Annons

Kommande lärarbrist

Publicerad 23 februari 2012

Bristen på kvalificerade lärare är på väg att bli akut.
Fram till 2020 behövs minst 50 000 nya grundskole- och gymnasielärare anställas, förmodligen fler.
– Vi vet ännu inte hur de nya behörighetsreglerna påverkar tillgång o efterfrågan på lärare,säger Britt-Inger Kajnäs som är sektionschef vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Fram till år 2020 väntas 46 000 av 139 000 lärare i grund – och gymnasieskolan nå pensionsåldern.
Pensionsavgångarna och det stora inflödet av yngre elever under de kommande åren gör att det bara i grundskolan behöver anställas drygt 42 000 nya lärare, enligt SKL:s prognos.
Enligt samma bedömning minskar antalet gymnasieelever väsentligt fram till 2020, vilket borde leda till ett överskott på gymnasielärare. Men eftersom 15 000 av lärarna når pensionsåldern under de kommande åren behövs det ändå anställas minst 10 000 nya gymnasielärare.

Behovet av nya lärare kommer att vara särskilt stort i de växande storstadsregionerna. Det gäller inte minst grundskolelärare.
Arbetsmarknaden för lärare i matematik, teknik, spanska och yrkesämnen väntas bli extra het.
I dag kan varken Skolverket eller SKL säga vilken betydelse de nya behörighets- och legitimationsreglerna får för lärarbristen, om de gör att den ökar ytterligare.
Läsåret 2010-2011 hade 85,9 procent av lärarna i den svenska grundskolan pedagogisk högskoleexamen, enligt Skolverkets statistik.
Bland de kommunalt anställda lärarna var andelen något högre, 87,8 procent. Bland friskolelärarna var andelen väsentligt lägre, 70,1 procent.

Det finns dock stora geografiska skillnader:
*Stockholms län var det län i Sverige som hade lägst andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen, 78,7 procent.
*Högst andel hade Norrbottens län, 93,4 procent.

*I Norsjö kommun hade alla lärarna i grundskolan läsåret 2010–2011 pedagogisk högskoleexamen. I Nynäshamn hade enbart 72 procent det, i Värmdö 74,2 procent och Södertälje 75,1.

Hur stor andel som undervisade i de ämnen de var utbildade för är det dock ingen som vet. På goda grunder kan man dock utgå ifrån att den är lägre.
– Vi har ännu ingen riktig klar bild av hur de nya reglerna påverkar tillgången på rätt kompetens. Vi vet till exempel inte i vilken utsträckning lärare som i dag inte har rätt ämnesbehörighet kommer att hinna komplettera. Vi vet heller inte om vi behöver öka antalet utbildningsplatser, säger Britt-Inger Kajnäs.
När vet ni det?
– Tidigast om ett halvår.

Enligt Britt-Inger Kajnäs måste bilden av skolan som arbetsplats förändras för att det i framtiden ska vara möjligt att rekrytera duktiga lärare.
– Under de senaste åren har skolans problem hamnat i fokus. Jag tycker att det är dags att vi lyfter fram de fördelar och möjligheter skolan har som arbetsplats. Ungdomar behöver känna att det finns framtidsyrken i skolan, för det gör det verkligen.
– Det finns dessutom redan enormt många lärare som tycker att det både är en stor utmaning och möjlighet att får jobba med barns och ungdomars lärande. Vi behöver lyfta fram dem och allt annat positivt i skolan, inte bara utvecklingsområdena.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Framgång för norska lärarna

Fackligt

Den norska lärarstrejken blåstes av efter att arbetsgivarsidan släppt kravet på avskaffad förtroendetid.
– Det var oerhört viktigt att motparten inte lyckades driva igenom den förändringen, säger Bo Jansson, ordförande LR till Skolvärlden.

Annons
Annons
Mentorstöd

Trygg i mötet med eleverna

Ny lärare

Som en trygg punkt i en omtumlande första tid i yrket. Så beskriver den nya läraren Elnaz Moradi sin mentor och det stöd hon fått från henne. Men det är ett ömsesidigt utbyte där mentorn också har mycket att vinna. 

Annons
Annons
Annons
Nya lärarstudenter

Valde lärare istället för polis

Tre nya lärarstudenter

”Det är en känsla av skräckblandad förtjusning just nu” säger Helena Hellmark som precis ska påbörja sin lärarutbildning vid Södertörns högskola. Skolvärlden har träffat pinfärska studenter med höga förväntningar på den kommande utbildningen.

Annons

V: Gratis frukost i skolan

V-utspel

Gratis frukost i skolan till alla grundskoleelever. Det är Vänsterpartiets senaste vallöfte för skolan. 

Medierådet vill rusta lärare

Fortbildning

Ett nytt utbildningspaket från Statens medieråd tar upp teman som näthat, kritiskt tänkande och vilka kunskaper vi behöver i dagens medielandskap. Materialet riktar sig till lärare, bibliotekarier och elever på högstadiet och gymnasiet.

Skolreformerna som fallit bort i valrörelsen

Valmanifest

Politiska löften regnar över väljarna så här i valspurten, inte minst på skolområdet. Alliansens nya valmanifest har fokus på skolan, men innehåller inga nyheter. Skolvärlden har frågat läsarna vad som trots allt saknas i valrörelsen.

Med hot om nedläggning

Lärarrummet

Trots mycket goda studieresultat tvingas Kälarne skola kämpa för sin överlevnad. Lärarnas vapen för att få behålla sitt högstadium är engagemang, nyfikenhet och en ständig anpassning efter nya förutsättningar.

"Ge lärarna fullt mandat att besluta om läxor"

DEBATT

Läxor är och förblir en del av skolarbetet och hör därför till de professionella lärarnas ansvar. Ge skolan och lärarna tydliga mål och överlåt med fullt förtroende till lärarna att besluta om och i övrigt hantera läxorna, skriver Åsa Morberg, docent i didaktik angående läxdebatten i flera kommuner.

Valet 2014

"Skolan ska stärka kunskap och vilja att delta"

Inför valet

"Partierna är duktiga på att själva komma ut och berätta om sin politik, till exempel vill de komma till skolan och prata. Skolans roll kanske mer blir att granska och analysera det som sägs och tekniken gör ju också att informationen är tillgänglig hela tiden", säger en av gymnasielärarna, Per Nordstrand, i Skolvärldens enkät om hur skolan kan förbereda elever inför valet.

Förstelärare

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Knappt 13 procent obehöriga till gymnasiet

Gymnasiebehörighet

En större andel av årets niondeklassare var obehöriga till gymnasieskolan i juni, jämfört med förra året. Men plussar man på de elever som fick sina betyg prövade under sommaren är andelen obehöriga lika stor som i fjol. 

Extralön till Stockholmslärare dröjer

Stockholm

Den utlovade extra lönesatsningen på Stockholms lärare dröjer till senare i höst. Först måste kommunfullmäktige klubba beslutet. Men Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, säger att löftet gäller.

Nya krav ska stoppa friskolevinster

S-förslag

Med nya krav på lärartäthet och möjlighet för kommuner att inte betala ut hela skolpengen vill Socialdemokraterna stoppa vinstjakten inom friskolan. 

”Stödet sätts in för sent”

Skolinspektionen granskar

Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp förbättrar ofta sin skolnärvaro, sina kunskapsresultat och utvecklas socialt. Men stödet sätts ofta inför sent. Dessutom är det få elever som sedan återvänder till sin ordinarie klass trots att placering särskild undervisningsgrupp inte är tänkt som en permanent lösning.

Rebel Learners tar in fler lärarstudenter

Lärarutbildning

Rektorsakademiens mål med satsningen Rebel Learners är att lyfta och spetsutbilda talangfulla studenter på lärarprogrammen och att på sikt locka fler till läraryrket. Nu startar projektet även utbildning i sydvästra Sverige.

Lärarlöner

"Särlösningar skapar större problem än det löser"

Lönesatsning

Debatten kring lärarlönerna har efter flera politiska utspel kommit att handla om vem som egentligen kan göra vad för att höja lönerna. KAN staten överhuvudtaget höja lärarnas löner inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen? Hur ska det i så fall gå till?

Alliansen vill satsa på ännu fler förstelärare

Femtedel karriärlärare

Alliansen förslår en utbyggnad av karriärreformen till 22 000 förstelärare i sitt valmanifest. Dessutom vill man att förstelärare i utanförskapsområden ska få ett fördubblat statligt lönetillägg på totalt 10 000 kronor i månaden.

"Skolans atlantångare behöver radar och GPS"

Debatt

Skolan måste ha radar och GPS, varje skolreform bör ha ett tydligt utvärderingsbart syfte, styrdokumenten behöver bli mer konkreta och skolutveckling ska inkludera lärarna. Det skriver Helena von Schantz och Johan Kant. 

Behövs det bildning?

Reportage

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Skolpolitik

"Nationella prov kan inte förbättra betygen"

Debatt

De nationella proven bidrar inte till betygens rättsäkerhet och likvärdighet. De har aldrig förhindrat betygsinflation och de kan inte förbättra en betygssättning som ska baseras på helhetsomdömen. Det skriver Per Måhl, sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen.

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.