elen

”Det känns hopplöst”

Övertalig och placering på en annan skola. Det beskedet har Luleåläraren Lotta Pääjärvi fått efter snart två års kamp för att få sina undervisningslokaler anpassade och fria från skolans trådlösa nätverk.

– Jag gick in till ett vanligt medarbetarsamtal med rektor och kom ut med beskedet om övertalighet, säger Lotta Pääjärvi, som är språklärare vid Tunaskolan i Luleå. Det känns som ren diskriminering och märkligt att det sker under en pågående process där Arbetsmiljöverket granskar skolan och hälsoproblemen som jag och några kollegor har haft sedan skolan installerade ett trådlöst nätverk. Det är ju det faktum att arbetsgivaren inte har genomfört anpassningar som har gjort mig övertalig.

LR har lyft frågan som ett arbetsmiljöärende med fokus på tre lärares hälsoproblem sedan höstterminen 2011. En inspektion genomfördes i mars i år. Arbetsmiljöverket godkände då kommunens åtgärd att avskärmningsmåla ett klassrum för att stänga ut strålning, men med reservationen att en utvärdering ska ske i höst.

– Jag är kritisk mot målningen. Det är inte en fullgod anpassning med tanke på rummets placering i centrum av skolans trådlösa nätverk. Jag har ändå varit inställd på att jobba vidare på Tunaskolan, då jag kunnat undervisa i ett provisoriskt klassrum utan strålning och inte har haft en sjukdag på mer än halvår. Nu känns det rätt hopplöst eftersom jag förmodligen måste börja om från ruta ett på en ny skola i höst, säger Lotta Pääjärvi.

Hon har arbetat för Luleå kommun sedan 2002. Den lärare som vikarierat för henne under arbetsmiljöutredningen har varit anställd i kommunen något längre. LR kommer nu att begära förhandlingar i ärendet. Rektor Agneta Hedenström har inte svarat på Skolvärldens förfrågan om en kompletterande kommentar kring beskedet om övertalighet, men har tidigare sagt: ”Vi har en bra dialog med Arbetsmiljöverket och känner oss ganska säkra på att avskärmningsmålning är en tillräcklig lösning.”

De åtgärdsförslag som berörda lärare och LR presenterat har avvisats av Luleå kommun. Att koppla bort eller stänga av accesspunkter för att göra en del av skolan fri från wifi säger kommunen nej till med motiveringen att kommunens IT-kontor är negativ till en sådan lösning.

– Är det inte skolans behov som ska styra verksamheten? Tydligen inte, konstaterar Eva Mattsson, en av lärarna.

Kollegan Linda Hansson har varit hänvisad till arbete på en förskola sedan vårterminen 2012. Nu har hon fått halvdunkla besked från arbetsgivaren om att en uppsägning kan vara nära.

– Det talas om att avsluta processen för min del – i klartext handlar det om uppsägning. LR lyckades i alla fall få arbetsgivaren att fundera en vända till efter att ha frågat om det verkligen inte finns alternativa undervisningsmöjligheter i en organisation med 7 000 anställda. Andra stora arbetsplatser i Luleå som universitetet och landstingshuset ger sina anställda möjligheter att arbeta i anpassade lokaler. Nu har jag blivit hänvisad till att försöka arbeta på en annan skola, men utan att det ges förutsättningar för att det ska fungera, säger Linda Hansson.

Luleålärarnas sjukdomsbild spänner över allt från huvudvärk och yrsel till hjärtproblem.

– Förutom att det är en oerhört jobbig situation för oss individuellt, så känns det också frustrerande att det kan skilja så mycket i hanteringen av de här frågorna mellan olika kommuner. De anpassningar som vi föreslår har genomförts av många andra skolhuvudmän utan diskussion, säger Eva Mattsson.

Behovet av någon form av nationell samordning kring frågor som rör el- och strålningsöverkänslighet är stort och det gäller även fackligt. Fram till hösten 2011 fanns en osäkerhet vid många skolor kring att installera trådlösa nätverk. Strålskyddsmyndigheten gick då ut med vägledande råd och hävdade att strålningen från trådlösa nätverk och bärbara datorer är ofarlig.

– Utanför Sverige är diskussionen betydligt mer öppen. Både Europarådet och Frankrikes parlament har varnat för strålningsrisker i skolan och i Kanada driver lärarfack detta som en viktig arbetsmiljöfråga, säger Lotta Pääjärvi. Luleå kommun säger rakt ut att man inte vill anpassa min arbetsmiljö eftersom föräldrar kan bli oroade över hälsoriskerna. För mig är det ett oerhört cyniskt resonemang.

Insamling av mobiltelefoner, för förvaring i plåtlåda under lektion, är en annan åtgärd som Luleå kommun har sagt nej till med hänvisning till att det skulle strida mot elevernas rättigheter enligt skollagen. I Härryda kommun utanför Göteborg är det däremot en av ett tiotal åtgärder för att ge gymnasieläraren Helen Nordenborg en chans att fortsätta som lärare.

– För några år sedan fick jag problem till följd av trådlösa nätverk. Det rörde sig om sömnsvårigheter, tinnitus och hjärtklappning. Men tillsammans med arbetsgivaren och LR har vi kunnat hitta lösningar, säger Helen Nordenborg. Det känns väldigt skönt att kunna säga att jag är en lika bra lärare idag som innan elöverkänsligheten. Samtidigt blir jag så bedrövad och upprörd över att höra om kollegor som råkar undervisa på fel ställe och motarbetas av arbetsgivaren. Hur tänker man egentligen i Luleå; finns det ingen plats för lärare med funktionshinder där?

Olika former av elsanering – skärmade elkablar, belysning och dator – och avskärmningar som skyddar från strålning är exempel på anpassningar vid Hulebäcksgymnasiet, där Helen Nordenborg arbetar. Det finns också rutiner så att hon ska kunna använda personalrum, matsal och bibliotek.

Jan Östgärd är gymnasiechef i Härryda kommun:

– Det är svårt, kanske rentav omöjligt, att bygga en helt strålningsfri miljö men vi kan känna oss nöjda med att åtgärderna har gett effekt och att Helen kan undervisa på ett bra sätt. Vi har agerat utifrån vetskapen att det är oerhört viktigt med lärare som mår bra för att kunna göra ett bra jobb. I början kanske vi famlade en del, men det är viktigt att ha bra diskussioner och skapa förståelse för varandra. Att båda jobbar för en bra helhetslösning, men där vi ändå kan behöva säga nej till vissa åtgärder av kostnadsskäl.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm