mår eleverna bättre med graderade betyg?

Vittnesmålen om hur elever far illa av betygsfokuseringen är många. Magont, migrän, skärskador och självmordstankar. Elever som äter extacytabletter för att orka plugga. Mer än 50 000 elever i varje årskurs lider av stress och oro för att inte klara betygskraven och omkring 10 000 elever har någon gång övervägt att ta sitt liv. Detta enligt Rädda Barnens undersökning Ung Röst 2010. Elever med låga betyg löper tio gånger så stor risk att bli kriminella och tre gånger så stor risk att begå självmord enligt Socialstyrelsen.
Eleverna mår inte bättre för att de får graderade betyg. Det är tvärtom. Betygen gör att många elever mår dåligt. Detta gäller särskilt de skolsvaga eleverna.

Är det bättre för samhället att eleverna får graderade betyg?

Samhället vill att skolan lämnar friska elever ifrån sig. Elever med gott självförtroende och användbara kunskaper. Elever som lärt sig samarbeta och tänka både kritiskt och kreativt. Sådana elever kan ge positiva bidrag till såväl näringsliv som samhälle. Vad samhället inte behöver är elever som stressats till ohälsa och dåligt självförtroende. Elever vars behållning av många års skolarbete inskränker sig till en mer eller mindre innehållsrik säck med mätbara ämneskunskaper.

Betygens enda funktion är att sortera ut de elever som får gå vidare till högre utbildningar. Frågan är hur väl de fyller denna funktion. Ur samhällets synpunkt är det viktigt att rätt man/kvinna hamnar på rätt plats i yrkeslivet. Att eleverna har de kunskaper och de egenskaper som krävs för att de ska lyckas med studierna och utövningen av det yrke de valt. Vid antagningen av elever som vill bli brandmän eller skådespelare låter man de sökande genomgå tester av många olika slag. Man inser att skolbetygen inte säger något om huruvida eleverna har just de speciella kunskaper och egenskaper som krävs för att de ska klara yrkesutövningen.

Men krävs det inte speciella kunskaper och egenskaper för att lyckas i alla yrken, även de akademiska? Räcker det med en poängsumma från skolbetygen för att avgöra vem som har de rätta kunskaperna och egenskaperna för att passa till så vitt skilda yrken som veterinär, arkitekt, präst, advokat, lärare och tandläkare osv. Vore det inte bättre om de mottagande utbildningarna fick sköta antagningen av sina elever. Det är ju bara de som känner till vilka speciella kunskaper och egenskaper som eleverna behöver.

Om så skedde skulle betygen avdramatiseras. Man skulle inte behöva begränsa innehållet i undervisningen till det som går att mäta. Samhället skulle slippa bekosta de omfattande men fruktlösa ansträngningarna att göra betygen ”rättvisa”.  Eleverna skulle lära bättre och må bättre. De skulle ha större möjligheter att hamna på rätt plats i yrkeslivet.

 

Per Acke Orstadius
fd lärare och lärarutbildare

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm