Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

”Till dig som tar studenten 2016 – bli en av våra fantastiska medarbetare i Lindesbergs grundskolor! Lindesbergs kommun söker lärare till grundskolan men det råder lärarbrist och vi kommer inte att få legitimerade lärare till alla tjänster”, går det att läsa i annonsen.

Det står också att det rör sig om cirka 12-17 tjänster och att du som ”outbildad lärarvikarie kan få anställning upp till en termin i taget. Fungerar det bra kan det alltså bli flera terminer!”

Hur kommer det sig att ni söker efter studenter som vikarier?

– Vi söker självklart efter legitimerade lärare också. Dilemmat är att vi genom året märkt att vi inte lyckas hela vägen. Vi har haft en vikariepool för årskurserna 1-6, medan 7-9 har skaffat sina egna vikarier. Att ta kontakt med lärarstudenter och studenter som slutar gymnasiet är ett sätt att öka utbudet av vikarier för oss. Det är inte på något vis att ersätta behöriga lärare – det söker vi hela tiden och det är de vi vill ha, säger Peter Lundell, verksamhetschef för grundskolan i Lindesberg.

Men det är lärararbetsuppgifter som ska utföras av vikarierna?

– Ja, det är det. De kommer att vara i klassrummen och ha ett ansvar. De är vikarier.

Ska nyblivna studenter som kommer in handledas av befintliga, legitimerade lärare?

– Självklart. Den som är nyutbildad, med legitimation, får en mentor med sig. Obehöriga får förstås en handledare.

Vad innebär det för de befintliga lärarnas arbetsbörda?

– Det innebär att man handleder tillsammans med dem (vikarierna, reds anm) kring situationer och att man har ett handledararvode under den perioden. Sedan beror det på vilken erfarenhet en person har – kommer man direkt från gymnasiet behöver man mer handledning än om man gått på Lärarhögskolan, säger Peter Lundell.

Även Malmö stad hoppas att studenter ska hjälpa till att lösa lärarbristen. Grundskoleförvaltningen vill anställa ungdomar som precis gått ut gymnasiet, som ska handledas av behöriga lärare.

– Man får investera i handledning. Ungdomarna ska ju avlasta lärarna. Till exempel rätta enklare skrivuppgifter, rastvakta och ha kontakt med föräldrar i ärenden som inte är känsliga, säger grundskoledirektör Anders Malmquist till Sydsvenskan.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är skeptisk till att kommuner tar in nyblivna studenter som lärarvikarier.

– Om de ska utföra lärararbetsuppgifter så är det helt fel väg att gå, säger hon och fortsätter:

– Legitimationskravet har ju införts för att vi ser att resultaten sjunker. Vi behöver fler utbildade lärare. Att ta in personer utan utbildning är att skjuta legitimationsreformen i sank.

Åsa Fahlén konstaterar att landets lärare redan har en hög arbetsbelastning och menar att den riskerar att bli ännu högre om handledning av ungdomar tillkommer.

– Det går absolut att ta in unga som rastvakter, för att sitta med i matsalen och äta och liknande. Men att rätta lättare uppgifter och ha kontakt med hemmen är inte lämpligt. Jag tycker att man är fel ute om man tar in 18-19-åringar för att göra detta.

Men om kommunerna inte får behöriga sökande till lärartjänsterna de har ute – vad ska de göra?

– Det är en jättesvår fråga. Man får lov att anställa folk utan utbildning, på begränsad tid, men frågan är hur det drabbar de utbildade lärarna. Har du inte legitimation får du inte planera undervisningen och inte sätta betyg. Är det enda de legitimerade lärarna ska göra; planera undervisning åt outbildade och sedan gå in och sätta betyg? Då undrar jag hur man använder resurserna man har.
Hon fortsätter:
– Det ska vara lärare som utför lärararbetsuppgifter. Man får se till att få upp lönerna och förbättra arbetsmiljön så att folk vill bli lärare och för att locka tillbaka utbildade lärare till skolan, säger hon.